Archive for the ‘Ledare’ Category

Ledare: Sesams stolthet spillde över och förstörde studentkårens förtroende

11 februari, 2021, 10:32 Ledare, Lämna en kommentar

Jag tänkte bjuda på mina reflektioner kring dagens nyhet. Vi skrev idag om kårsektionen som trots samhällets och studentkårens restriktioner trängdes på fest i fredags och lade ut det på ett Instagramkonto som bar kårsektionens namn. Om du inte läst artikeln än gör du det här.

Denna gång var det representanter från Sesam, men jag kan för mitt liv inte föreställa mig att andra kårsektioner inte också gjort liknande saker sedan pandemins intåg. Fester och ickepandemivänliga aktiviteter i kårsektionens namn. Men fram till i fredags har ingen enligt min vetskap gjort det pinsamma misstaget att bjuda in omvärlden till festen via Instagram.

Detta skedde trots att det är så oerhört lätt att festa ihop med sina kårsektionskompisar i inofficiella sammanhang och kalla det “Vi-är-alla-sesamiter-men-detta-är-inte-styrt-av-Sesam-festen”. De kunde loggat ut från Instagram och gjort det nu på fredag när introduktionen är över. Men att de kraschade(?) Corax digitala avslutningsfest för att trängas framför webbkameran och skrika Sesamramsor säger allt – de var för stolta för att lämna det blåvita emblemet utanför.

Enligt de själva genomfördes denna fest efter att introduktionen formellt var slut… Det ser precis alla igenom. Jag behöver inte säga mer.

Ur organisationsperspektivet så tänker jag bara: Visst, är ni stolta över Sesam så var det. Denna gången var det dock mycket korkat att skylta med det. Ur alla andra perspektiv tänker jag såklart: Lägg ner festandet och trängseln så vi blir av med “the ‘rona” någon gång.

Och en gång för alla. Kårsektionerna tillhör Örebro studentkår – en bred politisk organisation med ett syfte som till och med står i högskolelagen. Say it louder for the people in the back. Kårsektionerna tillhör Örebro studentkår.

Istället för att kämpa för bostadsmarknaden, rättssäkerhet på tentor och studenters psykiska hälsa får organisationen istället lägga tid på att tillrättavisa sina medlemmar för deras dåliga beslut. Men att det ser ut så ibland måste tjäna som en väckarklocka för alla studentkårens centrala funktioner – inklusive min. Kanske gör Örebro studentkår inte mycket av det politiska arbetet tillräckligt bra? Inte tillräckligt synligt?

Jag funderar lite över hur detta påverkar höstens introduktion. Vad jag har hört har detta första försök på ett digitalt intro varit mycket framgångsrikt på många sätt, vilket alla medverkande naturligtvis ska kreddas för. Organisationen sätter en stor tillit till individer vilket därmed kommer medföra bekymmer när samma tillit bryts. Men kanske är det rekordlite incidenter och oegentligheter i år jämfört med ett “vanligt” upplägg?

Men är det något Örebro studentkår uppenbarligen behöver fortsätta göra är det att utbilda generaler och faddrar i mognad och ansvar. En fadder i en kårsektion kommer fortsatt representera samma organisation som också arbetar politiskt gentemot makthavare för att värna om studenternas förutsättningar i denna stad. Jag skulle inte förvånas om det politiska arbetet försvåras något av sådana här incidenter. Fördomar om studenter som ansvarslösa befästs.

Men avslutningsvis ska det sägas att det är ett oerhört tufft läge för studentlivet i Örebro just nu. Det finns givetvis en frustration hos alla över att vara instängda och tålamodet kan börja ta slut. Det har varit skrämmande att se hur campus och fysisk närvaro visat sig bära många delar av verksamheten. Men vad gör man? Sätter all kårverksamhet på paus? Satsar på fler nya saker? Pandemin styr mycket, det är den äckliga sanningen som vi alla är urless på. Men låt oss i alla fall peta lite lätt på pandemins riktning genom att inte trängas på fest.

Ledare: Är studenterna verkligen vinnare på Campusmässan?

4 februari, 2021, 11:06 Ledare, Lämna en kommentar

“Har du råd att inte vara med?”

Årets campusmässa har en minst sagt vågad tagline och en tuff syn på studenternas framtid.

Jag ska ärligt säga att Campusmässan för mig är förknippat med gratisprodukter och en “buzz” på campus. Det har säkert mer med min personlighet att göra, men det var för mig de två tydligt mest lockande faktorerna när jag pluggade innan pandemin. I år, när arbetsmarknadsmässan på Örebro universitet är digital undrar man vad som är det säljande. Uppenbarligen är det en större grad av FOMO (fear of missing out) som gäller denna gång.

”Du kan sitta i lugn och ro hemma vid köksbordet och nätverka med över 40 olika utställare, istället för att trängas på mässan. Allt du behöver är en laptop och internetuppkoppling!” säger projektledare Isac Danielsson i vår intervju med honom.

Jag vet inte om studenterna efter många månaders distansstudier längre förknippar köksbordet och sin laptop med lugn och ro. Stressen kring karriär och framtid är alltid en faktor för studenter och i rådande världsläge kan säkert alla (utom kanske vårdpersonal) känna viss oro för jobbutsikterna.

Campusmässan har tråkigt nog också bantat ner studenternas roll i själva evenemanget. Det finns säkert sina skäl, men många studenter har missat en chans att engagera sig i något konkret projekt som mässänglar och i projektgrupp.

Jag säger inte att Campusmässan är dålig eller hopplös i år. Självklart är mötesplattformer mellan arbetsgivare och studenter en passande väg för många. I minsta fall får det åtminstone studenterna att fundera på sin karriär efter den relativt korta pluggperioden. Varmt lycka till till alla studenter som ska röra sig på det digitala mässgolvet, men ni HAR högst troligt råd att inte vara med. Du kan ta första steget i din karriär efter utbildningen på miljoner sätt.

Men nu tror jag också att du, som många andra, redan sett igenom taglinen “Har du råd att inte vara med?” och undrat varför Örebro universitet väljer att skrämma er extra mycket i de här oroliga tiderna. Studenterna ska komma ihåg att det kanske snarare är universitetet som inte har råd att inte vara med, då det finns stora deltagaravgifter att samla in från arbetsgivarna som ställer ut.

Ledare: Kan man bara sådär skapa en nytolkning av overallkulturen?

3 december, 2020, 14:43 Ledare, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

LÄS DEL 1 HÄR
LÄS DEL 2 HÄR
LÄS DEL 3 HÄR

Granskningen av studentoverallens status i Örebro är bland det mest omfattande som Lösnummer gjort under min tid på tidningen.

Att det blev den här omfattningen var nödvändigt eftersom frågorna om kulturer, skillnader mellan dem samt möjligheten att skapa ny kultur från grunden är så ofantligt svåra och stora. De förtjänar därför att granskas och vägas fram och tillbaka – av oss som tidning och av Örebro studentkårs andra makthavare under lång tid framöver.

“Kan man bara sådär skapa en nytolkning av en kultur?” Det är frågan som jag bar med mig efter att intervjuerna med Corax och Teknats engagerade var avslutade. Det jag landade i är att det såklart är möjligt men kräver stort ansvar i relationen mellan de engagerade och organisationen i helhet.

•••

Jag började fundera direkt i vintras när jag förstod att overallkulturen verkade växa. Om en ny overallkultur ska byggas upp från grunden tror jag det innebär stora utmaningar för hela organisationens identitet. Ungdomlig frihet hos studenterna och noggrant formulerade styrdokument hos organisationen kommer balansera på sköra trådar.

En av “reglerna” jag har stött på gällande overallen är den att nya studenter på ett universitet inte får knäppa upp den och knyta ärmarna runt midjan. Det privilegiet är isåfall enbart reserverat för de som invigt sin overall, de som är faddrar eller andra som på något sätt har en högre status. Ska sådana företeelser övervakas noggrant av de ansvariga? Det är lätt att säga “det kommer inte accepteras här i Örebro” men vilka rutiner skapar man då för att straffa de som bryter mot reglerna?

Om fem år, då overallkulturen hypotetiskt är en självklar del av studentlivet här – vem av nystudenten och faddern drabbas av konsekvenserna enligt det då satta systemet?

Jag undrar till och med vad som lockar med overallen i sig om den nu ska styras av inkluderande regler och formella styrdokument? I mitt huvud speglar overallen en attityd som säger “skitsamma, vi kan göra precis som vi vill”. Den attityden kommer isåfall gång på gång krocka med flera av de tydliga gränser Örebro studentkår sätter för de studiesociala aktiviteterna idag. Eller kommer de satta gränserna då bara visa sig vara harmlösa ord i ett dokument?

•••

Balansen mellan ungdomlig frihet hos studenterna och noggrant formulerade styrdokument hos organisationen finns såklart redan närvarande i Örebro studentkår – även utan overaller. Utdragen ur de policies som nämndes i del 2 gäller givetvis redan nu för introduktionen, sittningar och andra fester i kårsektionernas regi.

Min bild är att studentkåren i de centrala delarna av organisationen är väldigt företagslik och uppstyrd. Där involverar jag också kårsektionerna och deras styrelser. Centralt finns titlar som ordförande, näringslivsansvarig, ekonom, chefredaktör… Men när det vankas studiesocial verksamhet dyker sergeant, sexmästeri och svamp upp istället.

Balansen mellan det företagssamma och det ultralättsamma är på ett sätt underlig, på ett sätt helt logisk.

Studietiden är en kort och frihetlig period i många människors liv och det är inte konstigt att det inte bara är ansvar och meriter för framtiden som är drivkrafter för engagemanget. Det sociala väger givetvis tungt, och drivkrafter kan lika gärna vara hierarki och status.

Under coronapandemin är studentkårens studiesociala verksamheter i stort sett på is, och engagemanget och medlemsantalet sjunker på sina håll. Men jag är också övertygad om att det vänder när pandemin gör det. Oavsett om overallkulturen då ska etableras under Örebro studentkårs flagg eller inte så tror jag det är viktigt att alla personer med någon slags inflytande inom organisationen reflekterar kring den identitet och kultur som byggs och hur den ska balanseras.

•••

Tack för att ni läst vår reportageserie om studentoverallens status på Örebro universitet. Och hoppas ni uppskattade denna reflektion. Trots reportageseriens omfattning har vi på ett sätt bara skrapat på ytan. Vi har talat med två av nio kårsektioner. Vi har inte intervjuat några företrädare för andra studentkårer runt om i landet. Vi har inte pratat med sociologer. Frågan är som sagt stor, och Örebro studentkårs organisation får nu bevisa sig kunna hantera den.

Ledare: Nu ska Örebrostudenterna inte göra regeringen besvikna!

23 september, 2020, 11:10 Ledare, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Det kanske är bäst att så snabbt som möjligt förtydliga att Lösnummer är partipolitiskt obunden. Personligen har jag inte ens ett särskilt stort politiskt intresse utanför Örebro studentkårs organisation.

Men finansminister, regering och det fruktansvärda ordet budgetproposition väger tungt för alla. Tyngre än partifärger och sympatier. Orden innebär ju makt och faktiska konsekvenser.

En budgetproposition likt den som presenterades måndag morgon granskas med rätta i sömmarna nu. Oppositionspartier är blixtsnabba med att kritisera eller rentav såga den. Kronor och ören skickas fram och tillbaka – både i expertkalkyler och i kommentarsfält. Men nyheten om studentkårers ökade anslag kommer du nog få svårt att hitta utanför studenttidningar som Lösnummer.

Den frågan kommer inte lyftas upp i Aktuellt. Just den budgetposten kommer inte utgöra kärnan i veckans mest lästa debattartikel i DN. Ingen mer än jag går väl liksom in i budgeten och ctrl+f:ar ”studentkår”?

Vad ska då denna chefredaktör med lågt rikspolitiskt intresse säga om kassaklirret för studentkårer? Inte mycket, mer än att det är kul. Det som är allra mest kul enligt mig är att läsa i regeringsdokument om studentinflytandets vikt för utbildningskvalitet. Samma saker som Örebro studentkår och dess engagerade medlemmar kämpar för erkänner också regeringen (det där tunga ordet ni vet) som en viktig fråga.

Regeringen talar alltså samma språk som studentkårer. Eller snarare tvärtom. Det säger nämligen mer om studentkårer än vad det säger om landets högsta politiker. Istället för att regeringen är ”down with the kids” så är det studentkårer och dess studenter som är ”up with the adults”.

Studentkårer likt Örebro studentkår är seriösa institutioner och ska betraktas som sådana. Gemenskap och social samhörighet är något som gärna lyfts fram i deras verksamhet men det kommer faktiskt alltid vara sekundärt till påverkansarbete kring utbildningskvalitet. Och visst, organisationen i sig erbjuder kanske inte samma nivå av ordning, professionalism eller bakgrundskunskap som andra institutioner. Samtidigt har man ju sett allvarliga brister inom dessa områden, även inom mer ”vuxen” verksamhet, så vad är egentligen skillnaden?

Några som ska vara seriösa och så pålästa de bara kan vara är Örebro studentkårs fullmäktige. Förra veckan hölls ett utbildningstillfälle för årets ledamöter och Lösnummer fick möjligheten att presentera hur vi granskar dem under året – allt för att visa er läsare vilka beslut de fattar för studentkårens verksamhet.

Det ska bli en ära att följa FUM under året och presentera det för er i form av liverapporter och reportage. Det är den del av vårt uppdrag som jag personligen tycker är roligast och viktigast! Och på samma sätt som en journalistisk granskning av dem är positivt för oss så höjer den också allvaret i FUM-arbetet. Jag kan lova att det engagemang som ledamöterna visar upp för sin studentkår och sina kårsektioner är precis den sortens engagemang som regeringen gillar och vill finansiera!

Ledare: Hösten blir ett bra tillfälle att se över introduktionen

9 juli, 2020, 14:31 Ledare, Lämna en kommentar

Sommaren är sedan länge här och Sverige är mitt i semestern. Vissa studenter kanske bara kan drömma om ett sådant ord. De kanske lojalt återvände till samma sommarjobb som förra året. Andra studenter kanske njuter av att ha sin första helt lediga sommar sedan högstadiet. Kursböcker, föreläsningar och tentor är långt bort från deras tankar.

Om några veckor – när semester-Sverige skulle återställas till det normala – hade planeringen för Örebro studentkårs introduktion tagit fart på allvar. Men i pandemitider är inget normalt, och Örebro studentkår tvingades ta beslutet att ställa in introduktionen i slutet av juni.

Jag vet inte allt om diskussionerna som pågått innan beslutet togs. Jag vet förmodligen väldigt lite.

Men uppfattningen jag fått är helt klart att det finns förbättringsområden gällande ansvar, ledning, beslutsgång och professionalism. De grundar sig i mycket större frågor: Örebro studentkårs interna organisation, dess relation med universitetet… Och så givetvis krisberedskap. Stora och svåra saker.

Men nu i höst finns chansen att ta ett nytt grepp om de här sakerna. Om man känner att vissa saker går i gamla hjulspår kan man nu leta nya stigar.

Jag är övertygad om att grunderna i introduktionens upplägg är bra. Flera nystudenter har varje halvår den dittills bästa tiden i sina liv. Det finns kontrakt och konsekvenser för faddrarna. Grunderna för många framtida kårengagerade läggs under introduktionen. Jag tror också att Örebro ligger långt fram när det gäller att schysst, roligt, inkluderande och inspirerande välkomna nya studenter till studentlivet.

Min egen introduktion för fyra år sedan var bra. Inte på något sätt livsomvälvande. Bra. Jag kände mig tryggare i staden och välkommen till studentlivet, men jag kände inte mycket mer än så.

Som jag skrev har vissa nystudenter den bästa tiden i sitt liv. Jag vet också att det finns de vars introduktion var hemsk. De som behandlats illa av faddrar. De som inte känt att de klickar med någon. De finns även de som frivilligt struntat i introduktionen, fokuserat på studierna och klarat sig bra socialt ändå.

Anledningar, berättelser och åsikter kring dessa olika typer av upplevelser tar nog aldrig slut.

Men det är de här upplevelserna som fokuset ska ligga på, och det finns arbete att göra för att förbättra för nystudenterna när världen tillåter studentkårsintroduktionsveckor igen.

Jag hade gärna velat ge er mer intressant granskning kring beslutet som togs. Och det hoppas jag fortfarande, men nu går jag och tidningen Lösnummer helt på semester i tre veckor. Efter det kommer vi fortsätta ge er det viktigaste och mest aktuella från Örebros studentvärld.

Hoppas du har en bra sommar, du som läser detta! Tack!

Ledare: Studenterna har stått för Årets prestation

5 juni, 2020, 15:16 Ledare, Lämna en kommentar

Nu är jag inte student längre, men i rollen som chefredaktör för Örebros studenttidning får jag såklart fortsätta leva mitt liv i terminer. Den konstigaste terminen i mitt liv är nu slut. Den rådande pandemin har tagit ett sällan skådat grepp om värl… Nä, jag orkar inte fler av de fraserna. Ni vet vad som hänt och hur största delen av er tidigare upplevelse av studentlivet dunstat bort.

Få saker blev som jag förväntade mig när jag påbörjade min roll för verksamhetsåret. Förutsättningarna och resultatet har blivit så förändrade att jag inte ens minns VAD jag förväntade mig.

Jag hade i alla fall inte förväntat mig att Lösnummer skulle vinna Örebro studentkårs pris för Årets prestation. Men det var precis vad vi gjorde förra veckan. Ett internt pris inom organisationen, jovisst. Men framförallt är det ett bevis på hur journalistisk granskning av studentvärlden behövs och uppskattas. Hur det längtats efter. Vi kanske inte publicerade nyheter så ofta som vi och läsarna ville och läsarsiffrorna är inget man gillar att jämföra med antalet studerande på lärosätet. Men man får ta babysteg och se potentialen istället.

Jag roade mig häromdagen med att studera vilka som var Lösnummers mest lästa artiklar sedan förra sommaren. Här är topp 10:

Jag vill tro att listan visar vad studenterna vill se i en studenttidning. Studentnyheter, relevanta debatter och även ett och ett annat foto från kårhusets partyatmosfär. Ett ökat fokus på granskning har Lösnummer länge eftersträvat och jag är stolt över att vi åtminstone hittat en slags väg dit. Och för att vara mer kaxig – i min första ledartext som chefredaktör ville jag berätta om potentialen jag såg i Lösnummer. Nu står den här på mitt skrivbord:

(öppna gärna bilden och zooma in för att se motiveringen).

Tavlan ska givetvis förflyttas till Lösnummers egna rum i Långhuset så fort det kan öppna igen. Där kan alla engagerade ta åt sig av den och där kan nya redaktionsmedlemmar inspireras av den. Men priset gör inte att vi lutar oss tillbaka. Vi har flera utmaningar inför hösten och stundtals knepiga förutsättningar för att ta oss an dem. Vi laddar om helt enkelt och arbetet är redan igång för att ge er en ny nivå av studentjournalistik i höst!

Och till er studenter som nu tagit er igenom terminen, slitit med uppsatser, haft digitala handledningar, fått oklara direktiv, betat av tuffa tentor och förhållit er till alla utbildningsbundna restriktioner – fantastiskt bra jobbat!

Till er som slitit – i de flesta fall helt ideellt – inom studentkåren och andra organisationer på universitetet genom den här extrema våren för att hålla studentlivets roliga och viktiga sidor rullande säger jag: Otroligt imponerande gjort!

Det ni alla klarat av tycker jag är Årets prestation.

Ledare: Studenterna väntar på besked om introduktionen – låt inte terminen sluta i ovisshet!

20 maj, 2020, 13:57 Ledare, Lämna en kommentar

Förra veckan lät Örebro universitet meddela en ny inriktning i arbetet kring coronakrisen. Man planerar nu för att kunna välkomna nya studenter på campus när höstterminen börjar. Men i de många detaljerade beskeden fanns det inget att utläsa om introduktionen – det som måste vara det absolut största arrangemanget i Örebros studentvärld sett till antalet involverade personer. Och framförallt är det en så pass vital del i just ”välkomnandet av nya studenter” att dess frånvaro bland de övriga beskeden var mycket förvånande.

En föraning om problemen finns dock att utläsa bland beskeden i Örebro universitetets pressmeddelande. Och även om inte introduktionen benämns specifikt så är det – med de senaste månaderna i ryggen – välbekanta ord som finns att läsa: ”Folkhälsomyndighetens föreskrifter och rekommendationer, till exempel om hur många som vistas i en lokal samtidigt, ska givetvis följas”. För närvarande är maxsiffran satt på 50 personer för allmänna sammankomster, vilket skulle göra att introduktionen behöver delas upp i över hundra mindre grupper som aldrig får befinna sig på samma plats samtidigt.  

Introduktionen som helhet är ett ansvarsområde som delas av universitetet själva och Örebro studentkår. För det är inte bara färgglada tröjor det handlar om. Av Örebro studentkårs introduktionspolicy framgår det att universitetet huvudsakligen ansvarar för introduktionens praktiska och akademiska delar medan studentkåren ansvarar för den sociala delen. Ska man generalisera stenhårt så anordnar universitetet olika informationspass medan studentkåren genom sina kårsektioner styr upp lekar och temafester. Det finns alltså två aktörer som ska vara med och bestämma om helheten och hur en säker men ändå fungerande introduktion ska kunna genomföras.

Så vad gör man? Gör man som vanligt fast med ett ständigt räknande av 50 huvuden? Gör man allt digitalt, även festerna? 

Nej, jag tycker det är dags att ställa in den sociala introduktionen. Det skulle ge en möjlighet att lyfta det praktiska och akademiska, och inte bara det som universitetet står för utan även studentkåren. Örebro studentkår skulle oundvikligt förlora många medlemmar på en inställd introduktion och utmaningarna sedan kårobligatoriet avskaffades 2010 skulle visa sig ännu mer tydliga. Man skulle tvingas utforska ännu djupare hur man kan återvinna medlemsantalet och engagemangsnivån. 

Det enda möjliga alternativet som jag ser är att sprida ut introduktionen på minst hela höstterminen och gärna ännu längre, med extremt få aktiviteter varje vecka för att i lugn takt låta välkomnandet bli ännu bättre med tiden och inte begränsat till de vanliga tre veckorna. Man skulle såklart även få mer tid till att säkerställa att varje aktivitet genomförs så att smittspridningen minimeras. 

Jag tror dock att det kommer dröja länge innan 50 personer med majoritet gula tröjor och 50 personer med majoritet röda tröjor sittandes i varsin ände av Tybbleparken ser snyggt ut. De allra flesta Örebroare skulle klumpa ihop introduktionen till en helhet och risken för förtroendekriser eller ännu värre – smittspridning – skulle vara väldigt hög.  

Och är det någon gång som förväntansfulla engagerade i kårsektionerna kan köpa en inställd introduktion är det väl under denna pandemi? För ställs den in skulle jag sucka rekorddjupt åt festande i kårsektionens namn och åt organiserade protester och klagan. Att gymnasieelever runt om i landet får för sig att revoltera mot säkerhetstänk är kanske inte helt oväntat men studenterna får isåfall bevisa nivåskillnaden i mognad.

Men framförallt behöver de engagerade få ett tydligt besked så att anpassningen kan ske redan innan sommaren.

Ledare: Viruset har också studentlivet i sitt grepp

9 april, 2020, 14:33 Ledare Lämna en kommentar

Snacka om att vi lever i en minnesvärd tid. År 2020 kommer för evigt vara förknippat med hur ett mikroskopiskt virus snabbt tog ett fast grepp om mänskligheten och allt den byggt upp. Vår vardag, vår ekonomi och vårt sociala liv. Och det många av oss känner till som ”studentliv” tar sig en stor törn.

Digitala möjligheter i all ära, men ett Zoom-möte är inte värt att kalla studentliv. Studentliv är att ses på campus. Studentliv är att köpa fika i föreläsningspausen och bonda med kurskamraterna över hur man inte fattar något. Studentliv är att hänga i ett för litet föreningsrum, att trängas vid mikrovågsugnarna, att inte hitta en bra pluggplats för sin grupp. Studentliv är att gå på pub eller nattklubb. Studentliv är säkert mycket annat också för dig. Men vad det än är för dig har det med stor sannolikhet vänts upp och ner.

Sektioner och föreningar på Örebro universitet har det svårt. För oss engagerade är det inte nyhetsbrev, en Facebookgrupp eller ett videosamtal vi vill lägga vår tid och energi på. Vi vill alla vara hands-on, men världens händer uppmanas med all rätta vara så ”off” som det bara går. Det gör dock att motivationen bakom engagemanget kan se helt annorlunda ut när man inte får vara på plats och arbeta.

Det är i alla fall högst påtagligt för mig själv. I ”corona-tider” är det ruskigt utmanande att ställa om det ideella Lösnummer till en fungerande och produktiv digital verksamhet med samma dragningskraft som innan pandemin. Jag tycker i alla fall inte att jag lyckats ännu, och här är jag väldigt självkritisk. Men tillsammans med alla ovärderliga engagerade i Lösnummer arbetar vi nu så gott som möjligt för att avsluta vårterminen med flera intressanta texter för er studenter. Och personligen ser jag gärna längre fram än så.

Den 29 april kommer ett digitalt valmöte hållas för flera av Örebro studentkårs poster för nästa verksamhetsår. Bland annat ska en ny ordförande väljas. Så också två nya vice ordföranden. En chefredaktör för Lösnummer ska också väljas – eller väljas om. Jag har valt att kandidera på nytt för posten som Lösnummers chefredaktör. Jag vill jobba med det här mycket roliga uppdraget ytterligare ett år.

Skulle jag få gå in i ett andra år med vetskapen om att jag redan upplevt årshjulet en gång fyller det mig med självförtroende. Man ska ha respekt för tiden det tar att känna sig trygg med en heltidsuppgift, men jag blir – pandemin till trots – motiverad på en slags nystart till höstterminen. Drömmen vore att det blir en nystart med studenter som åter igen fyller campus, en levande introduktion för nya studenter och mängder av kramar mellan återförenade kompisgäng. Men det är såklart en lång väg kvar i världens återhämtning för att det ska bli verklighet.

Som ett sant vårtecken ska jag byta till sommardäck på min bil i helgen. Våren och vårtecken är mäktiga. För även om det är en längre och mörkare tunnel vi denna gång försöker skåda ljuset i så är ett ljusinsläpp ändå ett ljusinsläpp. Jag gillar att ta vara på dem.

Ledare: Striden om informationen kring Grythyttanutredningen

28 februari, 2020, 11:38 Ledare, Lämna en kommentar

Håll i er för här kommer branschsnack. I februaris ledartext från mig vänder jag blicken inåt på mediebranschen – inte minst på Lösnummer och på mig själv.

I somras innan jag tillträdde som chefredaktör gick jag kandidatprogrammet Medier, kommunikation & PR på Örebro universitet. Sett till hela studietiden skulle jag uppskatta att jag till absolut största del applicerade lärdomarna på en vision kring att jag i framtiden skulle jobba som kommunikatör för ett bolag eller en myndighet. Inte som granskande journalist. Här är jag nu som chefredaktör och i praktiken som journalist på en studenttidning, med utgivningsbevis och hela köret. Låt mig först förklara vissa skillnader mellan de två yrkesgrupperna kommunikatör och journalist, med brasklapp för att det sker i breda termer och kanske ur ett enögt, romantiskt och överdrivet kritiskt perspektiv.

Kommunikatören är extra trogen sin arbetsgivare i det den producerar – allt läggs till rätta i form av ordval, stil och vinkel. Produkten (ett pressmeddelande, ett inlägg på sociala medier osv.) ska gagna organisationen, upprätthålla dess status och kanske inte minst inbringa pengar i slutändan.

Journalisten – särskilt av den granskande sorten – är driven av rättvisa och av att vara en jämvikt mellan maktobalanserade parter. Kanske försöker denne bryta sig igenom och “avslöja” kommunikatörens produkt, självklart inte utan influenser från egna ideologier och värderingar.

Det här är i alla fall så som det kan se ut. Den kurslitteratur jag behållt samt erfarenheter både från praktik och som chefredaktör för Lösnummer bekräftar det. Har jag inte ens en liten poäng så får Örebro universitet gärna ta tillbaka den examen de utfärdade till mig i somras. Framtida arbetsgivare får invalidera mitt CV nu om de sökt upp denna ledartext och hittat allt för grova felaktigheter i föregående stycken.

För att ta ett ytterligare exempel för att belysa skillnaderna mellan yrkesgrupperna: Förra veckan meddelade Örebro universitet, via sina kommunikatörer, på sin egen hemsida att en utredning är tillsatt för att “utreda utvecklingen av verksamheten och lokaliseringen för Restaurang- och hotellhögskolan.” Universitetet undviker såklart att föregå utredningen – vilken ju är själva nyheten.

Det som journalisterna å sin sida fastnar på är givetvis det tillrättalagda ordet “lokaliseringen”. Rubrikerna i lokalmedia är ett faktum – Grythyttan kan bli av med sin juvel. Detta då lokaliseringen är en fråga som kan sättas i kontext med andra tyngre samhällsdiskussioner: Diskussioner om tätbygd kontra glesbygd. Diskussioner om historia och arv. Diskussioner om myndigheter och regeringsbeslut.

Jag hade gjort precis likadant som dessa yrkesutövare gjort.

Beträffande utredningen så ska den bli spännande att följa och det är givetvis av högsta vikt att studenternas perspektiv är med. De behöver inte vara den absoluta tungan på vågen och Restaurang- och hotellhögskolan kan inte behållas i Grythyttan till varje pris. Universitetet såg såklart på helheten och förstått att man inte kan fortsätta på inslagen väg. Antagningsstatistiken talar nämligen sitt tydliga språk. För de två kandidatprogrammen som helt och fullt bedrivits i Grythyttan en längre tid har det totala antalet sökande mer än halverats sedan HT15. Det är inte förvånande att ett sådant minskat intresse resulterar i en självrannsakan.

Lösnummers och mitt ansvar är att granska och rapportera på ett sätt som gör just Örebros studentvärld bättre och tydligare. Ännu har vi tyvärr inte publicerat något om universitetets utredning kring Restaurang- och hotellhögskolan. Lösnummer kan dock i nuläget drivas utan att behöva vara snabbast på de journalistiska “scoopen”. Det är tur då man kan lägga arbete på djupare reportage men också på organisationens långsiktighet.

Därför avslutar jag denna ledartext med skamlös marknadsföring av vår lediga position som vice chefredaktör. Du som Örebrostudent kan få jobba hos oss med vårt journalistiska uppdrag. Läser du detta och känner att dessa frågor kan vara spännande att brottas med? Granska sektioner, institutioner, föreningar, makthavare? Sök!

Ledare: Halvtidstankar

28 januari, 2020, 12:10 Ledare Lämna en kommentar

Januari. Halva verksamhetsåret är gånget och vårterminen har börjat.

Dessa ledartexter var tänkta att skrivas och publiceras varje månad under verksamhetsåret. När jag så närmade mig decembers julledighet så stod det ganska snabbt klart att förra årets sista månad skulle bli utan. Istället jobbade jag och övriga i Lösnummer stenhårt med att färdigställa Studentguiden, den informativa broschyr Lösnummer skickar med alla nystudenter som deltar i introduktionen. Den vill jag slå ett extra stort slag för!

Jag vill även passa på att uppmana er nya (men även gamla) studenter till att gå med oss i Lösnummer. Det finns förberedda underlag för att flera spännande artiklar ska skrivas och vi är också alltid öppna för just dina egna idéer kring vad Örebrostudenternas egna tidning borde innehålla. Läs mer om oss och hur du går med under vår meny “Om oss” här på losnummer.se

December blev alltså utan ledartext, men här kommer januaris. Den är annorlunda än de förra då den tar sig formen av korta tankar som någon gång dykt upp i mitt huvud under mina första sju månader som chefredaktör för Lösnummer. Man kan se det som en slags halvtidsspecial.

Att tänka är gratis. Att tänka är tillåtet i lagar, stadgar och styrdokument (här är det frivilligt att lägga till ett dystopiskt och Örebro-gnälligt ”än så länge ja!”). Att tänka är framförallt roligt, så tänk gärna själv efter att du – med en viss humor – läst dessa tankar. Här nedan bjuder jag på tankar om högt och lågt, alla hyfsat relevanta för Örebrostudenten.

1. Tänk om Örebro Kårhus hade varannan vecka Timebeer och varannan vecka nattklubb?

2. Tänk om Örebro studentkår var större men mindre centraliserad?

3. Tänk om kårsektionerna var färre men på något vis helt fristående?

4. Tänk om någon startade en andra studenttidning i Örebro?

5. Tänk om Örebros studentliv såg ut som filmen American Pie: Beta House?

6. Tänk om en kårsektion hade mönstrade faddertröjor?

7. Tänk om man bara hade en enda tenta som avslutning på hela studietiden, med en enda fråga: ”Skriv allt du minns.”?

8. Tänk om allt var perfekt och funkade bra jämt?

9. Tänk om Universitetskyrkan var så populär att besöka att en vit byggnad med klocktorn läts byggas ovanpå Prismahuset?

10. Tänk om psykisk ohälsa inte fanns?

11. Tänk om hela Örebro studentkårs organisation kommunicerade tillsammans under ett och samma digitala intranät?

12. Tänk om all kurslitteratur var begriplig vid första genomläsningen?

13. Tänk om Sverige hade universitetsbaserade idrottslag som spelade i ligor som intressemässigt var större än t.ex. Allsvenskan och SHL?

14. Tänk om det inte blir någon vinter och vi går rakt på våren?

15. Tänk om alla idéer man har blev verklighet?