Lucka 23: Cecilia Svensson: Till alla er som inte ser något juleljus

23 december, 2016, 18:00 Krönika Lämna en kommentar

Familjer som dansar runt julgranen. En släkting som ligger i matkoma på farmors soffa efter julbordet och någon som fått i sig en aning för mycket glögg och jul-nubbe. Barn som nöjt visar upp sina klappar för varandra och leker med sina nya leksaker. Människor som njuter av ledighet, julkänsla och samhörighet. Som är tacksamma för det fina de har i livet, som värderar julens kraft att föra samman familjen, att ge varandra kärlek. Människor som skapar minnen där mellan pepparkakor och lussebullar, inlagd sill och prinskorvar. Bland tända ljus, tomtebloss, julmusik och tävlingar om vem som gör den bästa imitationen av Kalle Anka. För alla dessa människor är julen en högtid värd att fira. En tid för skratt, glädje och tacksamhet.

Men det finns också en helt annan sida av julen. En sida som man allt för sällan pratar om. En sida som lätt glöms bort i julklappsrush och lussebak. En sida som istället speglas i människors ensamhet, utsatthet, ohälsa och otrygghet. Och den här krönikan är till er. Till alla er som inte ser något juleljus. Till alla er som bara ser mörker.

Var tolfte minut under julafton, juldagen och annandag jul ringer ett barn till Bris. Tre gånger i timmen ringer en kvinna till en kvinnojour, och under ett dygn kommer 50 fall av våld i nära relationer att anmälas till polisen. Minst fyra personer kommer att ta sina liv under julafton, och oräkneliga barn kommer att se sina föräldrar allt för berusade.

Till alla er vill jag önska en god jul. Men jag vet att de orden troligtvis inte betyder ett skit. Handlingar säger mer än ord, eller hur?

Så till alla er som har privilegiet att inte lida av ensamhet, utsatthet, ohälsa eller otrygghet under julhelgen, till er vill jag säga: Offra en rätt eller två på julbordet och ge dem till någon som behöver det bättre än du. Skippa dyra julklappar till familjen och skicka istället ett julklappspaket till en annan familj, en familj som inte har samma tur som du. Offra en timme eller två på julaftonskvällen till att volontärarbeta på en krislinje. Drick saftglögg. Servera julmust istället för julöl och snaps.

… Och ta hand om varandra. God jul!

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Cecilia Svensson

Skribent

Jenniina Martikainen

Fotograf

#sjuktvanligt: Läsare berättar

20 april, 2018, 17:33 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Under veckan har Lösnummer tagit emot texter relaterade till psykisk ohälsa och #sjuktvanligt, vid namn eller anonymt. Vi vill rikta…


#sjuktvanligt: Vi som saknar forum måste bryta tystnaden

19 april, 2018, 16:30 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag skriver inte för sympati. Jag skriver inte för att vara bättre än någon annan. Jag skriver för alla män…


#sjuktvanligt: Vi är längst ner på botten men vi är vackrast ändå

18 april, 2018, 15:00 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

”Här finns det ett akutnummer till vårdcentralen; får jag ringa till dem och förklara situationen? Du måste få träffa en…


#sjuktvanligt: En glad tjej som ibland är ledsen

17 april, 2018, 14:02 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag har varit ledsen, jag har mått dåligt, jag har varit deprimerad. Depression är idag ganska vanligt. De flesta människor man…


#sjuktvanligt: Att bryta ihop regelbundet och välplanerat

16 april, 2018, 10:29 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Jag och många i min omgivning anser att man ibland måste bryta ihop. Definitionen på att bryta ihop eller att…


Krönika: Jenniina Martikainen: ”Hur mycket det än rivs i själen, så är du aldrig ensam”

13 april, 2018, 13:10 #sjuktvanligt, Krönika Lämna en kommentar

Precis innan man kan svänga in till min innergård måste man korsa en gata. Det är i princip omöjligt att…


Över-lista pluggförvirringen

6 april, 2018, 14:41 Krönika, Lämna en kommentar

Alltså vikten av att göra listor. Jag och mamma hade en sms-konversation  förra veckan som verkligen förkroppsligar min situation just nu….


Krönika: Alicia Grevsten: ”Nästan en vän”

16 mars, 2018, 13:00 Krönika Lämna en kommentar

I pentryt i Långhuset var första gången jag såg dig. Jag kommer ihåg det, för jag reagerade på hur sjukt…


Melissa Yilmaz: ”Dyslektikern. Det är jag och jag älskar det.”

2 mars, 2018, 13:46 Krönika Lämna en kommentar

Nu får det vara nog. Jag lägger av. I surrender. Jag har i hela mitt liv, ända sedan min första…


Olivia Jändel: ”Se upp för dårarna – dårarna utan hjälm”

23 februari, 2018, 13:30 Krönika Lämna en kommentar

Jag öppnar porten och går med små försiktiga steg ned för de två trappstegen samtidigt som jag trycker min röda…



Instagram


Twitter