KRÖNIKA. Alla dessa val. Varenda människa kan känna beslutsångesten komma krypande då ens möjligheter ibland tycks oändliga. Som student är man i samma sits.
Vad ska jag läsa för kurs? Var ska jag handla min mat? Ska jag bo i Bågen eller i Brickebacken? Vad ska jag skriva min C-uppsats om, jag kan ju välja vad jag vill? Vad jag vill?!
Det finns inte bara en uppsjö av kurser och program att välja mellan. Nej, när valet väl är gjort bestämmer man själv när, var, hur och om man vill plugga.

Valet är ditt. Dessutom har såväl Gunde Svan som varenda Disneyfilm under uppväxten spridit samma budskap: ingenting är omöjligt. Alla kan lyckas, bara man vill.
Och visst har man goda möjligheter. För det är väl så att ju fler valmöjligheter vi har, desto bättre val gör vi?
Inte enligt den amerikanske professorn i psykologi Barry Schwartz. Med begreppet valets paradox menar han att vi inte alls blir lyckligare ju fler möjligheter vi har, snarare tvärtom.
Fördelarna med fler möjligheter känns uppenbara då vi kan få vår tillvaro precis så som vi vill ha den. Eller åtminstone tror att vi vill ha den. Schwartz menar dock att för många valmöjligheter är destruktivt. Vi blir paralyserade och passiva och velar fram och tillbaka. Om du står i affären framför ett berg av äpplen av olika sort är det lättast att inte ta något alls.

Poängen enligt Schwartz är att varje gång vi väljer något väljer vi bort desto mer. Föreställ dig att du bestämt dig för att läsa litteraturvetenskap. Bra, men har du tänkt på allt du missar? Allt du kunde ha läst i stället. Ju fler möjligheter vi har, desto mer väljer vi också bort. Det är blotta tanken på dessa bortval som gör att vissa blir mindre nöjda över det val de faktiskt gjort.
Oavsett om det gäller studieval, äpplen eller märke, stil och färg på jeansen, menar vår käre Schwartz att vi bör sänka våra förväntningar och i stället sträva efter att få det tillräckligt bra.
Det perfekta valet kanske kan vara, att inte alltid göra ett perfekt val.