Archive for the ‘Universitetet’ Category

Distansplugg hela våren

2 februari, 2021, 18:26 Universitetet, Lämna en kommentar

Föga oväntat kom idag beslutet att distansundervisningen på Örebro universitet fortsätter hela vårterminen. Coronasituationen gör att det i nuläget inte går att återvända till “ett campus som myllrade av liv”.

Det tidigare beslutet som är basen för de nuvarande distansstudierna gällde till 28 mars. Nu, nästan två månader innan den gränsen, har alltså beslutet kommit om distansstudier för Örebrostudenterna terminen ut.

Lösnummer har tagit del av det skriftliga beslutet som fattats av rektor Johan Schnürer. Det framgår att beslutet förankrats “med prefekter och dekaner, samt med universitetets centrala krisledningsgrupp”. I krisledningsgruppen ingår Katarina Kristoffersson, ordförande i Örebro studentkår.

Fortsatt kommer det i de fall det finns särskilda skäl kunna genomföras undervisning och tentor på campus. Exempel på det är laborationer, praktiska moment och konstnärliga examinationer.

Läs mer på universitetets hemsida: https://www.oru.se/nyheter/fortsatt-digital-undervisning–hela-varterminen-vid-orebro-universitet/

Foto: Nick Morrison Unsplash

“Bästa julklappen man kunde få!”

17 december, 2020, 10:37 Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Pedagogiska priset 2020 är utdelat. När lärarna Joakim Petersson och Annika Göran Rodell anslöt till ett Zoom-möte på onsdagsmorgonen trodde de att högskolepedagogisk utveckling stod på schemat. Istället överraskades de med vad Annika skulle komma att kalla “det finaste man kan få”.

Igår kunde du läsa en artikel som satte studenters missnöje i fokus. Det är lätt att bara se det negativa, framförallt i tider som dessa, men idag vill vi uppmärksamma något väldigt positivt. Årets vinnare av det Pedagogiska priset har beskrivits som fantastiska problemlösare och med en brinnande passion för sina ämnen och igår blev de belönade för sitt hårda arbete när de tilldelades Örebro studentkårs pris för utmärkande pedagogik. På mötet närvarade bland annat representanter från studentkåren, universitetets ledning, lärarnas egna chefer och kollegor samt utbildningsbevakare från deras kårsektioner som representerade och talade för studenterna. 

Det var två känslosamma lärare som Lösnummer pratade med efter den digitala prisutdelningen. – Jag är berörd, det är jag. En “wow”-faktor helt enkelt, berättade Annika Göran Rodell som undervisar i måltidskunskap och värdskap på Restaurang och hotellhögskolan. – Det känns fantastiskt bra såklart, instämde Joakim Petersson som undervisar i kriminologi på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.

Inför mötet var de båda pristagarna alltså helt ovetande. – Var det mitt namn jag hörde? sa Joakim sekunder efter prisutdelningen. – Jag fattade ingenting, förklarar Annika för oss efteråt. – Jag blev kallad till det här mötet av Anna-Karin (Andershed, prorektor på Örebro universitet) förra veckan och jag tänkte “Vad är det på gång nu så här innan jul?”

Coronaåret har inneburit en utmaning för alla i universitetsvärlden, inte minst när det gäller att ställa om till digitala föreläsningar. Både Joakim och Annika berättar om hur det har arbetat med svårigheterna. – Det handlar om flexibilitet, säger Joakim. – Vi var ju alla tvungna att ställa om nästan över en helg från att gå från campusundervisning till digital undervisning. Jag känner att jag har varit flexibel i den grad att det har blivit bra ändå. Det har ju krävt en del tid såklart, men det har definitivt varit värt det alla dagar i veckan.

Annika berättar även hur hon hanterat att vara pedagog över Zoom. – Det handlar mycket om att våga vara i det här mediet tillsammans och det är inte alltid så lätt att till exempel sätta på kameran och våga släppa in folk i hemmet. Att jobba med undervisning handlar mycket om relationsskapande och att då sitta med bara en tom skärm blir det svåra. Så det gäller att öva in en tillit med varandra.

Men helt uppenbart är det att många av Annika och Joakims studenter är nöjda över deras sätt att lära ut. – Jag försöker jobba väldigt mycket med att vi inte stänger av kamerorna utan är där tillsammans, berättar Annika. – Sen försöker jag skapa mindre möten… Två och två, tre och tre, fyra och fyra för att skapa samtal mellan varandra.

Hon fortsätter: – Sen får man själv föregå med gott exempel och testa saker. Har jag något som jag vill att studenterna ska försöka sig på så gör jag det själv och filmar det även om det blir taffligt! 

Annika framförde att hon skulle fira priset med champagne och Joakim verkade inte heller helt främmande för tanken: – Det här blir ju en av de finaste julklapparna man har fått på väldigt väldigt länge. Det blir att fira, avslutade han.

Mer än hälften missnöjda med lärarnas feedback

16 december, 2020, 10:58 Granskning, Universitetet, Lämna en kommentar

Något de flesta studenter förmodligen är allt för bekanta med är stressen som upplevs innan en tenta. Hur oron känns i magen, hur tankarna oftare och oftare riktas mot värsta möjliga scenario, hur hjärtat hamnar i halsgropen när klockan på WISEflow tickar ner mot 0. Tentan delas ut, tentan skrivs och tentan lämnas in. Sedan är stressen över. Eller? Det är nu tentan ska rättas, vilket är en process vi studenter har mycket mindre insikt i. Ibland kommer resultatet för sent eller med dålig eller helt utebliven feedback; vad händer då? Lösnummer har försökt reda ut frågan om rättningstider och feedback vid Örebro universitet. 

I en enkät som publicerades på Dom kallar oss studenter, undersöktes studenters upplevelse av tre områden som rör ämnet; rättningstider och försenade tentaresultat, resultat och feedback och kunskap kring regler och vilka frågor som finns. Lösnummer sammanställde dessa frågor och ställde dem till Albina Hoti, student- och doktorandombud vid Örebro studentkår.

Av de 78 studenter som svarade på enkäten hade 65 personer (83,3%) varit med om att resultatet på deras tenta har blivit försenat, vilket innebär att rättningstiden överskridit 15 dagar från examinationstillfället. Av dessa 65, hade 68,7% blivit meddelade om att rättningen skulle bli försenad. Vi var också intresserade av att höra hur ett försenat tentaresultat påverkar universitetets studenter. Många rapporterade att de upplever mycket stress och ångest inför ett tentaresultat, och att denna ångest bara ökar ju senare det kommer. Vissa upplever också att det känns orättvist att lärarna kan bli försenade i sitt arbete medans studenter hålls till strikta deadlines och jobbar hårt för att hålla dem, vilket stundtals har väckt irritation. Det poängterades också att ett försenat tentaresultat ger mindre tid till att plugga till en eventuell omtenta och kan orsaka svårigheter med planering av studierna. I vissa fall har ett försenat tentaresultat också skapat problem med CSN. Beroende på tidpunkt och tidigare betyg, kan ett försenat resultat leda till uteblivet eller försenat studiemedel.

Enkäten undersökte också hur studenter upplever feedbacken de får på sitt arbete. På frågan “Är du generellt nöjd med feedbacken du får på ditt skolarbete?” inkom följande svar: Antal svar; 78, Ja; 42,3%, Nej; 52,6%, Vet ej; 5,1%. Många beskrev att de sällan fått personliga kommentarer på sitt arbete, och att detta förhindrat personlig utveckling. Man lär sig inte särskilt mycket av att endast se ett kryss i en ruta, eller ett betyg i Ladok, och vissa beskrev att de inte har fått en förklaring till varför deras tenta blev underkänd och därmed inte vetat vad som behövs förbättras inför omtentan. Vissa uttrycker även missnöje över att de inte förstått feedbacken, antingen för att den getts på ett språk de inte förstår eller med oläslig handstil eller grammatik. Det har även poängterats att vissa lärare även visat sig motvilliga till att svara på frågor kring rättningen.

Det har också visat sig att det finns en brist på kunskap kring vilka regler det är som gäller rörande rättningstider och feedback. Endast 34,6% av alla som svarade på enkäten uppgav att de visste hur dessa regler ser ut, medans 33,3% uppgav att de delvis visste och 32,1% uppgav att de inte visste alls.

STUDENTKÅREN SVARAR PÅ ERA FRÅGOR

Det uppkom också en del frågor och funderingar kring ämnet. Albina Hoti, student- och doktorandombud vid Örebro studentkår, svarar här på dessa frågor och reder ut frågetecken som har uppkommit.

Vad händer om läraren inte hinner rätta under den angivna tiden? Hur många gånger får universitet skjuta upp rättningen?

Om läraren inte hinner rätta under den angivna tiden ska beslut tas av prefekten om ett förlängd rättningstid. Detta ska även meddelas studenterna omgående. Det finns inte angivet om antalet gånger läraren kan försena ett examinationsresultat, men självfallet kan man utreda om detta händer alltför ofta för en viss lärare och undersöka vad orsakerna är.

Har vi rätt till feedback/ personliga kommentarer?Måste lärare ha tentagenomgång?

Efter varje examination ska en examinationsgenomgång erbjudas till studenterna. Om det inte genomförs, ska lösningsförslag alternativt motsvarande kommentarer lämnas skriftligen eller muntligen till studenten.

Finns det något att göra om man inte tycker att man har fått det betyg man förtjänar?

Om en student anser att denne inte fått betyget den förtjänar kan man begära omprövning av betyget. I begäran ska det framgå vilken ändring som begärs och skälen för detta. Studenten bör då främst hämta ut en kopia av examinationssvaret och låta originalet behållas av universitetet. Examinatorn skall då göra en ny bedömning utifrån de skäl som studenten anger, om det tidigare beslutet är uppenbart oriktigt. Examinator gör normalt inte en helhetsbedömning, utan tar hänsyn endast till de skälen studenten angivit. Bedömningen resulterar i ett nytt betygsbelut som innebär att betyget antingen höjs eller kvarstår.

Kan man begära att ens tenta blir rättad av en annan lärare?

Det kan man, efter två underkända tillfällen! Däremot är det bra att komma ihåg att det är examinatorn för kursen som byts ut vilket innebär att det inte nödvändigtvis är rättande lärare som byts ut.

Hur funkar anonymiteten? Vad är det som avgör om en tenta ska vara anonym eller inte?

Anonymitet fungerar så att varje student får en tentamenskod av administrationen inför examinationstillfället. De examinationer som studenten ska vara anonym inför är sals- och hemtentamen vilket avgörs utifrån universitetets lokala regler för examination.

När/hur ofta får man göra omtenta?

Det finns ingen angiven regel på hur många omtentor man kan göra. Dock kan kurser genomgå en större förändring eller avvecklas. I dessa fall ska studenten ges möjlighet utöver ordinarie examination och omexamination, till minst tre särskilda examinationer under en period om minst 12 månader och högst 18 månader.

Finns det någon att vända sig till om man är missnöjd med en särskild situation? (t.ex. extremt bristande feedback, alldeles för sen rättning etc.)

Ja, det finns ett antal kanaler som studenter kan vända sig till. En av de är att vända sig till mig. Studenter kan även vända sig till utbildningsbevakarna som finns vid varje sektion. Att fylla i kursutvärdering är också ett bra redskap.

Universitetet har jurister som man kan vända sig till men självklart kan även jag bidra med stöd om man önskar få hjälp av juristerna.

Vet universitetet om att det finns missnöje hos vissa studenter kring rättning och feedback? Jobbar något på att utveckla systemet eller är universitetet nöjda som det är?

Jag kan inte säkert säga vad universitetet har för kunskap kring frågan, men i de ärenden som inkommit till mig har bristerna påtalats till universitetet. Även Fallärenderapporten som skrivs vartannat år och som universitetet tar del av påtalar dessa brister. I rapporten ges även förslag på åtgärder till de brister som universitetet ska sträva efter att förbättra.

Läs mer om hur Albina och studentkåren kan hjälpa dig i dessa frågor här:

http://www.orebrostudentkar.se/home/utbildning/student-och-doktorandombud/

Distansutbildning till slutet av mars

18 november, 2020, 10:21 Universitetet, Lämna en kommentar

Coronapandemins uppåtgående kurvor tvingar Örebro universitet att redan nu bestämma att distansutbildningen kommer fortsätta ända till våren. – När läget nu är allvarligt igen måste vi ta vårt ansvar för att hindra smittspridning, säger rektor Johan Schnürer i ett pressmeddelande. 

Om du inte hunnit skaffa bra rutin för dina distansstudier än så är det dags att börja skaffa dem. Det är budskapet som förs fram till varför beslutet tas redan nu. – Vi vill kunna ge vår personal och våra studenter en bättre möjlighet att planera. Därför tar vi det här beslutet redan nu, säger Johan Schnürer i pressmeddelandet på universitetets hemsida.

Distansutbildning kommer fortsätta vara förstahandsalternativet fram till åtminstone 28 mars 2021.

Ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, deltog under onsdagsförmiddagen på en presskonferens.

– Många studenter är unga vuxna och det är också de som Folkhälsomyndigheten menar är drivande i smittspridningen, sa hon bland annat då. – Vi följer utvecklingen noga, och för en dialog med lärosätena.

Det sker dock ingen stor smittspridning i undervisningsmomenten, berättade ministern.

“Vi gör som i våras”

4 november, 2020, 10:01 Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Efter nya lokala allmänna råd för Örebro län har nu Örebro universitet beslutat att i största möjliga mån övergå till undervisning och examination på distans. – Studenterna ska undvika att vistas på campus om man inte är schemalagd att göra det, säger rektor Johan Schnürer.

[UPPDATERAD KL. 11:32 MED STUDENTKÅRENS BESLUT GÄLLANDE KÅRSEKTIONERNAS VERKSAMHET]

Redan idag sker en stor del av många studenters undervisning digitalt, men i och med dagens besked kommer ännu fler få plugga hemifrån.

Bakgrunden till beslutet är givetvis de nya lokala råden för Örebro län som Folkhälsomyndigheten igår beslutade om. Råden (som går att läsa längst ned i artikeln) gäller till och med den 24 november i första hand, men kan komma att förlängas. Detsamma gäller Örebro universitets egna beslut.

Läget för Örebrostudenterna är nu att likna med situationen i mars-april.  – Vi gör som i våras och går över till distansundervisning så långt det är möjligt, säger rektor Johan Schnürer till universitetets hemsida.

För Örebro studentkår innebär beskedet nya riktlinjer för kårsektionernas pågående verksamhet. Studentkårens presidie (ordförande och vice ordförande x2) fattade under förmiddagen ett beslut. Det förhindrar nu kårsektionerna att använda sina kårsektionsrum, stå på campus i marknadsförande syfte, arrangera fysiska möten eller några studiefrämjande aktiviteter så som pluggstugor. Kårsektionerna ska heller inte genomföra upplärningar och överlämningar fysiskt. Varje kårsektions ordförande samt kårstyrelseledamot har fått ta del av beslutet.

Ordförande Kattis Kristoffersson sitter också med i universitetets centrala krisledning. Studentkårens reception kommer också att hållas stängd.

Redan under gårdagen meddelade Örebro Kårhus på sina sociala medier att de i samråd med sina ägare Örebro studentkår stänger all pågående verksamhet tillsvidare.

———————————————————————————————

LOKALA ALLMÄNNA RÅD FÖR COVID-19 I ÖREBRO LÄN

Nödvändig närkontakt, som vid exempelvis vårdbesök och medicinska undersökningar, omfattas inte av rådet. Det är dock viktigt att tänka på att den som har symtom som kan vara covid-19 ska undvika all nära kontakt med andra.

Beslutet omfattar också skärpta allmänna råd för verksamheter – som exempelvis butiker, köpcentrum och idrottsanläggningar – och arbetsplatser i länet:

Källa: folkhalsomyndigheten.se

 

Enkät: Så tycker studenterna om salstentor

30 oktober, 2020, 11:59 Universitetet, Lämna en kommentar

Debatten kring salstentor under nuvarande pandemi har gått varm.  Argumenten och informationen har hämtats in från många håll och kanaler den senaste tiden och Lösnummer bestämde sig för att försöka ge en bild av hur opinionen ligger genom att genomföra en enkät.

I enkäten svarade 149 personer varav alla utom 3 uppgav att de var studenter på Örebro universitet.

Av de 146 studenterna svarade 98 (67.1%) ja på frågan “Tycker du Örebro universitet bör ta bort salstentor helt som examinationsform under nuvarande läge?”. 48 studenter (32,9%) svarade nej på samma fråga.

Några fritextsvar från enkäten:

“I detta läge borde man sätta våra liv som prio ett, inte vad som ser bäst ut på papper för skolan.”

“Studentens ansvar att inte dyka upp vid symptom. Universitetets ansvar att kvalitetssäkra utbildningar.”

“Jag tycker det är viktigt att universitetet säkerställer att alla som tar examen har den kunskap som förväntas, och salstentamen är inte lika lätt att fuska på.”

“Coronapandemin ökar explosionsartat, och vore hemskt om man var en av dem som fick långtidsproblem av coronaviruset innan man ens kommit ut i arbetslivet med sin examen.”

“Vissa kurser kräver salstentor. Universitetet följer restriktionerna. Däremot borde det finnas omtenta tidigare så studenter med snuva kan skriva en annan gång utan att hamna efter.”

“Kvalitetssäkra utbildningen går först. Om det resulterar i en längre studietid är det så.”

“Jag förstår inte hur de kan ge vissa program/kurser hemtenta medan de trycker ner salstenta i halsen på andra, samtidigt som de säger att vi måste ta de på allvar…

“Det går att hålla avstånd i salarna och det är ens eget ansvar att faktiskt hålla avstånd.”

“Flera studenter bor även hemma hos föräldrar som kan vara i riskgrupp. Många saknar körkort eller har inte råd med bil och måste åka kollektivt till salstentamenstillfället vilket ökar risken att bli smittad.”

“Salstentan som skrevs idag 28/10 kändes säker! Ingen trängsel och bra avstånd till alla. Visir på tentavakterna och bra uppstyrt vid insläpp.”

“Det är helt oförsvarbart att man väljer denna väg när man har inflytande över så många människors rörelsemönster. Det är mycket oansvarigt att då “tvinga” människor till campus.”

“Jag har tappat förtroendet helt för rektor och ORU:s hantering av situationen. Jag ska ha examensarbete i vår och kommer att vägra resa in till campus. Om dom inte kan lösa det digitalt på distans så kommer min examen att bli uppskjuten, men så får det bli. Jag riskerar inte mitt liv eller min hälsa.”

“Intresset att “undvika fusk” kan omöjligen väga ut studenternas och deras familjers hälsa.”

“Studenter träffas i betydligt större grupper och tätare mellan varandra på fritiden. Under proven har eleverna bra med avstånd och som student innebär en tenta i sal betydligt mindre stress för att tekniken inte ska fungera och annan onödig stress.”

“Haft salstenta och salen var inte ens halvfull och alla hade bra med avstånd mellan varann. Fanns handsprit och våtservetter utplacerat på olika platser i salen. Kändes väldigt säkert.”

“De anpassningar som gjorts för att genomföra salstentor räcker. Salstentamen är vald som examinationsform av en anledning. Att ändra det i panik riskerar att sänka kraven på utbildningen.”

“Smittan sprids inte på tentorna, utan på festerna.”

“Det känns inte säkert, även om vi befinner oss på avstånd under examinationen så uppstår det trängsel både före och efter tentamen, specifikt innan när alla kommer in. Dessutom är vakterna pensionärer (utan visirer eller annan typ av skydd) som man har nära kontakt med under salstentorna.”

“Om salstentor ska ske, måste skolan ge fler möjligheter till omtentor, vilket inte har skett. Istället läggs allt ansvar över på studenterna utan någon förståelse för deras situation.”

“Att många även klagar över att de måste åka till campus från annan ort är inget argument heller eftersom de själva skrivit in sig på universitetet i Örebro.”

Stort tack till alla som svarade!

Intensiv salstentedebatt leder till studentkårens egna utfrågning av rektorn

23 oktober, 2020, 16:41 Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Pressbilder: Emil Kihlgård/Örebro studentkår och Kicki Nilsson/Icon Photography

Debatten är het när det gäller salstentor, inte minst i massmedia och i Örebrostudenternas officiella Facebookgrupp. På tisdag öppnar Örebro studentkår ett nytt forum för åsikterna kring salstentamen. – Det har funnits ett behov hos studenterna att prata om det här, berättar Kattis Kristoffersson, ordförande för Örebro studentkår.

Många åsikter och perspektiv har den senaste tiden präglat lokalmedia och Örebrostudenternas officiella Facebookgrupp Dom kallar oss studenter. En namninsamling startad av en student har i skrivande stund samlat in 1 341 personer som vill stoppa salstentor.

I ett direktsänt format har nu Örebro studentkår valt att på den kommande tisdagseftermiddagen ställa studenternas frågor till rektor Johan Schnürer kring salstentor och de åtgärder som görs för att minska smittorisken på dem.

De frågor som man hinner svara på kommer tas upp med Johan Schnürer som är med på länk.

Intervju med Kattis Kristoffersson, ordförande för Örebro studentkår:

Vad har ni i Örebro studentkår fått för signaler och instick från studenterna under den senaste tiden?
– Vi har fått signaler från många olika håll, både från kårmedlemmar och icke-medlemmar. Därför har vi nu bjudit in till denna dialog direkt med rektorn.

Vad händer på tisdag?
– På tisdag kl. 17:00 till 17:30 kommer jag sitta tillsammans med rektor Johan Schnürer och ställa studenternas kritiska frågor, både för och emot salstentamen.

Varför skulle den här livesändningen vara bättre än andra forum?
– Vi bjuder in till en öppen dialog med rektorn livesänt så man blir hörd.

Är idén er eller universitetets?
– Den här idén kommer från oss eftersom vi har sett att det har funnits ett behov hos studenterna att prata om det här.

Information om hur man skickar in frågor finns ännu inte, men studentkåren hänvisar till att man ska uppmärksamma deras sociala medier under den kommande måndagen för den informationen.

Debatt: Jag är aldrig tillräckligt kvalificerad för att bli juristlärare vid Örebro universitet

8 september, 2020, 11:01 Debatt, Universitetet, Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Allt sedan 2009 har jag alltid sökt en tjänst som lektor eller adjunkt i rättsvetenskap vid Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Bland annat har jag uppgett att jag är notariemeriterad och docent i offentlig rätt samt har undervisat upp till bortåt 4000 klocktimmar och deltagit i en mängd högskolepedagogiska kurser. Universitetet har alltid avslagit min ansökan av olika skäl. Ett är att min forskningsprofil anses vara alltför smal. Ett annat är att jag inte är i början av min akademiska karriär. Ett tredje är att rekryteringen är avbruten p.g.a. förändrad bemanningsstyrka. Efter att ha begärt närmare uppgifter misstänker jag att det kan bero på att universitetet använder dessa skäl som täckmantel för att inte anställa mig p.g.a. funktionsnedsättning (dövhet).

Det har resulterat i att jag har överklagat beslutet hos Överklagandenämnden för högskolan eller bett mitt fack SULF att begära överläggning med universitetet. Dock har jag aldrig nått en framgång. Visserligen får universitetet inte diskriminera mig p.g.a. funktionsnedsättning men nämnden och facket bedömer att det inte är styrkt. Problemet är att universitetet åtnjuter akademisk frihet och integritet.

Vad som är svårförklarligt är att universitetets agerande inte står i överensstämmelse med dess aktiva arbete med att främja lika rättigheter för lärare. Det kan vara att universitetets utlysta annonstext erinrar om att de arbetar med att främja akademisk mångfald. Vidare kan det vara att universitetet erbjuder sina läraranställda högskolepedagogiska kurser som syftar till att dels främja tillgänglig högskoleutbildning för alla studerande oberoende av funktionsnedsättning – principen om universellt lärande – dels säkerställa att hela verksamheten är inriktad på att tillgodose FN:s agenda 2030 om social hållbarhet i utbildning.

Frågan om universitetets valda strategi att inte anställa mig som lärare ligger i studenternas intresse kan diskuteras. Örebro universitet är förlagt i Örebro kommun som har utropat sig till Europas teckenspråkshuvudstad. Det beror på att kommunen är värd för riksgymnasieutbildningen för döva och hörselskadade samt att den har Europas största tolkcentral. Kan en döv juristlärare underlätta för hörande studenter att veta hur de bör förhålla sig till döva och övriga utsatta grupper på ett professionellt sätt? Kan en döv juristlärare vara ett gott föredöme för studenterna att de kan övervinna sina akademiska hinder om de är tillräckligt motiverade? Kan en döv juristlärare ha de erfarenheter som underlättar för studenterna att tänka utanför givna referensramar genom att olika perspektiv bryts och utmanas?

Om studenterna anser att det är relevant att lärarkåren är mångfaldig har de enligt högskolelagen rätt att utöva inflytande över universitetets verksamhet. Det kan vara att kräva att rekryteringsprocessen alltid är transparent. Vidare kan det vara att framföra synpunkter på alla anställningsbeslut. Dessutom kan det vara ifrågasätta om rekryterare har kompetens att främja akademisk mångfald. Dock visar den amerikanska erfarenheten att det inte räcker utan det kan vara nödvändigt med kraftfulla åtgärder. Exempelvis stängde döva studenter världens enda universitet för döva genom protest och demonstration en vecka. De kunde inte acceptera att universitetsledningen utsåg en hörande kandidat som inte kunde amerikanskt teckenspråk till rektor med motivering att hon hade försteg vad gäller administrativ erfarenhet i förhållande till två döva kandidater. Kampen blev framgångsrik så universitetet fick en döv rektor för första gången i historian. En parallell kan dras med att svarta bedömer att demonstration är nödvändig för att den amerikanska poliskåren inte ska diskriminera svarta (Black Lives Matter-rörelsen).

Sammanfattningsvis anser jag att Örebro universitet, särskilt institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, måste reflektera över hur deras rekryteringsprocess kan främja akademisk mångfald utan att göra avkall från att bedriva en högkvalitativ verksamhet i enlighet med högskolelagen. Annars riskerar universitetets lärarsammansättning aldrig att återspegla samhället i övrigt. Det strider nämligen mot universitetets demokratiska uppdrag att vara ett öppet lärosäte för alla kompetenta oavsett grupptillhörighet. För att påskynda denna process räcker det inte att jag påtalar problemet utan att jag behöver stöd från studenter, politiker och övriga aktörer. Det berör inte enbart mig personligen utan att det ligger i allmänhetens intresse att all högskoleverksamhet som är skattefinansierad, bedrivs på ett rationellt och etiskt godtagbart sätt.


Richard Sahlin

Vill du svara på debattartikeln? Skicka då din replik till chefredaktor@losnummer.se!

Notis: En “annorlunda” introduktion blir av till hösten

25 maj, 2020, 16:05 Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Idag har det officiella beskedet kommit att introduktionen för nya studenter kommer bli av på Örebro universitet till hösten, men antagligen i en annorlunda form. Beskedet kom genom en uppdatering av universitetets corona-FAQ samt genom ett meddelande i Facebookgruppen Dom kallar oss studenter.

På vilket sätt introduktionen kommer se annorlunda ut framgår inte av FAQ:n, men de anger att introduktionen kommer bli av, men på mindre skala på grund av begränsningen som finns på sammankomster på över 50 personer. Extra fokus kommer läggas på att nya studenter får de verktyg de behöver för att komma igång med sina studier digitalt. Aktiviteter specifikt för nya studenter planeras och är tänkt att skapa samhörighet för nya studenter som är i början av deras studentliv .

Hopp om undervisning på campus i höst – men inga direkta besked om introduktionen

14 maj, 2020, 13:03 Universitetet Lämna en kommentar

Örebro universitet har idag meddelat på sin hemsida att förberedelsena för att öppna campus igen är påbörjade. Det framgår att när höstterminen 2020 startar planerar universitetet att delvis återgå till undervisning på plats – under förutsättningarna att ansvariga myndigheter inte ger andra besked.

Det framgår också att man ska försöka hålla nere mängden människor på campus genom att prioritera campusundervisning för de nyaste studenterna och att man kan ge digital utbildning i större utsträckning för de som pluggat länge. Samtliga examinationer kommer fortsätta genomföras digitalt hela oktober ut.

En ytterligare beslut som fattats är att inga utbytesstudier kommer att ske under höstterminen. Alltså kommer inga internationella studenter flytta till Örebro i höst och inga befintliga Örebrostudenter kommer kunna genomföra sin termin utomlands.

Samtliga beslut är så kallade rektorsbeslut, alltså fattade av rektor Johan Schnürer. I besluten finns det dock inga direkta uttalanden om introduktionen för nya studenter.

“Vi försöker förbereda oss för alla möjliga scenarion. Introduktionen är en viktig del för att introducera våra nya studenter till deras utbildning och i ett drömscenario kan det arrangeras. Men vi har självklart förståelse för situationen och allt vi kan göra är att invänta ett beslut om introduktionen från Örebro universitet” hälsar Örebro studentkårs ordförande Abdirizak Yusuf Muhamed till Lösnummer.

Läs hela Örebro universitetets pressmeddelande på https://www.oru.se/nyheter/universitetet-forbereder-for–forsiktig-oppning-av-campus/