BOKRECENSION. Boken Status. Vägen till lycka handlar om vad som ger status och hur vi ska göra för att uppnå den. Status skapas av samhället vi lever i och har inte minst ett samband med hur lyckliga vi är. Detta påstår Marie Söderqvist Tralau som är författaren till denna intressanta dokumentation över begreppet status.

Begreppet status har olika innebörd beroende på var i världen man befinner sig. I ett land som Indien till exempel, är dyrbara smycken, en vältränad kropp, vackra och duktiga barn och en häftig bil några av de saker som står högst upp på statuslistan. I vårt västerländska, välmående land Sverige, där klasskillnaderna är mindre, är det istället mer statusfyllt att vara duktig på jobbet, ha ett långt äktenskap, umgås med familjen, vara allmänbildad, ha en universitetsutbildning och vara socialt kompetent. Skillnaden tycks vara stor mellan de båda länderna.

Men likheten är att det är det svåruppnåeliga som ger stauts. I Sverige – där tid kanske har blivit den stora bristvaran – ger det status att kunna uppnå så många saker på listan som möjligt. Att kunna hålla alla bollar i luften samtidigt, att vara duktig på allt man gör – oavsett om det gäller arbete, utbildning, familjen eller social förmåga. I tonåren var status att ha snygga, coola kläder och att hänga med de häftiga i klassen. Några år senare, när man fått större valfrihet i livet, gäller det att ha gjort alla de rätta valen och lyckats med dem. Helt enkelt gäller det att klara av mer än alla andra – status ska vara svårfångat.

Författaren Marie Söderqvist Tralau påstår också att det finns ett samband mellan det som anses ge status och det som gör oss lyckliga. Att göra en bra insats på jobbet, att ha nära relationer, umgås med familjen och ha en bra ekonomi är sådant som de flesta människor eftersträvar i jakten på välmåendet.

Samtidigt är detta ju lite motsägelsefullt. Status blir ju det som vi visar utåt, det som andra uppfattar som statusfyllt. Tipsen i boken är att ge sken av att uppfylla alla punkter på statuslistan. Det ska hela tiden verka som att man har koll på alla viktiga punkter, utan att säga det rakt ut. Som att genom att läsa New York Times Review verkar det som att du har läst alla de viktiga böckerna, eller nämna lite i förbifarten att du och partnern firar kristallbröllop. När det i själva verket bara är tidningen du läst, inga böcker, och att det långa äktenskapet börjar trötta ut er.

Boken är verkligen intressant. Jag fascineras av den här sorterns läsning, eftersom den sätter orden på det vi varje dag lever med utan att tänka på det. Vi strävar efter denna sortens saker (bra jobb, familj, vänner, ekonomi, kulturmedvetenhet etc…) för att vi vet att det inte bara ger oss högre status – det gör oss i det längre loppet också lyckligare. Samtidigt ger boken inte riktigt utrymme för diskussionen att människor strävar efter olika saker. Alla vill inte ha barn, alla vill inte lägga ner sin själ på att bli duktiga på jobbet, alla bryr sig inte om sitt utseende. Det som är status är det som samhället bestämt – inte vad som gör individen lycklig.

Status. Vägen till lycka är hursomhelst en bok som väcker många tankar om vad vi ställer för krav på oss själva. Skulle vi uppfylla alla de saker på statuslistan skulle vi visserligen anses ha hög status – men hur lyckliga skulle vi egentligen vara med tanke på allt som ska pressas in i livet? Summa summarum: jag har hellre lägre status och är lycklig och tillfreds, än har mycket status och ständiga krav att alltid leva upp till förväntningarna.

Fakta:
Titel: Status. Vägen till lycka
Författare: Marie Söderqvist Tralau
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2009