KRÖNIKA. Det är väldigt intressant att se hur människor ändrar sig i kampen om de perfekta plaggen. En annars stillsam shoppingtur förvandlas snabbt till någonting som skulle passa in i ett avsnitt av Buffy och Vampyrerna så fort skylten rea kommer upp.

Här följer därför lite smarta tips för att överleva i readjungeln:
Det är tillåtet att trängas och småknuffas vid borden, ge onda blickar och trampa på fötter och tår, under reor behövs inga ursäkter. Du kan låtsasprata i mobilen och prata om hur många du slog ner i helgen och hur du varit så lättirriterad den sista tiden. Flyttar inte folk på sig då får du använda dig av det säkra kortet: Säg till din kompis högt och tydligt vid bordet att det kanske inte var så smart att gå ut och shoppa när du ändå har maginfluensa. Funkar inte det beror det nog på att du antagligen bara har Pro-Shoppers runt dig eller en busslast från de dövas riksförbund.

Det finns negativa saker med rea. Du gör av med extremt mycket pengar, ibland på saker du aldrig kommer att använda, vilket vissa anser som oekonomiskt. De mytomspunna impulsköpen görs ju oftast, om inte alltid, under rean.
Ta den där tröjan till exempel, den som såg så snygg ut på galgen och som du inte ens behövde prova eftersom du ändå är ”en perfekt medium”. Den riktiga orsaken till att du inte provade den var dock att du inte orkade stå i kö till provrummen i trettiotvå timmar.

Fler tips: du får aldrig under några omständigheter berätta för någon var det är rea. Det är som att ge bort en skattkarta eller anmäla ett brott man själv begått. Inte ens familjen går att lita på. Glöm kött och blod. Det enda blodet man pratar om i reasammanhang är det som sipprar ut då någon huggit kniven i ryggen på dig.
Ett smart kort om du behöver prata av dig är att hoppa upp en generation och prata med mormor. Hon lär garanterat inte sticka till H&M’s julrea och hon ger dig dessutom säkert pengar till att köpa plagget ifråga.

Jag ser shopping som ett arbete och frågade mig själv vad som egentligen är skillnaden från ett vanligt jobb. Vad krävs egentligen för att få jobb? Jo, utbildning, någon slags praktik, initiativförmåga och att våga ta för sig. Samma sak gäller för reor. Utbildningen sker under flera år under sena tonåren. Man studerar, lär sig och tar efter. Att handla är lätt en oupptäckt Kvalificerad Yrkes Utbildning (KY-utbildning). Och praktik? Studenten får väl gå bredvid ett tag så att denne lär sig. Det får man alltid göra när man är ny på jobbet. Det där med initiativförmåga och att våga ta för sig säger sig självt. Jag kan därför inte undgå att fråga mig själv: Är Pro-Shopping den nya yrkesgruppen?