Jennifer Amin: Jag lider av Opportunity FoMo

16 september, 2016, 12:00 Krönika Lämna en kommentar

Jag står inne på Ica en trött onsdagseftermiddag, veckohandling står på agendan. Allt går smidigt och korgen fylls på med varor, det går bra ända till jag kommer till hyllan med tvättmedel. Jag blickar upp, det finns minst 10 olika märken att välja mellan. Jag står länge och dividerar över vilket märke jag ska köpa, till slut tar jag upp mobilen och börjar googla ”bästa tvättmedel”. Alla beslut ska maximeras, till och med de simplaste köp.

På vägen hem från butiken börjar jag reflektera över mitt beteende, min obeslutsamhet och mitt behov av att ta rätt beslut. Jag inser att detta beteende genomsyrar mitt liv. Att ta det ”rätta” beslutet gör att jag ligger sömlös om nätterna och funderar på alla val jag måste ta, val som berör min framtid och min framtida karriär, som att välja rätt sommarjobb, välja rätt kurser att läsa, gå på rätt seminarium osv. Jag inser att jag lider av ett fenomen som jag nyligen läst om, ”opportunity FoMO”, rädslan för att gå miste om karriärmöjligheter.

Jag är ivrig som person och tänker alltid positivt, jag ser möjligheter runt varje hörn. Dock får jag samtidigt känslan av att det finns för många möjligheter, för många val och jag dras i alla riktningar vilket slutar med total obeslutsamhet. Jag som redan är en obeslutsam person, som när jag köper choklad knappt kan välja mellan Japp eller Mars (Ja, det är typ samma), står handfallen inför alla dessa eventuella möjligheter. FÖR många alternativ insinuerar att det går att ta fel beslut, att det finns det ”perfekta” valet.

Det konstanta ifrågasättandet av sina val. Valde jag rätt utbildning? Valde jag rätt skola? Borde jag läsa denna eller den andra kursen för att kunna få mitt drömjobb? Det är opportunity FoMo. Begreppet är en spinoff av det omdiskuterade FoMO ( Fear of missing out). Klassisk FoMO definieras som rädslan för att gå miste om möjligheter till social interaktion, nya upplevelser eller andra spännande händelser. Rädslan för att missa en viktig händelse leder till en tvångsmässig oro.

Den konstanta rädslan att gå miste om något stort lägger sig som ett töcken som gör det omöjligt att njuta av nuet och de aktiviteter som jag faktiskt valt att genomföra. Jag inser att jag inte kan leva mitt liv på detta sättet, en ny strategi måste anammas. För närvarande har jag inte svaret på vad som ska bota min opportunity FoMO. Jag har dock målet i sikte, att inte låta det klyschiga ordspråket ”gräset är alltid grönare på andra sidan” diktera mitt liv.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika – Sara Salavati: ”Ett missförstånd eller en omedveten önskan?”

14 mars, 2019, 11:38 Krönika Lämna en kommentar

När en individ väljer att leva som utbytesstudent under en viss period behöver denne småningom en dag komma tillbaka till…


Krönika – Nicole Palm: “Mörka ögon och utsmetat smink”

28 februari, 2019, 12:11 Krönika Lämna en kommentar

Alkohol dricks och spills ur alla glas i det dunkla rummet. Till och med jag som aldrig har smakat stinker…


Fiction: A Dream Within A Dream

14 februari, 2019, 13:41 International, Krönika Lämna en kommentar

The second I opened up my eyes I regretted it. I started gazing at my ceiling as I numbered the…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke : ”Det är vår tid att skriva historia nu”

7 februari, 2019, 11:59 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Har du hört om vem Tarana Burke är, vad Grupp 8 gjorde eller vem som var det första kvinnliga statsrådet…


Krönika – Nicole Palm: “Det är under introduktionen man lever”

1 februari, 2019, 12:27 Föreningsliv, Krönika, Örebro studentkår, Uteliv Lämna en kommentar

Jag tvekade verkligen inför introduktionen och visste inte ens om jag skulle våga gå dit, trots att jag så gärna…


Chronicle – Sara Salavati: ”A Surreal Reality Across the Atlantic Ocean”

24 januari, 2019, 13:47 International, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

”Hollywood was only a dream“ – is how a chapter ends in an autobiography about Marilyn Monroe. I remember how…


Krönika – Ulrika Winge: ”Vice chefredaktör. Det låter rätt flådigt va?”

16 januari, 2019, 11:53 Föreningsliv, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

Ja, så flådigt att jag inte alls kunde tänka mig att söka när tillfället kom för ett år sedan. Jag…


KRÖNIKA – Nicole Palm: ”Gamla traditioner är till för att brytas”

21 december, 2018, 13:56 Krönika Lämna en kommentar

Snöflingor dalar ned i kylan utanför det frostbelagda fönstret, men där inne sprider sig värmen och omger alla de skrattande…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “If you like going places we can’t even pronounce.”

18 december, 2018, 12:19 Krönika Lämna en kommentar

Jag sitter på ett hotellrum i Reykjavik, Islands huvudstad. På TV:n går ett musikprogram som spelar Perfect med One Direction….


KRÖNIKA: Amanda Karlsson ”Sjung ut”

30 november, 2018, 11:43 Krönika, Lämna en kommentar

När jag var yngre bestod mina fredagskvällar av Mix Megapols 90-talsfredag. Jag broderade in “Musik hjälper mig genom livet” med…



Instagram


Twitter