Fönstertittaren vs. grannsamverkan

7 mars, 2016, 10:19 Psykologi Lämna en kommentar

Under en tid har tryggheten i flertalet av studentbostadsområdena i Örebro skakats om. Inlägg och bilder gällande fönstertittare har delats i flera av bostadsgrupperna på Facebook och även i den populära studentgruppen ”Dom kallar oss studenter”. Lösnummer har pratat med några av de drabbade för att höra deras version. Vi har även tagit kontakt med polisen i Örebro samt en legitimerad psykolog för att höra deras syn på fönstertittande.

Dykt upp av en slump
Albin Sundqvist, när händelsen skedde bodde på Tärnvägen, drabbades av en fönstertittare i början av januari i år.
– Jag satt i soffan vid midnatt med datorn i knät. Soffan var placerad precis bredvid ett av fönstren. Efter en stund lyfte jag blicken från datorn för att kika ut. Precis när jag tittar ut så dyker ett ansikte upp underifrån fönstret. Fönstertittaren har alltså suttit och hukat sig under fönstret. Hen kollade mig rakt in i ögonen och verkade ha fått lite småpanik över att jag satt där. Jag tror inte att fönstertittaren hade räknat med att någon skulle sitta precis vid fönstret. Hen kollade på mig i någon sekund för att sedan vinka och springa iväg i en väldig fart, berättar Albin.

Benjamin Hadley, som bor på Grankottevägen, har under ett flertal gånger uppmärksammat fönstertittaren.
– Första gången jag såg fönstertittaren var av en slump. Jag var på en promenad i området och såg i ögonvrån att en person var påväg mot ett fönster och började kolla in. Jag började då gå efter och när fönstertittaren märkte att jag var där så började personen gå som vanligt, det vill säga började kamouflera sig på ett socialt accepterat sätt för att sedan springa iväg. Detta har hänt flera gånger. Det är ganska lyhört på Grankotten, och man hör oftast när någon går utanför ens lägenhet och då även om någon stannar utanför, berättar Benjamin.

Olaga fönstertittande?
Lösnummer har kontaktat Per Berggren, kommissarie på Polisen i Örebro, gällande huruvida fönstertittande är något olagligt.
– Det är inte alltid så lätt att svara på om det är ett brottsligt beteende eller inte att titta in genom ett fönster. Bedömningen måste göras i det enskilda fallet och fokuserar initialt på vad det är för omständigheter som talar för att fönstertittandet skulle kunna vara brottsligt, förklarar Per.

Per förklarar att det inte finns något brott som heter ”olaga fönstertittande”, men att själva beteendet är mer en nödvändighet för att brottet, som gärningsmannen har för avsikt att göra, ska kunna fullbordas. Gränsdragningen mellan ett lagbrott och det fönstertittande som möjligen bryter normer kan vara hårfin.

Fönstertittande relateras ofta till sexuell upphetsning
Sofia Bergbom, legitimerad psykolog, forskare och programansvarig för psykologprogrammet på Örebro universitet, förklarar att en person som tjuvtittar i fönster naturligtvis kan ha många skäl för att göra det, och att det inte går att veta vad som gäller precis den person eller de personer som det gäller i det här fallet. Fenomenet fönstertittande utforskas inom psykologisk vetenskap ofta som relaterat till sexuell upphetsning av att se personer i intima situationer, så som att klä av sig eller ägna sig åt sexuella beteenden, vilket benämns som voyeurism. Fenomenet voyeurism är betraktat som en parafili, det vill säga en avvikelse från den sexuella normen, och kan diagnostiseras som en psykiatrisk störning, förklarar Sofia.

Per Berggren berättar att det finns människor som överskrider gränsen för vad som är tillåtet eller accepterat. Dessa människor kränker den enskildes frihet och frid genom att överskrida så kallade normregler och vad som eventuellt är föreskrivet i lag, och då närmar vi oss ett brottsligt beteende. I dessa fall talar man, i juridiska termer, om uppsåt, det vill säga vad gärningsmannen hade för avsikt med fönstertittandet. Uppsåtet är något som måste styrkas under förundersökningen för att en fönstertittare ska kunna dömas till brott. I vissa fall kan det handla om att gärningsmannen har sexuella motiv till att titta in genom fönster. Beteendet ger i dessa fall gärningsmannen någon form av tillfredsställelse.

Att anmäla är viktigt
Under sådana här slags händelser kan det vara lätt att tänka att en anmälan inte hjälper eller att det säkert är någon annan som ringer till polisen.

– Jag vill ändå skicka med betydelsen av att en anmälan görs i dessa fall. Vår underrättelsetjänst jobbar hela tiden med att försöka kartlägga och se brottsmönster vid olika typer av företeelser. Mitt råd är att ska ringa 112 och inte 11414. Då kopplas du till polisens sambandscentral som har möjlighet att skicka ut en patrull. Uppgifter som är viktiga i det läget är kort om vad som hänt och signalementsuppgifter på gärningsmannen. Om det finns tillgängliga patruller söker dem efter personen i området och kontaktar dig för att få uppgifter för en formell polisanmälan.

Grannsamverkan
På frågan vad som kan tänkas vara en rimlig insats gällande problematik i bostadsområden tycker Benjamin Hadley inte att man ska behöva gå så långt som att ha vakter i studentbostadsområdena. Det mest effektiva skyddet i ett område är enligt Benjamin grannsamverkan, och i det här fallet en studentsamverkan. En sådan samverkan ska inte bara syfta i att motverka negativa händelser, utan att föra studenter närmare socialt och engagemangsmässigt.

– Om vi istället har vakter i området så får vi som bor i området inte samma respekt av förövaren. Förövaren kan ju komma tillbaka när vakterna är borta, men vi som bor i området är där större delen av dagen. Det är så fantastiskt roligt att så många är engagerade. Jag har haft folk som har varit ute med mig och ibland har vi kunnat dela upp oss i grupper om två eller tre. Rollerna bli på så sätt ombytta, vilket är ett resultat av grannsamverkan, säger Benjamin med ett leende.

Albin skapade, dagen efter sin fönstertittar-upplevelse, gruppen ”Fönstertittaren” på Facebook i syfte att alla andra studenter i de olika studentbostadsområdena ska kunna samverka, varna och tipsa varandra om just fönstertittare. Eftersom att alla områden har en egen grupp på Facebook så var Albins tanke att gruppen kunde vara en kommunikationskanal mellan områdena.

– Samverkan, vaksamhet och kanske någon nattlig promenad då och då i grupp tror jag är faktorer som är viktiga i förebyggandet. Vi studenter måste samarbeta med varandra, och även med polis och med bovärdar så att alla kan känna sig trygga i sina egna hem. Det ska vara en självklarhet, berättar Albin.

Tips på studentbostadsgrupper på Facebook
”Vi som bor i Tybble”
”Grankottevägen”
”Vi som bor på Studievägen”
”Vi som bor på Studentgatan och bågen”
”Vi som bor på stjärnskruvarna”
”Team Mutter”
”MutterN”
”Studentcity Örebro”
”Studenter på Tärnvägen”
”Vi som bor på Oreganon”

Foto:
Linnea Hamrin (vänster bild) och Karl Edvin Gadd (höger bild. På bild: Benjamin Hadley och Robin Uutela)

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Malin Glimstedt

Skribent

Fönstertittaren vs. grannsamverkan

7 mars, 2016, 10:19 Psykologi Lämna en kommentar

Under en tid har tryggheten i flertalet av studentbostadsområdena i Örebro skakats om. Inlägg och bilder gällande fönstertittare har delats…



Instagram


Twitter