INTERVJU. Glaciärer smälter och naturkatastrofer avlöser varandra. Känslan av att vår planet står på ruinens brant har aldrig varit mer påtaglig. Hur möter universitetet klimatförändringarna? Lösnummer har träffat Anders Häll, mannen som står längst fram i ledet mot en bättre miljö på Örebro universitet.

Anders Häll, miljösamordnare vid Örebro universitet. Foto: Staffan Lund

När Al Gore släppte dokumentärfilmen En obekväm sanning 2004 hade han ingen aning att han skulle sätta agendan för hela världen. ”Klimatkris” växte sig snabbt till ett vedertaget begrepp och satte ord i munnen på gemene man i Sveriges fikarum om varför det snöade i maj.

Populistisk propaganda, mediedrevets allrådande sanningar eller en jordglob som på riktigt är nära att gå under? Vem vet. Faktum kvarstår att Miljöpartiets stöd har ökat markant de senaste åren och att en halv miljon svenskar släckte sina glödlampor under Earth Hour 2009. Något som bör säga hur samhällets attityder faktiskt förändrats på kort tid.

Anders Häll är 60 år och har jobbat på universitetet i elva år. På dörren till hans kontor är han titulerad miljösamordnare.

– Det är såklart en luddig titel men går i stora drag ut på att jag ska se till så att Örebro universitet bidrar till att sänka sin påverkan på avfallsutsläpp och energi-slöseri. Detta är givetvis bara en del i det mitt arbete egentligen går ut på. Jag har även inflytande i frågor som rör lokalvårdarna och vakt-mästeriet, säger Anders.

Anders är i grund och botten byggingenjör och blev anställd här som just detta 1999. Åren gick och under en omorganisation för två år sen sökte han tjänsten som miljösamordnare. Han fick den.

– Jag har alltid varit intresserad av miljö och miljöfrågor, faktiskt redan sen 70-talet, och när chansen dök upp kände jag att det var något som passade mig.

Just nu är Anders, tillsammans med miljörådet som grundades vintern 2009, i färd med att ta fram en ny miljöpolicy med ett handlingsprogram. Det är meningen att det ska ersätta den tidigare, föråldrade policyn och täcka in fler aspekter av hur studenter och personal på universitetet ska utveckla ett bättre miljötänk.

Vad säger policyn konkret om vad som bör göras?

– Det viktigaste är helt enkelt att uttrycka ledningens ambitioner, samt ge kunskap till de verksamma på Örebro universitet om vad som måste göras för att bidra till en hållbar utveckling, berättar han.

Vissa problemområden finns på campus, och dem har gruppen tittat närmare på. Det gäller exempelvis komposteringen vid studentpentryn och i restaurangerna, där mycket av resterna läggs i fel fack. Det är något konkret som de planerar att informera studenter mer och bättre om framöver.

Att Anders brinner för miljöfrågor råder det inga som helst tvivel om. Han berättar att det finns förslag på att i någon mån försöka integrera miljökunskap i utbildningen i alla kurser på universitetet. Kanske en utopi (eller dystopi?) för vissa, men Anders ser inga omöjligheter alls i detta.

Möjligen är det individer som Anders som krävs för att omvandla förankrade beteenden. Individer som brinner för sin sak och hela tiden ser möjlighet till förbättring.

Men hur mycket ska vi egentligen tro på rapporterna om klimathotet?

– I och med att FN säger att vissa områden faktiskt är drabbade måste vi, som jobbar med miljöfrågor på universitetet, såklart lyssna till det. Vi är tvungna, enligt lag, att följa de stadgar som regeringen sätter upp. Det negativa med den massiva rapporteringen om klimathotet är att andra, också viktiga, frågor kommer i skymundan, menar Anders.

Efter pratstunden med Anders är det lätt att konstatera att klimatförändringarna är något som inte runnit mellan universitets fingrar. Det läggs stor kraft på att skapa en så bra miljösituation som möjligt. Kanske ligger det stora oket på oss studenter, som bland annat gör av med tio miljoner pappersark per år utan att skämmas.

Det tar tid att förändra beteenden, men Anders är på god väg.

Frågelådan

Vad gör du på en lördag klockan 21?

– Det är olika givetvis. Ibland tar jag ett glas vin hemma, eller någon annanstans. Ibland skriver jag, och då barnlitteratur, som jag går en kurs i på distans och tycker är riktigt kul.

Landet får ett omfattande strömavbrott, hur klarar du dig?

– Jag skulle klara mig ganska bra tror jag, då jag har en täljstenskamin, så jag skulle i alla fall inte frysa ihjäl Med lite stearinljus och en ficklampa hade det inte varit några problem.

Vilken färg skulle du inte ha på din sovrumstapet?

– Spontant skulle jag säga rosa, men egentligen spelar det inte så stor roll. Jag ser ju ändå inte vilken färg det är när jag sover!

Vilket land skulle du kunna tänka dig att bo i förutom Sverige?

– Antingen Kanada eller Skottland. Jag gillar båda dessa länders natur något oerhört och tycker om
skottarnas härliga mentalitet och pubkultur.

Du blir president över världen i en vecka. Vad gör du?

– Jag skulle på något sätt försöka att få människor att acceptera folk som de är och givetvis upplösa alla krig. Men det jag egentligen brinner mest för är att eliminera orättvisor, och då i synnerhet barn som far illa.

Fakta

Namn: Anders Häll

Ålder: 60 år

Bor: Utanför Mullhyttan

Familj: Gift, två vuxna barn och fem barnbarn

Utbildning: Utbildad bygg-ingenjör

Yrke: Miljösamordnare vid Örebro universitet

Kuriosa: Går en kurs i barnlitteratur på distans