Vanessa Hellstrand, behandlingsassistent.

– Det låter kanske lite tråkigt men jag har inga direkta tips. Jag tyckte att jag fick veta allt viktigt under introduktionen.

Ahmed Hassan, master i biomedicin.

– The most important advices is use the library and ask of every-thing. Be open.

Patrik Blom, idrottslärare.

– Mitt tips har inget med studier att göra, utan det är att besöka Rynningeviken.
Det är en fantastisk naturupplevelse, som kanske upplevs som allra bäst på ett par långfärdsskridskor.

Sofia Engström, civilekonom.

– Ta tag i saker i tid. Man har alltid för lite tid.

Josephine Wreth och Jana Snygg Foto: Elin Joachimsson

Ledningsgruppen för banketten utgörs av studenter vid Grythytte Akademi. Ansvarig för matsal är Josephine Wreth. Hon har, tillsammans med ledningsgrupp och andra frivilliga studenter, jobbat länge och intensivt för att ordna med fest för 450 gäster.

– Vi började i oktober och träffades då en gång i månaden. Sedan har det blivit oftare och oftare, och nu är arbetet med Akademisk Högtid en 40-timmarsvecka, berättar Josephine.

Ledtråden till att varva ett projektarbete som tar 40 timmar i veckan med heltidsstudier är intresse och passion.
– Visst är vi här för att gå i skolan, men det här är den bästa utbildningen, att vara med och genomföra evenemang i verkligheten.

Unik tillställning
Att de som arrangerar och genomför banketten är engagerade studenter gör också att Akademisk Högtid blir en smått unik tillställning.
– I verkliga livet finns det sällan chans att anordna evenemang med så många i personalen. Det är unikt, säger Josephine.

Jana, som också jobbar med matsalsdelen, fortsätter:
– Jag tror att det blir annorlunda så här än om det hade varit arrangörer utifrån. Vi har det i blodet!

”Visa vad vi går för”
Förvandlingen av Conventum till festsal påbörjas dagen innan banketten. Då ska arenan iklädas årets tema, som är innovation och tradition.
– Det absolut viktigaste med temat är att det går som en röd tråd genom servering, gestaltning och middag, menar Josephine.

Planering är en stor del av arbetet, men vissa saker går inte att göra i förväg.
– Matlagning sker sista veckan, och servisgång övas samma dag. Och så själva banketten, det är under de fyra timmarna det gäller, det är då och bara då vi har chansen att visa vad vi går för.

Foto: Emma Glännström

Örebro universitet och Örebro studentkår har sedan år 1999 hyrt Högströmska gården för en billig hyra.
År 1999 hade studentkåren serveringstillstånd. Då var det café och en liten pub på nedervåningen och konferenslokal på övervåningen. De förlorade serveringstillståndet efter det första året därför de inte skötte de regler som fanns och intresset för att driva lokalen försvann. Undervåningen blev då en lokal som gick att hyra för evenemang.

För tre år sedan genomfördes en omfattande renovering, men åter igen sköttes inte reglerna.
– Det festades ganska hårt, säger Owe Flodin som är lokalförsörjningschef vid Örebro universitet.
När kontrollanter var där för att kolla dagen efter kunde de se både öl- och vinfläckar i taket.

Max 30 personer
Nu ställer själva byggnaden till problem.
– Vi fick ta in max 75 personer, vi ville öka det till 150 personer så vi gjorde en brandtillsyn. Det visade sig att vi fick ta in max 30 personer, säger Flodin.

Renoveringen skulle komma att kosta närmare två miljoner. Det var pengar som universitetet inte hade.
Efter det var varken Örebro studentkår eller universitetet intresserad av att hyra.
– Det är självklart tråkigt att vi inte kan vara kvar där eftersom det är en sådan fin anläggning, säger Flodin.

Jacob Höglund, ordförande vid Örebros studentkår, tycker även han att det är tråkigt att de inte kan vara kvar.
– Nu har studenterna ingenting kvar inne i Örebro, säger Höglund. Lokalen har varit mycket uppskattad av studenterna.

Ska säljas
Nu ägs Högströmska gården av Örebroporten.
– Vi planerar att sälja fastigheten under våren till den som vill ha det och betalar bra, säger Birgitta Gustafsson, utvecklingschef.

Foto: Martin Jonsson

Att handledare och examinatorer bedömer uppsatserna olika, ställer till besvär för studenterna. En medie- och kommunikationsstudent vid Örebro universitet hamnade i den situationen då handledaren gav klartecken till uppsatsen, men vid examinationen kritiserades den kraftigt.
– Det var till och med så illa att vi inte ens fick en chans att komplettera, säger den berörda studenten, som tycker att det borde finnas tydligare riktlinjer för rättningar av arbeten.

Joel Rasmussen. Foto: Press/Linda Söderlindh

En annan student, också inom medie- och kommunikationsvetenskap, berättar att hon hamnade i en liknande sits då hon skrev sin C-uppsats. Hon berättar att hon hade flera möten med handledaren under arbetets gång, men att det var först under examinationen som uppsatsens brister kom på tal, vilket ledde till betyget underkänd.
– Självklart blev jag upprörd, men inte för att examinatorn sa att vi behövde göra om i stort sett hela uppsatsen, utan för att handledaren inte uppmärksammat oss på det här stora problemet som uppsatsen hade, säger den berörda studenten.

Självständigt arbete
Joel Rasmussen, studierektor för medie- och kommunikationsvetenskap, säger att han känner väl igen problematiken. Han kommenterar åtgärderna som kan tas:
– Från universitetets och ämnets sida kan vi ytterligare informera om och diskutera betygskriterier och vikten av att både handledningens inriktning och examinationen hela tiden harmonierar med betygskriterierna.

De diskuterar nu hur de kan likrikta kriterierna för C-uppsatser över ämnesgränserna, säger Joel Rasmussen och lägger till att samtalet mellan handledare och examinator skulle kunna formaliseras mer för att undvika åsiktsskillnader.

Han betonar dock att en uppsats är ett självständigt arbete och att studenten ska kunna stå för de val som har gjorts.

Morgan Berglund-Williams. Foto: Martin Jonsson

Rätt att byta examinator
Morgan Berglund-Williams, vice ordförande för Örebro studentkår och ansvarig för utbildningspolitiska frågor, känner till problemet.
– De riktlinjer som finns är att handledare och examinator alltid ska ha bra kommunikation. Det ska alltid vara förstått hur den andra har resonerat och de ska diskutera val och så vidare.

Han berättar vidare att studenterna har, förutom rätten att byta handledare, även rätt att byta examinator efter två underkända examinationer. Det är viktigt att komma ihåg att allt en handledare säger inte är rätt och att det inte är självklart att studenten klarar examinationen bara för att studenten har fått klartecken.
– Dock ska ju handledaren, kan man åtminstone tycka, ha koll på vad som efterfrågas i en vetenskaplig uppsats och det är riktigt illa att en handledare och examinator inte kan se lika, avslutar Morgan Berglund-Williams.

Emelie Reignsdahl, vice ordförande för Grythyttans sektion. Press/Andreas Lundgren

NYHET. Studiesocialt hör spa-studenterna till Grythyttans studentsektion. Vilken sektion som ska utbildningsbevaka för dem är inte lika tydligt.

Spa-studenternas plats i Örebro studentkårs sektionsverksamhet är inte helt glasklar.

Utbildningen är en del av Hälsoakademin och har idrott som huvudämne, vilket skulle placera studenterna i sektionen GIH. I studentkårens medlemsregister blir också spa-studenterna automatiskt med där.

Att studierna bedrivs i Grythyttan gör det något problematiskt.
– Vi räknar spa-studenterna till oss. Vi gör vårt bästa för att de ska trivas här och i vår sektion, men ibland hamnar de kanske lite ute på kanten, säger Emelie Reignsdahl som är vice ordförande för Grythyttans sektion.

Hon berättar att de skickat in listor till studentkåren på vilka studenter som manuellt ska flyttas över till Grythyttans sektion. Medlemskap i sektionen krävs nämligen för att komma in på deras pub.

Spa-studenterna deltar också på Grythyttans nollningar. Studenter som Lösnummer pratat med pekar också på det studiesociala, där de menar att de ibland hamnar vid sidan av hotell- och restaurangstudenterna. Det finns en vinterfest, en sittning med fest, som arrangeras årligen men som spa-studenterna varit inbjudna till för första gången i vintras.

Emelie Reignsdahl berättar att vinterfesten inte anordnas av sektionen utan är en privat fest.
– Men det är självklart att spa-studenterna ska få vara med på den festen också, säger hon.

Ingen kontakt

Caroline Karlsson. Foto: Press/Andreas Lundgren

När det gäller utbildningsbevakningen är det GIH som har kontakterna med Hälsoakademin, medan Grythyttan arbetar mot Restaurang- och hotellhögskolan.
– Om de har problem tycker vi såklart att de ska komma till oss, men eftersom de läser helt andra kurser än vad vi gör så kan vi inte så mycket om deras utbildning, menar Emelie Reignsdahl.

Någon kontakt med spa-studenterna från GIH-sektionens sida finns dock inte.
– Vi har inte tänkt på det alls. Det är inget som vi har fått med oss från överlämningen, berättar Caroline Karlsson och syftar på när GIH:s styrelse tillträdde.

Hon menar att det kan vara en idé att ta upp den kontakten nu.

Studenter på spa-programmet som Lösnummer pratat med ifrågasätter delvis varför utbildningen ges i Grythyttan.
– Jag fattar inte varför de lägger utbildningen mitt ute i skogen, när vi inte ens tillhör akademin här, säger en spa-student.

Studenten upplever ett sjunkande intresse för programmet och tror att det kan bero på placeringen i Grythyttan.

En annan student håller med om Örebro som studieort säkert lockat fler intresserade. Samtidigt menar hon att det också finns fördelar med Grythyttan.
– Spa ska vara harmoniskt och avslappnat. Det fungerar bra på små orter.

”Skogsfaktorn”
Helena Ericson, programansvarig, känner till det som de kallar för ”skogsfaktorn”.
– Det är svårt att säga om det påverkar söktrycket till utbildningen. En del väljer att pendla från andra orter, medan andra tycker att det är lugn och ro i Grythyttan, säger hon.

Helena Ericson pekar samtidigt på fördelen med att studera på samma campus som hotell- och restaurangstudenterna.
– Det är ofta spa och hotell finns på samma ställen vilket gör att yrkesgrupperna arbetar tillsammans. Det är ett mervärde att träffas redan under studietiden.

Närhet till Loka Brunn
Spa-programmet startades i början av 2000-talet. De första två åren gavs utbildningen i Örebro. Flytten till Grythyttan berodde på närheten till spa-anläggningen Loka brunn och möjligheten att dra nytta av denna. Sedan byggdes Hälsans hus i Grythyttan och därmed försvann det direkta behovet av Loka Brunn, men programmet blev kvar.

Spa-programmet hör i dagsläget till Institutionen för medicin och hälsa, som hör hemma på universitetet i Örebro.
– Alla lärare på utbildningen är baserade på campus Örebro, berättar Helena Ericson.

Under åren har de fått pendla mellan Örebro och Grythyttan i en särskild hyrbil.

Studenterna som Lösnummer pratat med har inte upplevt några större problem med att lärarna inte alltid är på plats i Grythyttan.
– Ibland kanske det varit bra att träffas, men de är snabba på att svara på mail.

Nu när spa-programmet läggs ner kommer de studenter som läser utbildning fortsätta studera i Grythyttan till examen.

Foto: Elin Atterstig

Beslutet kom i höstas. Inga fler klasser med spa-studenter kommer att tas in.
– Det är självklart tråkigt. Samtidigt har inga större revideringar av programmet gjorts under senare år för att hänga med i branschens utveckling, säger Helena Ericson, programansvarig för spa-programmet.

Hon berättar att Institutionen för medicin och hälsa har fått besparingskrav att rätta sig efter. Andra program har då bedömts viktigare att satsa på. Enligt Ericson har möjligheten nämnts att Restaurang- och Hotellhögskolan i Grythyttan skulle kunna fortsätta driva programmet. Tobias Nygren, akademichef, menar dock att det inte finns några planer på det i dagsläget.

”En fara”
Örebro studentkår har följt ärendet under föregående år.
– Vi ser en fara i att lägga ner små utbildningar. Det är inte bra att bara satsa på klassiska statusutbildningar, säger Morgan Berglund-Williams, vice ordförande.

Samtidigt anser han att Örebro universitet erbjuder en stor bredd i sitt utbildningsutbud.

De studenter som läser på spa-programmet nu kommer att få fullfölja sina utbildningar som planerat.

Läs mer om spa-programmet:

Mellan två sektioner
”Skogsfaktorn” omdiskuterad

Foto: Press/Markus Sjöqvist

 

Vi får väl börja med att gratulera dig till TV-sportens Sportspegelpris.

– Tack så mycket.

Klassisk sportfråga: Hur känns det och vad betyder priset för dig?
– Jo, det känns bra. Från början var jag faktiskt tveksam till att ens åka till Idrottsgalan eftersom det är nutida idrottsprestationer som ska premieras. Men när jag fick reda på att jag skulle få det här priset ändrade jag mig, även om det var lite svårt att se hur man kan jämföra idrott med en bok. När de läste upp motiveringen kändes det dock väldigt bra och smickrande. Innan själva prisutdelningen höll de dessutom ett tal, som inte visades i TV, där de tackade mig för min insats med de här frågorna. Det betyder givetvis mycket för mig.

Vad kommer du prata om på Campusmässan?
– Det kommer att handla mycket om det som tas upp i boken och att det är viktigt att vi är vaksamma på sådana problem. Idrottsrörelsen har varit dålig på att lyfta sådana frågor tidigare. Sedan kommer jag prata om mitt jobb och min karriär i stort också.

Vad hoppas du att studenterna tar med sig från föreläsningen?
– Det kommer finnas möjlighet att ställa frågor och jag hoppas att det blir en intressant timme. De flesta har ju någon slags koppling till föreningsverksamhet, det behöver inte handla om just idrott, och sådana här saker kan hända överallt. Det är många som berörs. Jag kan säga att det nästan alltid är någon som kommer fram och tackar efter de här föreläsningarna och säger att de på ett eller annat sätt har upplevt precis samma sak själva.

Du hoppade ju av skolan i nian. Har du läst ikapp något efter det?
– När jag hoppade av skolan var det ett taktiskt drag för att kunna satsa på idrotten och jag tänkte att det alltid fanns möjlighet att läsa vidare senare i livet. Sedan dess har jag läst in gymnasiekompetensen på komvux på två terminer. Därefter läste jag A-kursen i latinamerikakunskap på Göteborgs universitet. När B-kursen sedan blev inställd läste jag socialantropologi i stället, men det var inte riktigt min grej så jag hoppade av. Tack vare min idrottskarriär har jag dock en annan slags utbildning som är unik och som många andra inte har möjligheten att få. Jag har rest runt jorden, haft kontakt med massor av människor i många olika yrkesroller och upplevt väldigt mycket annat. Så även om det inte finns några högskolepoäng på papperet har jag ändå en utbildning som jag har väldigt stor nytta av.

Johanna Höglund. Foto: Elin Joachimsson

Johanna Höglund kommer under våren att blogga om sina internationella erfarenheter för Örebro universitets räkning. Hon är en av de som söker sig mot varmare och därmed mer vinproducerande breddgrader. Praktiken är tre månader lång och sker på en svenskägd vingård i Stellenbosch.

– Vi kommer att kastas rakt in i skörden, den kommer ske tidigt i år eftersom det varit ett varmt år. Oavsett vad jag kommer att jobba med är det en värdefull erfarenhet att veta hur vinet blir till, från druva till flaska, säger Johanna.