Petra Ståhl: En tio veckors återställare

24 augusti, 2015, 22:48 Krönika Lämna en kommentar

”Petra, jag går och kollar toaletterna!” Diskplockaren ler mot mig och jag stannar upp stirrandes på kakfatet som jag ställer i ordning. För bara ett år sedan var jag ny här på jobbet och jobbade som diskplockare istället för i kassan. Det känns som flera år sedan. Jag har knappt hunnit med i svängarna.

Jag packade min väska riktigt tung inför sommaren. Den andra terminen hade lämnat mig trött och uttömd och jag ville åka hem för att vila upp mig. Jag skulle varva sommaren med jobb och ledighet. Det skulle få mig att ta det lugnt och inte ha det så där bråttom som jag alltid har.

De första veckorna av sommaren var tunga. Det kändes som om jag hade en baksmälla i flera veckor. Jag tänkte på hur underbar terminen hade varit med gänget och alla fester, men också hur jobbig den hade varit. Hemlängtan, krav och alldeles för bråttom framåt. Nu hade jag flera veckor på mig att vila upp mig, få bukt på den här baksmällan. Sluta snabbspola bandet som är mitt liv och istället pausa.

De tre dagarna på Bråvalla festival kan nog vara det bästa som har hänt mig denna sommar. Jag spenderade festivalen med min bästa vän och vi pratade och lyssnade på musik hela dagarna. Det var nog när Muse äntligen gick upp på scenen som jag började hitta tillbaka till mig själv och det var under konserten med Kent som jag insåg att jag inte kan fortsätta som jag gör. Jag kan inte snabbspola mitt liv, jag måste stanna upp och leva nu. För det är precis som Jocke Berg sjunger:

Men tid är pengar jag svär
Var tog all tiden vägen
En gång var vi miljonärer
när vi hade all tid i världen.

Så nu när jag återvänder till Örebro ska jag se till att njuta av varje stund. Denna termin kommer vara en av de bästa och jag ska inte missa en enda sekund. Introduktion, spännande kurser och massor av tid med människor jag tycker om ska min höst bestå av. Jag har tryckt på play nu och snabbspolar inte mitt liv längre. Nu ska jag stanna upp och njuta.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Petra Ståhl

Skribent

Lamrot Gebremariam: ”Alla såg vad som hände, inklusive lärarna, men ingen sa något”

8 december, 2017, 10:16 Krönika Lämna en kommentar

Efter demonstrationen kunde jag inte sluta tänka på hur min hudfärg har påverkat mig som individ. Det är snart 2018…


Jenniina Martikainen: ”Mitt land, Finland, födelseort, kalla ordet gyllene!”

6 december, 2017, 16:31 Krönika Lämna en kommentar

… är vad man får när man kör första meningen av Finlands nationalsång genom Google Translate – från finska till…


Emilie van Hoewijk: ”Mitt magnetiska rymdskepp”

1 december, 2017, 12:01 Krönika Lämna en kommentar

I min barndom hade fantasin ibland makten att ta över när verkligheten var lite för tuff för en tioåring. Jag…


Lamrot Gebremariam: ”Jag skäms, jag skäms över att vara människa”

24 november, 2017, 16:00 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Jag förstår inte människans överlägsenhet i jämförelse med andra varelser. Varför tror vi att mänskligheten är smartare och förtjänar att…


Ulrika Winge: Vad jag önskar jag fick skriva

17 november, 2017, 14:04 Krönika Lämna en kommentar

Jag vill lära mig att skriva bättre, både journalistiska, dramaturgiska och akademiska texter. Men då och då stör det mig…


En systemuppdatering finns tillgänglig

10 november, 2017, 15:00 Krönika Lämna en kommentar

Jag har ett systemfel. Några buggar. Efter att jag tredje gången på samma dag dragit i en dörr det står…


Jenniina Martikainen: ”Är det här på helt jävla riktigt?”

28 oktober, 2017, 18:04 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Vid lunchtid idag kom jag hem från badhuset. Vad jag tänkte skulle bli en skön och avslappnande start på min lördag…


Sara Svärd: Men jag är väl fan inte tråkig

27 oktober, 2017, 14:32 Krönika Lämna en kommentar

– Vad ska du klä ut dig till? – Nej men jag tror inte att jag ska klä ut mig…


Krönika: Det här tilltänkt otilltänkta som jag skulle kunna dö för

20 oktober, 2017, 14:51 Krönika Lämna en kommentar

Det är så jävla otrendigt att ha dålig självkänsla nu för tiden. Det, kombinerat med faktumet att jag inte har…


Rebecca Stråhle-Wolke: En prickig cykel, ett par ljusblå gympaskor och minnen för livet

13 oktober, 2017, 12:06 Krönika Lämna en kommentar

När jag gick i sexan fick jag en cykel, en gratis gammal cykel som närmade sig 100 år. Den hade…



Instagram


Twitter