Archive for the ‘Psykologi’ Category

Granskning: Studenternas negativa erfarenheter av Campushälsan

27 november, 2019, 11:17 Granskning, Psykologi, Undercover, Universitetet Lämna en kommentar

Efter att ha pratat med flera studenter ges intrycket att vården på universitetet inte håller måttet. Studenterna är inte nöjda med Campushälsan, och väljer efter ett besök att inte återvända. Frågan är varför?

Campushälsan som finns på Örebro universitetet drivs av Feelgood, ett hälsoföretag som erbjuder företagshälsa för anställda på en arbetsplats. Att universitetet använder sig av ett företag för att även erbjuda sina studenter hjälp med hälsoproblem är relativt unikt, då många andra universitet skiljer på de anställda och studenterna. Detta görs genom att anställa exempelvis psykologer, ergonomer och sjuksköterskor själva för att sedan sätta ihop en studenthälsa medan ett företag används för att tillhandahålla företagshälsa till personalen. På Örebro universitet är detta istället ihopslaget, och Feelgood har hand om både studenterna och de anställda.

Efter att ha pratat med ett antal studenter så ger majoriteten bilden av att Campushälsan inte har uppfyllt deras förväntningar och behov, då de upplever att väntan på en besökstid är lång och bemötandet av personalen inte bra. Detta ska främst gälla när studenten söker för psykiska besvär, snarare än fysiska. Vid besök hos exempelvis en fysioterapeut är intrycket istället mycket positivt, och studenterna känner att de har blivit hjälpta. Psykologbesöken bedöms hålla sämre kvalité eftersom psykologerna inte upplevs vara lyhörda för studenternas behov, utan endast är villiga att tala om det som har sökts för. De upplevs helt enkelt inte benägna att diskutera annat om studenten så önskar när tillfället för besöket väl är. Detta leder till känslan av illa bemötande, vilket resulterar i att studenterna inte vill återvända till Campushälsan trots att problemet i studentens liv kvarstår. Väntetiden till just psykolog ska även ha varit lång, och enligt studenterna själva så ska vissa ha väntat upp till en månad för ett första besök. Enligt den offentliga upphandlingen mellan universitetet och Feelgood ska ett besök erbjudas inom sju arbetsdagar, och om det anses vara ett brådskande ärende gäller två.

Lösnummer har varit i kontakt med universitetet, och frågat hur de ser på studenternas negativa erfarenheter av Campushälsan.

-Självklart ser vi allvarligt på om Feelgood har ett dåligt bemötande och om vården inte håller god kvalitet. Vi har en ständig dialog med Feelgood om alla typer av frågor som rör deras uppdrag. När vi får feedback från studenter eller medarbetare förmedlar vi synpunkterna direkt till Feelgood, svarar Yvonne Karlsson (HR-konsult) och Katarina Åkerling Lindholm (HR-chef) via mail till Lösnummer.

Universitetet påpekar även att det är Feelgood som ansvarar för att uppfylla kraven på vården, men om det inte görs så är det universitetets skyldighet att påtala detta för att en förändring ska ske och sedan göra kontinuerliga uppföljningar.

Öppettiderna för Campushälsan på huvudcampus är måndagar, för bokade psykologtider, och onsdagar, för övriga tider och drop-in. Under onsdagarna kan man varannan vecka träffa beteendevetare och varannan vecka fysioterapeut (sjukgymnast). Detta kan kännas som få tillfällen att kunna gå dit, särskilt om det är många som är i behov av framförallt beteendevetar- och psykologhjälp.

-Det är en viktig fråga och vi ser gärna att vi även här har ett tätare samarbete och en god dialog med Studentkåren. De öppettider som gäller just nu är en del av nuvarande upphandling. Utifrån fortsatt dialog med Studentkåren får vi kanske anledning att se över tillgängligheten vad gäller Campushälsan, förklarar Karlsson och Åkerling Lindholm.

Även Feelgood har fått uttala sig om detta, och skildra sin upplevelse av hur Campushälsan fungerar samt informera om vilka tjänster de erbjuder studenterna.

Maria Eriksson (Key Account Manager på Feelgood) berättar att det har kommit till deras kännedom att en del ärenden där universitetets personal har sökt vård inte har fungerat men att de inte har uppfattat detta när det gäller studenter. De poängterar att detta verkligen är tråkigt, och absolut inte är något som får uppstå. En förklaring till varför vissa studenter inte har känt sig hörda kan vara att orsaken till att de sökt sig till Campushälsan inte varit studierelaterad, vilket den ska vara. Feelgood vill poängtera att studenterna absolut inte avfärdas, utan istället får hjälp att kontakta exempelvis vårdcentral för vidare stöd. Då kan det upplevas som att psykologen eller beteendevetaren inte är lyhörd för studentens problem, i och med att huvudfokus ligger på besvär som uppkommer i samband med studier och inte privata svårigheter.

-Problemet man söker för måste vara studierelaterat, och inte andra privata saker. Detta är extra svårt när det gäller psykologiska problem, då andra bekymmer kan påverka studierna vilket gör gränsen svår att dra, menar Eriksson.

För att säkerhetsställa att Campushälsan erbjuder rätt vård till den som bokar tid använder dem sig av att en konsult lyssnar på ärendet innan tid bokas. Detta gör att de kan kartlägga situationen, och sedan hänvisa personen till lämplig instans, vilket inte alltid är de själva. Om man har besvär som kan uppkomma i samband med studier, så som öm nacke eller skolstress, kan man vända sig till Campushälsan. Helst innan det har gått för långt, då de främst arbetar med att förebygga hälsoproblem. Däremot om man exempelvis har en envis förkylning eller i behov av läkare så bör man istället söka sig till vårdcentral, jourmottagning eller sjukhus. När det kommer till Campushälsans öppettider, så är det främst universitetet som gör valet om vilka dagar och tider som ska gälla. Det finns en dialog mellan Feelgood och universitetet, där det ska framkomma om behovet av vård plötsligt ökar och att det därmed krävs att öppettiderna blir fler.

Feelgood beskriver att de försöker nå ut till och uppmärksamma universitetets studenter att de erbjuder olika sorters hälsofrämjande, och att all verksamhet är kostnadsfri. Förutom de tidigare nämnda tjänsterna, så kan man även gå kurs hos Campushälsan. Nu under hösten har två utbildningar gått, “Stressa rätt – Studera smartare” och “Våga tala – att hantera scenskräck”, som leds av beteendevetaren Peter Lithovius.

Många studenter känner en dödskänsla inför att prata inför folk, och den ena av kurserna lär en strategier och mekanismer inför hur man ska hantera detta. Kursen “Stressa rätt- Studera smartare” lär studenterna hur de ska finna en bra balans mellan krav och deras egna resurser, exempelvis att man inte ska sitta så länge när man pluggar utan ta pauser emellan, berättar Lithovius.

Förra året låg kurserna utspridda på fem tillfällen, men Feelgood märkte att det blev svårt för studenterna att finna tid till att närvara. Därför är innehållet från och med denna termin uppdelat på tre träffar istället för de tidigare fem. För att möjliggöra att de studenter som är intresserade av att delta faktiskt ska kunna göra det, så är planen för vårterminen att hålla kurserna mer rullande. Detta innebär exempelvis att missar man ett tillfälle, så kommer samma tillfälle att återkomma senare under terminen.

Dock har uppslutningen på terminens kurser inte varit den förväntade och Peter delger att han tycker att marknadsföringen av detta inte har varit särskilt bra eller effektiv. Något som har gjort att de flesta studenterna på universitetet inte ens har varit medvetna om att dessa kurser finns tillgängliga.

För att kunna erbjuda vård till så många studenter som möjligt, så går det även att prata med en psykolog eller beteendevetare via videosamtal. Då är man inte begränsad till mottagningens öppettider, i och med att dessa samtal kan äga rum vilken vardag som helst. Detta är mer flexibelt, och det kan också kännas bättre och tryggare för studenter att kunna ta detta hemifrån istället för att besöka Feelgood på campus. Dessutom fungerar det även om man för tillfället har praktik belägen på annan ort, och är i behov av eller vill fortsätta sin kontakt med Campushälsan.

Lithovius kommenterar även det faktum att en del studenter upplever att de inte har blivit bemötta på ett positivt sätt:

-Detta beror väldigt mycket på vilka förväntningar man har när man först kommer till Campushälsan, och enligt min erfarenhet så kommer studenterna tillbaka till oss beteendevetare och psykologer. Jag uppfattar att jag och mina kolleger är lyhörda och lyssnar på studenterna.

Anton Andersson, vice ordförande med studiesocialt ansvar på Örebro studentkår, arbetar med att se till att studenterna har en så bra studiemiljö som möjligt, och där ingår då även studenternas hälsa. Han får ta del av universitetets och Feelgoods uttalanden, och kommenterar följande:

Självfallet är studenternas välmående något som är viktigt för oss på studentkåren och som Yvonne Karlsson nämner värnar vi också om ett bra samarbete med universitetet! Samtidigt upplever jag att öppettiderna som är nu för Campushälsan kan utvecklas ytterligare från att vara måndagar och onsdagar till att vara hela veckan. Eftersom den psykiska ohälsan ökar och allt fler behöver ett stöd så bör Campushälsan ta det i beaktande och försöka ha öppet alla dagar i veckan!

 

Sammanfattning

Det verkar råda delade meningar kring Campushälsan beroende på vem man frågar, men det man kan utläsa från denna granskning är att studenternas missnöje främst riktar sig till den psykiska vården som Feelgood erbjuder på Örebro universitet. Att denna besvikelse från studenterna existerar verkar inte vara något som de ansvariga på Feelgood är fullt medvetna om, och därför är det viktigt att om man upplever ett negativt bemötande att man för fram det. Dock, ska det även poängteras att den psykiska vården generellt i Sverige inte lever upp till patienters förväntningar, och detta innebär att det inte enbart är Feelgood som kritiseras på detta område.

Något mer som ska påpekas är att informationen om Campushälsan på ORU:s hemsida inte är tillräckligt tydlig för att det ordentligt ska framgå vid vilka frågor de kan vara behjälpliga. Det är troligtvis många studenter som har bekymmer de tror hör hemma hos Feelgood, när de i själva verket bör söka sig till den allmänna vården. Detta resulterar i att tiden som det tar från att en student först tar kontakt med vården tills att studenten faktiskt får hjälp blir mycket längre. Att det går att prata med en psykolog eller beetendevetare via videosamtal framgår inte heller av informationen på sidan, vilket gör att studenterna riskerar att missa att denna möjlighet finns.

Överlag så behöver marknadsföringen av Campushälsan och deras information förbättras och förtydligas, dels för att studenterna ska vända sig dit av rätt anledning och dels då samtliga studenter inte ens är medvetna om att denna vård erbjuds av universitetet, något som är ytterst viktigt för att förebygga hälsoproblem.

Reportage: ”Det är viktigt att ta stunden och vara med sig själv”

28 oktober, 2019, 11:28 Evenemang, Händer i Örebro, Maxa studierna, Psykologi Lämna en kommentar

Jag befinner mig i Långhuset på campus och har slagit mig till ro vid ett ledigt bord utanför Studentcentrum. Det är fler studenter som har liksom mig valt att nyttja denna mindre arean av Örebro universitet, en tidig oktoberdag. Till skillnad från de övriga Örebrostudenterna inväntar jag spänt på en speciell medstudent. Denna student är vad jag skulle kalla en mångsysslare: driver eget företag samt studerar på heltid inom GIH. Hon ska nu träffa mig för att berätta mer om sin passion – yogan, som hon ser saknas hos flera av oss medmänniskor. Hennes namn är Frida Wirsén.

Hur fick du upp intresset för yoga?
– Redan vid 13-årsåldern introducerade min mormor mig för yogan. Jag hade tidigare tränat mycket, bland annat tränade jag gymnastik och dans. Däremot, krävde båda dessa sporter ofta en hög prestation för att lyckas medan yogan är mer tillåtande. Yogan tillåter en att få vara, och en känner ett helt annat lugn efter ett yogapass. Jag vill att fler ska anamma detta lugn och självmedvetande, då jag märker ett stort behov av detta bland människor, svarar Frida.

Berätta mer om den yoga du utövar, skiljer den sig från andra yogametoder?
– Ja, den skiljer sig. Från grunden har jag gått som lärling av en guru från Indien. Den yoga jag utövar från grunden heter bhakti men jag utövar även andra yogainriktningar: hatha, yin och vinyasa, berättar Frida. Till skillnad från andra yogametoder är de jag utövar mindre strikta och ger därmed utövaren bättre förutsättningar, för att finna ett inre lugn och känsla av att vara närvarande i nuet.

Varför valde du att bli yogainstruktör?
– Jag ser som sagt att människan har ett behov av att infinna mer lugn i sin vardag, då vi lever idag lever i en alltmer stressfylld vardag – det är ofta att folk glömmer bort att stanna upp och leva i. Med min yoga vill jag bidra med att fler hitta ett lugn i en stressig i miljö. Det är oändligt med intryck vi blir matade med idag genom mobiltelefoner, sociala medier och trender. Människor behöver yogan som mest i miljöer som dessa, för att kunna våga lyssna på sig själva mer.

Hur balanserar du studier med ditt intresse för yoga?
– Jag skulle säga att det är just tack vare yogan. Att utöva yoga är inte en sidoaktivitet utan mer av en livsstil, genom att jag sätter mig och praktiserar yoga i en timme får jag mycket energi tillbaka till att möta vardagen, förklarar Frida. Yogan är definitivt en prioritet i mitt liv.

Vad kan man som intresserad student göra för yogaövningar hemma, och kommer du hålla i några pass under den närmsta tiden?
– Alla övningar kan göras hemma. Jag rekommenderar att genom litteraturläsning få en inblick i vilken yogapraktik du känner passar dig bäst, sedan är nästa steg att börja praktisera, införskaffa en bra yogamatta och börja öva! Det går även att gå ihop ett kompisgäng och hyra in en yogainstruktör – detta brukar vara ett populärt val. Håll utkik i ”Dom kallar oss studenter”, där brukar jag dela olika yogaevent, som jag håller i. Just nu är jag aktuell med två event: Ett på slottet den 29 oktober, där vi kommer utöva ’spökyoga’ och bli lite ’wild and crazy’, samt ett på Elite Stora Hotellet 3 november, där pengarna enbart går till Barncancerfonden. Eventen är olika uppbyggda, då jag kommer instruera olika yogapraktiker av de yogainriktningar jag utövar. Jag hoppas att vi syns där, avslutar Frida.

 

Foto: Pressbild

INTERVJU: Författaren och psykologen Jonas Hjalmar – “Boken är en komedi, en svensk variant på The Office”

8 maj, 2019, 12:27 Efter studierna, Kultur, Maxa studierna, Psykologi, Universitetet Lämna en kommentar

Den tidigare Örebrostudenten, och Lösnummer-medlemmen, Jonas Hjalmar besökte den 24 april sitt gamla universitet igen och denna gång var anledningen inte för att studera. Han var här för att föreläsa om sin roman Förvaltningen, som just nu skrivs om för att bli tv-serie då produktionsbolaget Lillasyster Produktion har köpt tv-rättigheterna. Lösnummer var självklart intresserade av allt detta och bestämde träff dagen efter.

Berätta lite om dig först, och vad du gör?

Jag heter då Jonas Hjalmar och är leg psykolog och författare. Eller, jag har skrivit en roman och har nu en fackbok på gång. Gammal örebrostudent, då jag pluggade först företagsekonomi här. Sedan läste jag psykologprogrammet och även kurser i manusskrivande. Så, jag har läst lite olika grejer, förklarar Hjalmar.

Jag förstod nästan att du pluggat i Örebro innan då jag hört att du även varit en del av Lösnummer redaktionen.

Ja men precis, jag har alltid gillat att skriva. Jag hade mer journalistplaner från början, men märkte sen att jag tyckte psykologstudierna var så roliga och insåg att jag kunde skriva mycket ändå via Lösnummer bland annat. Jag skrev en del populärkulturella artiklar, och just filmmanus och sådana saker. Det går att kombinera skrivandet med mycket annat, och det tycker jag är roligt. Det är egentligen det jag försöker göra nu också, kombinera psykologin med skrivandet på olika sätt.

Hjalmar förklarar att kombinationen av psykologi och skrivande är en av anledningarna till att han besökte universitetet, då han höll den här föreläsningen igår som är baserad på delar från hans debutroman, Förvaltningen. Boken är en komedi om en arbetsplats, en svensk variant på The Office skulle man kunna beskriva det som. I den har han försökt väva in en del psykologiska fenomen, och det är i sina föreläsningar som han brukar berätta om dem. I Förvaltningen finns det ett tiotalgrejer som man skulle kunna prata om, men det enda som egentligen har väckt stort intresse är det här med DISC och färgkodning.

Som jag förstår är du ganska kritisk mot just det här med ”färglära”?

Ja precis. Både emot själva teorierna och hur de framställs, för de framställs ofta som ”det här är bra vetenskap” som har ”många år på nacken” och därför menar man att det är trovärdigt. Men när man istället granskar det så ser man att det är ganska dåligt gjort redan från början och det håller inte idag. Så jag försöker se mig själv lite som en sorts konsumentupplysare. Folk som har läst boken Omgiven av Idioter, och tror att den är bra psykologisk teori som är användbar ute i verkligheten ska få lära sig att det är lite mer komplext än så. Det är egentligen på det spåret som jag har hållit föreläsningar nu, för i samband med att förvaltningen kom ut, för ungefär ett år sedan, skrev jag en serie bloggposter för att förklara dessa olika fenomen. Och det var där jag granskade den här boken, vilket blev uppmärksammat. Blogginlägget ledde då till att jag blev intervjuad i ett reportage i magasinet Filter och några poddar, och sen har det egentligen rullat på med den delen.

Du håller på med att skriva en ny bok nu. Är det facklitteratur?

-Ja, populärvetenskapligt om psykologi och pseudovetenskap, samt hur man ska kunna bli mer källkritisk. Och förstå att man lätt går på enkla budskap som både reklamare och vissa författare använder sig av. Det är svårt att skilja mellan bra och dålig populärvetenskap, man kan gå i många ”tankefällor” och det är egentligen dessa som jag försöker förklara i denna bok. 

Det här med DISC (Akronym för fyra olika slags beteende inriktningar. I originalteorin, som kom på 20-talet, står det för Dominant, Influence, Submission och Compliance) går i vågor, och Hjalmar berättar om sitt samtal med en organisationspsykolog från England som har jobbat i 30 år med detta. Denna psykolog menade på att detta dyker upp var tionde år ungefär, när någon framgångsrik försäljare lyckas sälja in det till några stora företag. Sedan märker man att det inte riktigt funkar, sen dör intresset ut tills det kommer en ny bra försäljare och då har inköparna helt enkelt glömt misstaget från förra gången.

Och DISC ska alltså representera de olika personligheterna man kan vara?

-Ja, varje person ska ju ha en primär personlighetstyp då. Det man ser är dock att de flesta människor inte bara är en, utan flera olika typer på samma gång. Man varierar ifrån situation till situation, säger Hjalmar. När man går här på universitetet kanske man är en typ, sedan när man är hemma är man en annan typ. 

Eftersom du har studerat här så undrar jag om du har några specifika minnen från den tiden?

-Jag pluggade ändå här i fem år totalt och i början var jag väldigt aktiv i studentlivet. Särskilt med introduktionen. Jag kommer särskilt ihåg första dagen, det här var någon gång i januari någon gång. Vi skulle ha någon introaktivitet och då var jag så himla glad och peppad, och på väg till den där aktiviteten så hoppade jag upp på en sådan där grön låda med sand i som man häller ut på vägarna. Det var ju vinter och halt. Då halkade jag till på den och dratta på näsan, så mina första veckor hade jag ett stort sår på näsan ner till hakan. Det blev ju dock en bra isbrytare.

Sedan berättar Hjalmar om när han hittade Lösnummer och hur han tyckte att det var ett bra komplement till studierna då man kunde variera hur mycket tid man kunde undvara. De första sakerna Hjalmar skrev var lite småintervjuer, bland annat med en byggarbetare, samt krönikor, nyhetsreportage och filmrecensioner. Det bästa var att man fick så bra feedback och respons, vilket gör en till en väldigt mycket bättre skribent och det tror han verkligen att Lösnummer har bidragit till för hans del.

-Så vill man bli bättre på att skriva, även om det inte är journalistiskt man vill skriva främst, så är Lösnummer ett bra ställe att söka sig till, avslutar Hjalmar.

KRYDDA TILL VINTERN!

28 februari, 2018, 11:08 Mat & hälsa, Psykologi Lämna en kommentar

Kylan har slagit till ordentligt i veckan och vi vill helst hålla oss inne. Det finns knappast någonting mysigare än en snöig vinterdag när man kan krypa upp i soffan med en varm kopp te och se snön falla utanför fönstret. Följ med in till Oliv & Te där butiksägaren Firyan Bilge berättar vilka teer som passar bra till de kalla årstiderna – och hur de bryggs på bästa sätt.

Det blir mer och mer trendigt att dricka te. Folk som tidigare druckit mycket kaffe byter under hösten och vintern gärna ut en kopp kaffe mot te, det känns lite mysigare. Att stiga in i butiken Oliv & Te känns som att få en filt av lugn svept om sig. I kontrast mot kylan utanför känns både värmen i butiken och Firyans leende extra välkomnande, och det doftar av te och praliner. Man kan riktigt känna smakerna i munnen när man möter dofterna.

Vi får följa med längst in i butiken där hon brygger flera olika tesorter, och uppmanar till att provsmaka och se om vi kan känna igen ingredienserna.

– Typiska vinter-teer är mer kryddiga teer som chai, både svarta och röda. De har en kryddbas av kanel, kardemumma, nejlika, rosépeppar eller svartpeppar. Även ört- och kryddblandningar är typiskt för de kalla årstiderna, berättar Firyan.

Firyan beskriver smakerna med stort intresse i blicken. Hon berättar att Rooibos-te är trendigt, det innehåller inte några teblad alls, utan är en baljväxt från Sydafrika. Detta betyder också att det är koffeinfritt, vilket gör det passande att dricka sent på kvällen. Rooibos finns i smaker som chai, frukt och bär. Firyan visar fler teer och förklarar vidare. Bara av att känna tedofterna och höra hennes lugna stämma gör att andetagen blir djupare och vardagsstressen tonas bort. Det känns skönt att tänka på annat, och det är förundrande hur mycket det finns att lära om teerna.

Tre Tips om Teer

Olika teer bryggs bäst i olika temperaturer, till grönt te brukar man rekommendera 80-85 gradigt vatten. Om grönt läggs i hett vatten och drar ungefär 3-4 minuter eller om det överdoseras, blir det lite för beskt. Rooiboste klarar högre temperatur, de har inga teblad varifrån beskan annars kommer. Det kan dra länge och ger ändå ingen beska. Svart te klarar 95-100.

– Det är ändå viktigt att du häller upp vattnet i koppen och syresätter det innan du lägger i påsen, för att det ska vara så smakrikt som möjligt, påpekar Firyan.

Hon berättar vidare om att det viktigaste när man brygger ditt te, är att man alltid har färskt vatten som ska vara kallt när det hälls upp i vattenkokaren. Det ska kokas, och sedan svalna en stund. Häll upp vattnet i koppen och lägg sedan i teet. Låt bli att doppa det upp och ned, låt det vara.

Vilka tilltugg är bra till de här kryddiga teerna?

– Här i Sverige är kaffe traditionellt den vanligaste drycken till fika, och man tänker inte så mycket på hur det kombineras med olika tilltugg. Vill man tänka på det kan man välja lite renare smaker på det som man har som tillbehör till just te. Mörk choklad passar till egentligen alla teer. En 75-80% mörk choklad med salt, där sältan bara finns med i bakgrunden, är alltid en vinnare.

Hon förklarar vidare hur stunden när man sitter och håller i en kopp te har en annan mysfaktor än att bara snabbt dricka en kopp kaffe. När det är stressigt hjälper det att ta en paus med en kopp te, ta ett djupt andetag och rensa tankarna lite. Att förbereda och brygga teet blir som en lugnande ritual, i kontrast mot kaffe som ofta kopplas till högt tempo och arbete. Firyan tipsar om att göra tekoppen till en morgonrutin och spara kaffet till eftermiddagens kopp istället.

– Det är ett behov vi har idag, speciellt ni som pluggar så mycket. När vi hela tiden har så mycket i tankarna, att ibland fokusera på något enkelt som inte behöver så mycket tankekraft. Det är inte så komplicerat att brygga en kopp te, men man behöver samtidigt vara här och nu.

Te är bra för både kropp och själ. Man fyller på med positiv energi och ork för dagen. Unna dig fem minuter där du inte gör något annat än att dricka några klunkar te. Titta ut genom fönstret och stäng av tankarna för en stund.

Fönstertittaren vs. grannsamverkan

7 mars, 2016, 10:19 Psykologi Lämna en kommentar

Under en tid har tryggheten i flertalet av studentbostadsområdena i Örebro skakats om. Inlägg och bilder gällande fönstertittare har delats i flera av bostadsgrupperna på Facebook och även i den populära studentgruppen “Dom kallar oss studenter”. Lösnummer har pratat med några av de drabbade för att höra deras version. Vi har även tagit kontakt med polisen i Örebro samt en legitimerad psykolog för att höra deras syn på fönstertittande.

Dykt upp av en slump
Albin Sundqvist, när händelsen skedde bodde på Tärnvägen, drabbades av en fönstertittare i början av januari i år.
– Jag satt i soffan vid midnatt med datorn i knät. Soffan var placerad precis bredvid ett av fönstren. Efter en stund lyfte jag blicken från datorn för att kika ut. Precis när jag tittar ut så dyker ett ansikte upp underifrån fönstret. Fönstertittaren har alltså suttit och hukat sig under fönstret. Hen kollade mig rakt in i ögonen och verkade ha fått lite småpanik över att jag satt där. Jag tror inte att fönstertittaren hade räknat med att någon skulle sitta precis vid fönstret. Hen kollade på mig i någon sekund för att sedan vinka och springa iväg i en väldig fart, berättar Albin.

Benjamin Hadley, som bor på Grankottevägen, har under ett flertal gånger uppmärksammat fönstertittaren.
– Första gången jag såg fönstertittaren var av en slump. Jag var på en promenad i området och såg i ögonvrån att en person var påväg mot ett fönster och började kolla in. Jag började då gå efter och när fönstertittaren märkte att jag var där så började personen gå som vanligt, det vill säga började kamouflera sig på ett socialt accepterat sätt för att sedan springa iväg. Detta har hänt flera gånger. Det är ganska lyhört på Grankotten, och man hör oftast när någon går utanför ens lägenhet och då även om någon stannar utanför, berättar Benjamin.

Olaga fönstertittande?
Lösnummer har kontaktat Per Berggren, kommissarie på Polisen i Örebro, gällande huruvida fönstertittande är något olagligt.
– Det är inte alltid så lätt att svara på om det är ett brottsligt beteende eller inte att titta in genom ett fönster. Bedömningen måste göras i det enskilda fallet och fokuserar initialt på vad det är för omständigheter som talar för att fönstertittandet skulle kunna vara brottsligt, förklarar Per.

Per förklarar att det inte finns något brott som heter ”olaga fönstertittande”, men att själva beteendet är mer en nödvändighet för att brottet, som gärningsmannen har för avsikt att göra, ska kunna fullbordas. Gränsdragningen mellan ett lagbrott och det fönstertittande som möjligen bryter normer kan vara hårfin.

Fönstertittande relateras ofta till sexuell upphetsning
Sofia Bergbom, legitimerad psykolog, forskare och programansvarig för psykologprogrammet på Örebro universitet, förklarar att en person som tjuvtittar i fönster naturligtvis kan ha många skäl för att göra det, och att det inte går att veta vad som gäller precis den person eller de personer som det gäller i det här fallet. Fenomenet fönstertittande utforskas inom psykologisk vetenskap ofta som relaterat till sexuell upphetsning av att se personer i intima situationer, så som att klä av sig eller ägna sig åt sexuella beteenden, vilket benämns som voyeurism. Fenomenet voyeurism är betraktat som en parafili, det vill säga en avvikelse från den sexuella normen, och kan diagnostiseras som en psykiatrisk störning, förklarar Sofia.

Per Berggren berättar att det finns människor som överskrider gränsen för vad som är tillåtet eller accepterat. Dessa människor kränker den enskildes frihet och frid genom att överskrida så kallade normregler och vad som eventuellt är föreskrivet i lag, och då närmar vi oss ett brottsligt beteende. I dessa fall talar man, i juridiska termer, om uppsåt, det vill säga vad gärningsmannen hade för avsikt med fönstertittandet. Uppsåtet är något som måste styrkas under förundersökningen för att en fönstertittare ska kunna dömas till brott. I vissa fall kan det handla om att gärningsmannen har sexuella motiv till att titta in genom fönster. Beteendet ger i dessa fall gärningsmannen någon form av tillfredsställelse.

Att anmäla är viktigt
Under sådana här slags händelser kan det vara lätt att tänka att en anmälan inte hjälper eller att det säkert är någon annan som ringer till polisen.

– Jag vill ändå skicka med betydelsen av att en anmälan görs i dessa fall. Vår underrättelsetjänst jobbar hela tiden med att försöka kartlägga och se brottsmönster vid olika typer av företeelser. Mitt råd är att ska ringa 112 och inte 11414. Då kopplas du till polisens sambandscentral som har möjlighet att skicka ut en patrull. Uppgifter som är viktiga i det läget är kort om vad som hänt och signalementsuppgifter på gärningsmannen. Om det finns tillgängliga patruller söker dem efter personen i området och kontaktar dig för att få uppgifter för en formell polisanmälan.

Grannsamverkan
På frågan vad som kan tänkas vara en rimlig insats gällande problematik i bostadsområden tycker Benjamin Hadley inte att man ska behöva gå så långt som att ha vakter i studentbostadsområdena. Det mest effektiva skyddet i ett område är enligt Benjamin grannsamverkan, och i det här fallet en studentsamverkan. En sådan samverkan ska inte bara syfta i att motverka negativa händelser, utan att föra studenter närmare socialt och engagemangsmässigt.

– Om vi istället har vakter i området så får vi som bor i området inte samma respekt av förövaren. Förövaren kan ju komma tillbaka när vakterna är borta, men vi som bor i området är där större delen av dagen. Det är så fantastiskt roligt att så många är engagerade. Jag har haft folk som har varit ute med mig och ibland har vi kunnat dela upp oss i grupper om två eller tre. Rollerna bli på så sätt ombytta, vilket är ett resultat av grannsamverkan, säger Benjamin med ett leende.

Albin skapade, dagen efter sin fönstertittar-upplevelse, gruppen ”Fönstertittaren” på Facebook i syfte att alla andra studenter i de olika studentbostadsområdena ska kunna samverka, varna och tipsa varandra om just fönstertittare. Eftersom att alla områden har en egen grupp på Facebook så var Albins tanke att gruppen kunde vara en kommunikationskanal mellan områdena.

– Samverkan, vaksamhet och kanske någon nattlig promenad då och då i grupp tror jag är faktorer som är viktiga i förebyggandet. Vi studenter måste samarbeta med varandra, och även med polis och med bovärdar så att alla kan känna sig trygga i sina egna hem. Det ska vara en självklarhet, berättar Albin.

Tips på studentbostadsgrupper på Facebook
”Vi som bor i Tybble”
”Grankottevägen”
”Vi som bor på Studievägen”
”Vi som bor på Studentgatan och bågen”
”Vi som bor på stjärnskruvarna”
”Team Mutter”
”MutterN”
”Studentcity Örebro”
”Studenter på Tärnvägen”
”Vi som bor på Oreganon”

Foto:
Linnea Hamrin (vänster bild) och Karl Edvin Gadd (höger bild. På bild: Benjamin Hadley och Robin Uutela)