Archive for the ‘Föreningsliv’ Category

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 3

20 maj, 2021, 12:01 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 3.

LÄS DEL 1 HÄR
LÄS DEL 2 HÄR

Katarina Kristoffersson och Kristin Törnqvist är ordförande respektive vice ordförande för Örebro studentkår. Tillsammans leder de också kårstyrelsen som var de som lyfte MFÖ:s situation till FUM 1 i höstas. – Förslaget skulle ge dem en ärlig chans. Kunde vi då som kårstyrelse lägga fram ett förslag som gör det möjligt för dem att bli en kårsektion så ville vi gärna lägga tid på att göra det och ta det till vårt högst beslutande organ, berättar Kristin. – Grunden för oss är att det handlar om att inkludera läkarstudenter i Örebro studentkår. 

Hur det gick vet ni redan. FUM röstade med en rösts marginal ja till förslaget och gav grönt ljus till kårstyrelsen att specificera de villkor som gäller för att MFÖ ska förklaras som den tionde kårsektionen. Men varför är det svårt för studentkåren att nå läkarstudenterna från början? Och vice versa – varför söker sig inte läkarstudenterna till sin kårsektion Serum?

– Det har ju funnits en spänning mellan Serum och läkarstudenterna och de har valt sin egna förening, konstaterar Katarina. – Vi ser den problematiken och ville sträcka ut en hand. När det handlar om MFÖ:s kritik mot studentkårens närvaro på sjukhusområdet svarar hon så här:

– Den procentuellt största delen av våra medlemmar finns på campus Almby och det gör att vi kommer spendera den procentuellt största delen av tiden där, dessvärre för läkarstudenterna. Vårt mål är ju att vår närvaro ska märkas på alla campus. Katarina poängterar dessutom att om läkarstudenternas engagemang i Serum blir tillräckligt starkt så väcks frågan naturligt om sektionsrum och annan fysisk närvaro på sjukhusområdet.

Frågan om vilka som ska stå för studentkårens närvaro på satellitcampuset kan verka svår att definiera. Från centralt håll gör man vissa insatser kring marknadsföring och i förlängningen medlemsrekrytering. Katarina och Kristin menar också att de i sina roller inte är de enda som ska stå för just synligheten på något campus.

Handen som Katarina menar sträcktes ut tog under hösten formen av att kårstyrelsen författade kriterier för att MFÖ skulle kunna bli en kårsektion. MFÖ menar att man under vintern och början av våren kom fram till att kriterierna var missriktade och inte möjliga att genomföra. Bland annat fanns funderingar kring alla styrelseposter man behövde fylla.

– Syftet med det kriteriet var inte att personer redan skulle vara valda, utan att personer skulle finnas redo att bli valda, svarar Katarina. – Detta diskuterade vi också med MFÖ på vårt möte i december och jag vill säga att vi var tydliga med kriterierna redan då. Kristin Törnqvist fortsätter: – Kriterierna går helt i linje med våra stadgar och vi kan inte tumma på dem.

Idag är arbetet på is från båda parternas sida och i del 2 kunde vi höra om Simon Ghanems, Oscar Lundbergs och Felix Pomos missnöje. – Det är synd att MFÖ upplever att det inte låg i deras händer och att det blivit missar i kommunikationen. Vi i presidiet menar att de fått förutsättningarna för att tillhöra Örebro studentkår, säger Katarina och upprepar att man vill fortsatt inkludera läkarstudenterna fast via kårsektionen Serum.

– En stor eloge till MFÖ:s arbetsgrupp och det arbete de lagt ner. Men det funkade inte denna gången. Att engagemanget finns för att studenter ska närma sig Örebro studentkår är positivt. Studenter ska engagera sig för en bättre studietid och vi vill att studenterna på Institutionen för Medicinska vetenskaper ska känna sig inkluderade i studentkårens verksamhet. Att de inte känner det i dagsläget är ett problem som måste hanteras, frågan är hur det ska hanteras vidare nu, avslutar Katarina Kristoffersson.

——————————————

FAKTA

Vilka studenter omfattas egentligen av Serum och läser de på samma institutioner? Nja, nästan! I Serum finns studenter som läser arbetsterapeutprogrammet, audionomprogrammet, biomedicinsk analytikerprogrammet, läkarprogrammet eller något av sjuksköterskeprogrammen.

Alla de här programmen utom ett tillhör Institutionen för Hälsovetenskaper (HV) som är baserad i Prismahuset på campus Almby. Läkarprogrammet tillhör nämligen Institutionen för Medicinska vetenskaper (IMV) som är baserad på campus USÖ.

Källor: serumsektionen.se & oru.se

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 2

19 maj, 2021, 10:22 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 2.

LÄS DEL 1 HÄR

Under slutet av hösten 2020 när Simon Ghanem, Oscar Lundberg och Felix Pomo först fick ta del av kårstyrelsens kriterier var läget fortfarande optimistiskt. Även det omständiga kriteriet att lägga ner föreningens organisationsnummer, och i praktiken avveckla hela organisationen, verkade till en början genomförbart. – Vi insåg ganska snabbt att MFÖ inte behöver något organisationsnummer och vi kan bedriva vår nuvarande verksamhet även som kårsektion. Vi skulle inte förlora något just idag på att följa kriterierna, berättar Simon som tillsammans med Oscar och Felix utgör arbetsgruppen med ansvar för MFÖ:s framtid och som drivit arbetet mot att bli en egen kårsektion.

Drivet hos arbetsgruppen är stort men man är missnöjd med att drivet inte har varit lika stort tillbaka från Örebro studentkår. – Nu sökte vi oss till dem, men de borde också sökt sig till oss. Vi är studenter som omfattas av studentkåren men som inte känner att vi får ta del av förmånerna av studentkåren här på campus USÖ. Det är sällan någon från Örebro studentkår syns här, säger Oscar. 

Faktumet är dessutom tydligt – studentkåren går miste om medlemmar som väljer MFÖ istället för Serum. – Det tar vi som det stora beviset på hur situationen drabbat Örebro studentkår, säger Felix. Samtidigt är arbetsgruppen noggrann med att påpeka att generationer av läkarstudenter samtidigt själva valt det lättillgängliga MFÖ före Serum och Örebro studentkår. – Det är ju inte så att vi “inte fått vara med och leka”, skrattar Felix.

Det var nu 2021 och arbetet med att uppfylla kriterierna var igång. Simon, Oscar och Felix visste då att utmaningen var stor. Man visste att organisationsnumret inte var nödvändigt för verksamheten, men även att själva borttagandet av numret är en process. – I praktiken innebär det att lägga ner föreningen, säger Felix. – Men att ta bort ett organisationsnummer är en process som sköts av Skatteverket och något som MFÖ själva inte har full kontroll över. Alltså är nedläggandet av ett organisationsnummer en naturlig följd av en förenings upplösning, men sköts helt och hållet av Skatteverket. Därav är kriteriet missriktat.

De inser nu även att det skulle bli svårt att genomföra nödvändiga förändringar och samtidigt bevara MFÖ:s identitet, bland annat då kriterierna innefattar att byta namn och färg. – Det är inte ett beslut vi ska ta, utan vi ska ju bara tala för våra medlemmar, konstaterar Oscar.

Även andra dilemman dök upp. – Det står i kriterierna att MFÖ ska ha en ordförande, en vice ordförande, kassör och utbildningsbevakare, och vi insåg att det kan vi omöjligt ha inför ett fullmäktigemöte. Vi kommer omöjligt kunna fylla dessa poster innan medlemmarna får rösta om det, menar Felix. – Det är svårt att hålla ett kårsektionsmöte innan kårsektionen existerar.

För att få översikt och tydlighet i de här frågorna påbörjade man i slutet av februari en dialog med Örebro studentkårs presidium via mail. Funderingarna växte hos arbetsgruppen, samtidigt upplevde de att svaren från presidiet kom mer och mer sällan. – Vi ville verkligen få igenom den här förändringen som vi har jobbat med i snart två år, men den här väldigt långsamma svarsfrekvensen försvårade det jättemycket, berättar Simon.

Processen började kännas mer och mer hopplös för MFÖ. Man ansåg att kriterierna inte var möjliga att genomföra samtidigt som kårstyrelsen stod på sig och menade att kriterierna var det som studentkårens stadgar krävde. Våren anlände och det stod snart klart att Medicinska Föreningen Örebro skulle inte bli en kårsektion, åtminstone inte denna vår.

Simon, Oscar och Felix minns idag tillbaka på allt arbete de lagt ner – parallellt med studierna har många timmar gått åt till att forma upplägget om MFÖ:s framtid. – Det låg inte i våra händer i slutändan, det är främst det som får oss att bli ledsna och frustrerade, säger Oscar.

Efter sommaren kommer inte arbetsgruppen finnas mer. – Vi kommer göra en slags slutsats med fingervisningar till våra medlemmar om hur man kan arbeta vidare, berättar Felix. – Vi tre har lagt extremt mycket tid på det här i två år och det har gått åt skogen två år i rad. Vi ser det som en väldigt svårgenomförd process, fyller Oscar i.

Simon Ghanem, Felix Pomo och Oscar Lundberg ser inte sitt arbete som misslyckat, utan menar att de gjort en grundlig utredning, sett ett problem och kommit fram till en lösning som inte i slutändan blev en lösning i praktiken. – Jag är extremt stolt över det arbete som har gjorts, hur vi har utfört det och att vi har tagit oss an något så kontroversiellt, säger Felix. – Vi har tagit upp den här frågan och faktiskt fått Örebro studentkår, och samtliga inblandade, att ta ställning för den. Det har vi gjort väldigt bra tycker jag.

LÄS DEL 3 HÄR!

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 1

18 maj, 2021, 11:54 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 1.

Medicinska Föreningen Örebro (MFÖ) är en populär förening för läkarstudenter på campus USÖ. Trots att dessa studenter i Örebro studentkårs mening tillhör kårsektionen Serum sker större delen av engagemanget hos MFÖ. En stark bidragande faktor till detta uppges vara den geografiska närheten till MFÖ som bedriver sin verksamhet på campus USÖ, en plats Serum ska ha haft svårt att nå till. Representanter från MFÖ vittnar om en ansträngd relation och en ofördelaktig konkurrens mellan dem och kårsektionen och idén om att själva bli en egen del av Örebro studentkår har funnits under flera år.

Simon Ghanem, Oscar Lundberg och Felix Pomo är alla läkarstudenter och engagerade i MFÖ. – Vi alla tre har varit väldigt studiesocialt aktiva inom MFÖ, men även som faddrar i Serum. Vi satt en dag och tänkte att det har varit lite för mycket bråk emellan MFÖ och Serum och skulle gärna vilja lösa det här permanent, berättar Oscar. – Det har inte varit en eller två konflikter utan det har varit bestående över flera år, fyller Felix i. – Egentligen hela min tid som engagerad, alltså sedan 2017, har det varit mycket diskussioner och samtal mellan just Serum och MFÖ om hur man ska lösa problemen.

Frågan hade alltså lyfts flera gånger tidigare inom flera studentgenerationer i både Serum och MFÖ. Men hösten 2019 gavs Simon, Oscar och Felix uppdraget av MFÖ att ta tag i detta på riktigt. De tre utgjorde en arbetsgrupp som tillsammans vände och vred på situationen. Den färdiga utredningens slutsats blev enkel: MFÖ borde bli en ny kårsektion för enbart läkarstudenter medan sjuksköterskor, arbetsterapeuter, audionomer och biomedicinska analytiker förblir i Serum.

Arbetsgruppen berättar om fördelarna med att bli en egen kårsektion: – Idag är vi läkarstudenter indirekt utanför den studentpolitiska rösten i Örebro. Detta eftersom vårt engagemang ligger hos MFÖ och vi lägger inte samma tid och engagemang hos Serum, säger Simon. – Här på USÖ är vi läkarstudenter distanserade fysiskt och engagemangsmässigt från övriga studenter. Då uppkommer känslan av att läkarstudenter inte är en del av Serum utan tillhör MFÖ, tillägger Oscar.

Gruppen vill därmed att det organet som läkarstudenterna väljer att engagera sig i skulle falla under Örebro studentkår. – Skulle vi få en kårsektion skulle vårt engagemang tillhöra den centrala kraften, alltså Örebro studentkår, och vi skulle mer naturligt få en koppling dit, säger Felix. – Vår bedömning var att det skulle öka samarbetet med och förbättra relationen till det resterande universitetet.

Simon, Oscar och Felix satt våren 2020 dessutom som FUM-ledamöter för Serum. Detta var deras chans att påverka i Örebro studentkårs högst beslutsfattande organ och presentera utredningen. De la en motion baserad på den åtta sidor långa utredningen, men FUM sa nej – MFÖ blev inte en kårsektion den aprilkvällen.

På första FUM i höstas valde den nyligen tillträdda kårstyrelsen att lyfta frågan på nytt – man ville nu sträcka ut en hand till MFÖ. Då, ett halvår senare, blev resultaten annorlunda. För att en ny kårsektion ska inrättas krävs det enligt Örebro studentkårs stadgar två tredjedelars majoritet och med endast en rösts marginal godtogs förslaget. Där lades grunden för MFÖ:s arbete mot att bli en kårsektion, men inte utan att vissa kriterier tillkom. Dessa kriterier skulle formuleras av kårstyrelsen, åtgärderna skulle genomföras av MFÖ och FUM skulle sedan rösta om huruvida kriterierna uppfyllts.

Drygt en månad senare, den 25:e november 2020, var kriterierna formulerade genom ett beslut från kårstyrelsen. De formulerades enligt kårstyrelsens protokoll så här:

De hade nu till 20:e april på sig, då terminens sista fullmäktigemöte ägde rum. Då skulle FUM besluta om MFÖ hade lyckats efterleva dessa kriterier. Men den 20:e april kom och gick, och frågan lyftes inte i FUM igen.

LÄS DEL 2 HÄR!

Fortsatt inga fester för kårsektionerna

18 augusti, 2020, 10:58 Föreningsliv, Örebro studentkår Lämna en kommentar

Sedan tidigare var introduktionen för nya studenter inställd. Nu väljer Örebro studentkår att fortsatt stoppa andra studiesociala aktiviteter under början av höstterminen. – Vi måste se till hela organisationens bästa, säger Katarina Kristoffersson, studentkårens ordförande.

Beslutet fattades förra veckan på terminens allra första kårstyrelsemöte och gäller till och med sista oktober. Orsaken är givetvis coronapandemin. I kårstyrelsen sitter just nu representanter för åtta av nio kårsektioner, där DokSeks plats är vakant.

Beslutet i sin helhet står i det mötesprotokoll som Lösnummer tagit del av och lyder: “Att ställa in alla fysiska studiesociala aktiviteter till och med den 31 oktober som inte är verksamhetsnödvändiga”

Katarina Kristoffersson, ordförande för kårstyrelsen och hela Örebro studentkår förklarar:

– Beslutet gäller fysiska studiesociala aktiviteter inom organisationen där människor som inte skulle träffas i vanliga fall uppmuntras att träffas i grupp och göra någon form av organiserad aktivitet. T.ex. en volleybollturnering, konsert eller sittning. 

Två andra beslut som togs på kårstyrelsemötet är att festlokalen Röda paviljongen inte ska vara tillgänglig för några bokningar samt att studentkåren ska anordna utbildningsaktiviteter i enlighet med myndigheternas rekommendationer.

Besluten kommer som en naturlig förlängning av ett liknande beslut från föregående kårstyrelse. Det beslutet sträckte sig till och med sista juni men begränsningarna för studiesociala aktiviteter är nu alltså förlängt.

– Besluten som togs i våras var med Folkhälsomyndighetens dåvarande rekommendationer som grund, berättar Katarina Kristoffersson. – De togs för att skydda studenter, universitetet, alla som arbetar och befinner sig här. Eftersom Folkhälsomyndighetens rekommendationer inte har ändrats sedan dess så kände den nya kårstyrelsen att det inte var rimligt att gå tillbaka till hur det var innan pandemin.

Skulle det ske förändringar i Folkhälsomyndighetens rekommendationer kan alltså studiesociala aktiviteter bli möjliga för kårsektionerna framåt vintern. – Det kommer bli aktuellt för kårstyrelsen att ta ett nytt beslut innan sista oktober. Vi får se hur världen ser ut då, tillägger Katarina Kristoffersson som tycker det är mycket tråkigt att behöva ta beslutet.

– Vi hade velat få in de nya studenterna i vår organisation, vårt universitet och vår stad. Och när vi inte har möjligheten att göra det praktiskt och fysiskt så tappar vi en del som organisation.

Men arbetet för Örebro studentkår fortsätter under hösten på flera plan. – Vi kommer lägga fortsatt fokus på vårt politiska påverkansarbete både studiesocialt, med bland annat bostadssituationen, och utbildningspolitiskt. Vi är också i planeringsstadiet för att digitalt kunna engagera våra studenter och vi vill ju se att alla engagerar sig och att vi inte tappar vår glöd som organisation. Så vi är på gång med lite digitala aktiviteter som kommer ske under den här terminen, avslutar Katarina Kristoffersson.

Reportage: Ekonomiskt stöd till kårhuset i utmanande tider

1 juni, 2020, 11:58 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Örebro Kårhus har inte varit öppet sen 17 mars. Hur går det egentligen för kårhuset under den rådande coronasituationen? Kommer de att klara sig rent ekonomiskt? Under eftermiddagen den 20 maj intervjuade vi på Lösnummer Jacob Olsson för att ta reda på svaret på dessa frågor.

Det ekonomiska läget är givetvis tufft för Örebro Kårhus under coronapandemin. – Det kommer kosta oss jättemycket pengar det här, berättar Jacob Olson, styrelseordförande för Örebro Kårhusrestaurang AB. – Det positiva är att vi har 5,5 år i ryggen när det har fungerat ekonomiskt. Vi har byggt en ganska ordentlig buffert där mycket skulle gått till andra stora investeringar men det får vi helt enkelt skjuta på framtiden, fortsätter han.

Han berättar vidare att kårhuset söker de stöd som innefattas av regeringens olika krispaket och att man får se hur universitetet ställer sig till exempelvis en minskning av lokalhyran. Samtidigt försöker man minska på kostnader och dra ner det man kan. Alla anställda har permitterats.

Jacob hintade under intervjutillfället att Örebro studentkår, som äger aktiebolaget, inte ställt sig negativa till att göra ekonomiska tillskott under de diskussioner som förts. Faktum är att under kårstyrelsemötet samma eftermiddag som intervjun gjordes fattades beslut om att skjuta till 300 000 kr till kårhuset. Det är alltså inget lån, utan handlar om att stötta verksamheten med pengar som finns att använda. I kårstyrelsens mötesprotokoll går beslutet under rubriken “Överskott i budget”.

EKONOMIN GENOM ÅREN

Det är inte första gången ekonomisk hjälp kommer från studentkåren. Tidigare har detta skett genom lån. Vid årsskiftet 2011/2012 tog Örebro studentkår över verksamheten på kårhuset efter att det hade varit privatägt under många år. Då skulle kårhuset komma att drivas av en förening – Örebro Kårhusförening.

De kommande 18 månaderna betalades lån om totalt 1,5 miljoner kronor ut från Örebro studentkår till föreningen, lån som fortfarande betalas tillbaka. 2014 gick föreningen i konkurs och den förvärvades av studentkårens aktiebolag, närmare bestämt Örebro Kårhusrestaurang AB som driver verksamheten i kårhuset sedan dess.

2014 var också året då Jacob Olson började studera vid Örebro universitet. Han har sett kårhuset utvecklas och stabiliseras sedan dess. – Från var det var innan har det skett en stor förändring och det är tur nu! påpekar han. Och coronapandemin har mycket riktigt inneburit flera nya utmaningar för det populära huset vid Krakafontänen.

– Man har fått jobba i två spår, menar Jacob Olson. – Ena spåret har handlat om en genomgång av verksamheten som helhet och det andra spåret har bestått av planering för den mer närliggande perioden.

EFFEKTIVISERINGAR OCH FRAMTIDSTÄNK

– För att inte bara förlora all tid så har vi försökt gå igenom våra olika verksamheter och försökt se om det finns saker som vi kan effektivisera eller om det är några saker vi behöver tänka om kring, berättar Jacob. – Vi har också hållit oss beredda på att öppna upp om vi skulle få möjligheten och har tagit fram plan A, plan B och plan C. Vi har helt enkelt försökt anpassa vår verksamhet för det här kommer förmodligen föra med sig stora förändringar i hur vi arbetar ett bra tag framöver.

“Vi” i sammanhanget innefattar Jacob själv och kårhusstyrelsen som jobbar tätt med ägarna Örebro studentkår. Där är sittande ordförande och vice ordförande inblandade i dialogen, samt Katarina Kristoffersson som tillträder som ny ordförande under sommaren. – Allt för att hon ska vara med i matchen redan nu, förklarar Jacob.

“Vi” innefattar också de med olika ansvarsområden inom kårhusets verksamhet. – Varje vecka har vi möten inom organisationen. Till exempel så har eventansvarige kontakt med introduktionen och kommunikationsansvarige försöker få oss att synas så att studenter på något sätt har kårhuset i åtanke. Vi försöker lägga upp en plan med åtgärder och skaffa överblick över vilken personal vi tappar efter sommaren. Tanken är att alla har någonting som de kan gå igenom och så försöker vi ta tiden för att utvärdera hur vi jobbar.

Under slutet av förra hösten lanserades studentteamen – ett nytt sätt att driva den dagliga verksamheten där den ideella personalen signar upp på fler än ett pass i taget. Och på frågan om de studenter som idag tvingas hålla sig hemma kan stötta kårhusverksamheten är det just studentteamen som Jacob pekar på. – När vi öppnar upp vill vi att man försöker komma och besöka oss och även vara med och driva kårhuset. Jag tror inte att besökandet är problemet och det har inte varit det. Utan det är viktigt att man också vill vara med och driva huset så att det finns för alla studenter.

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR

Örebrostudenterna kan också förbereda sig på att förutsättningarna för kårhuset kommer vara förändrade när de öppnar igen. Det kan bli aktuellt med högre priser och nya upplägg. – Inget är hugget i sten, påpekar Jacob. – Men förmodligen behöver vi göra prisjusteringar i höst för att täcka det hål som blir nu under våren och sommaren. Det är inte för att vi ska göra några fantastiska resultat utan för att vi ska kunna överleva. Men att det finns ett engagemang är ändå det viktigaste!

Att kårhuset har gått i konkurs hände alltså så sent som 2014 och nu gör man allt för att liknande svåra bekymmer inte ska återuppstå. – Vi ska ha en sund och stark ekonomi i botten så att vi står stadigt. Även i framtiden kommer vi försöka ha en ordentlig buffert för oförutsedda saker men ingen hade ju räknat med just det här, säger Jacob Olson och syftar på coronapandemin. – Men vi kommer klara det här och fortsätta bygga för framtiden.

NOTIS: Terminens sista fullmäktigemöte

28 april, 2020, 11:58 Föreningsliv, Granskning, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Ett verksamhetsår går fort och senare i eftermiddag är det dags för det fjärde och sista fullmäktigemötet (FUM). Det följs på onsdagen av det stora kårvalet 2020, där nya förtroendevalda ska väljas. För att minimera risken för smittspridning av coronaviruset kommer både fullmäktigemötet och kårvalet att hållas digitalt.

Lösnummer kommer att rapportera live från båda kvällarna. Det sker som vanligt via Instagram Stories. Följ med på vårt Instagramkonto @losnummer och ta del av besluten som fattas av det högst beslutsfattande organet inom Örebro studentkår.

Vet du inte vad FUM går ut på eller behöver du rentav påminnas? Lösnummer skrev en kort redogörelse inför verksamhetsårets första möte i oktober. Du kan läsa den här.

Debate article: DokSek – A forgotten student section to the university

21 april, 2020, 15:16 Debatt, Föreningsliv, International, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

The following text is a debate article. The opinions voiced is belonging to the respective authors, not Lösnummer. Lösnummer is independent from any organisation or viewpoint and is working as a forum for debate regarding Örebro Student Union and Örebro University.

 

For a number of years, the Doctoral Student Section (DokSek) has actively represented Örebro University’s PhD student rights, providing support both in their rights as students and as employees. Among other things, DokSek offers every year a variety of lunch seminars (together with the student department) aimed to supplement the information that PhD students receive while being employed at Örebro University. While our base of PhD students is slowly – but steadily – growing, DokSek increasingly gained both visibility and new members.

However, it appears that – despite our efforts – we did not succeed in impressing the University. As an example, during the current academic year, DokSek has compiled a list of issues identified by the PhD students which was later forwarded to the Vice-Chancellor, just to hear back from the Student Union that the university does not have any structures that could be used to address the identified issues.

Every now and then, the University website states that the administration aims to increase its internationalization efforts… yet again, how can you even think about “internationalization efforts” without transparency; i.e. having still, as of 2020, a website that does not provide all the information in English as well as Swedish? DokSek has long advocated for the right of PhD students, some of whom moved to Sweden along with their families for their positions, to receive proper information.

In addition, DokSek is throughout its establishment, a part of the Student Union which has been invisible to the rest of the university. One obvious example of that is the lack of a section room that DokSek should have, like every other section at Örebro University. However, it appears that DokSek does not matter as much as other student sections. Maybe this is because we are actually a hybrid between student and employee, and due to work commitments, PhD students cannot engage in student life in the same ways as undergraduate and master students. Nevertheless, that does not make DokSek any less of a student section than the rest at Örebro University. As is now, PhD students have no way of actually meeting with each other, or with the DokSek board. The DokSek board does not really understand why we are lacking the infrastructure that other student sections receive by the university. In a previous communication with the student union, we have been told that no one has shown any ”great desire to actively help DokSek” and then we would like to ask: why?

Are PhD students just labor who produce articles and help in teaching and supervising and as long as we are getting paid for it we should not complain about anything else? Should we not be treated equally as other student sections?

Undertaking a PhD is usually a lone-task, meaning that opportunities for socialization are highly valued by us and are used as means of maintaining our psychological well-being. Recent research (Martinez et al., 2013; Janta et al., 2014) has shown that PhD students are very often affected by depression and anxiety issues often related to the lack of social interaction and isolation. A room where PhD students would be able to convene with each other but also with the DokSek board would work as a mean of promoting socialization, increasing the psychological well-being, but also finally providing DokSek the much- needed visibility which would – hopefully – once and for all end DokSek being the forgotten student section of Örebro University.

 

The Doctoral Student Section – DokSek

References:

Do you wish to respond to this debate article? Send an email to chefredaktor@losnummer.se.

#TBT: Campus kring millennieskiftet

13 februari, 2020, 10:59 Föreningsliv, Örebro studentkår, Universitetet, En kommentar

För dig som går på Örebro universitet idag kanske allt runtomkring dig börjar bli vardag. Pluggplatserna ser ut på ett visst sätt, du öppnar din laptop där allt ser ut som vanligt, besöken på Örebro Kårhus medför samma känsla som alltid… Rutiner sätter sig. 

Då kan det ibland vara uppfriskande och framförallt roligt att påminna sig om att denna miljö varit skådeplatsen för generationer av studenter precis som dig själv.

Örebro studentkår och Lösnummer har – i dess olika förråd och gömmor – ett stort men smårörigt bildarkiv. Fysiska framkallade foton från forna föregångare, eller något sådant. Vi i Lösnummer delar gärna med oss av dessa, med start idag. Här har ni en hederlig #throwbackthursday (en term som i sig kanske har sin plats i historien?).

Exakta datum för de flesta av fotona nedan är svåra att ge, men en del bilddetaljer samt den märkning som fanns i arkivet där bilderna återfanns vittnar om vi befinner oss i tiden kring millennieskiftet.

tbt1

Vi börjar denna campusvandring i Universitetsbiblioteket. Miljön är sig ganska lik, det är nog tekniken som skiljer sig en aning.

 

tbt2

Örebro studentkårs hemsida den 15 maj 2000. Surfa in på www.orebrostudentkar.se (inte den gamla domänen karen.oru.se) och avgör själv om det skett en utveckling eller inte.

 

tbt3

Vi lämnar biblioteket och spanar in Prismahuset, som må vara sig hyfsat likt. Men vänta lite? Till vänster i bild ser något annorlunda ut…

 

tbt4

Jovisst! Forumhuset byggdes inte förrän 2001, förmodligen inte särskilt långt efter att denna bild tagits. Istället för dagens sammankoppling av husen så slutade Prismahusets västra ände på detta vis.

 

tbt5

Vår campusvandring tar oss vidare till Långhuset och studieplatserna utanför tryckeriet Repro. Betyg på inredningen?

 

tbt6

Givetvis tar vi en sväng förbi Kårhuset. Många frågor väcks för en 2020-student. Vilken sektion eller förening hade dessa overaller? Vad köar man till? Och varför gör man det på framsidan?

 

tbt7

Men vissa saker består. Att Kårhuset var studenternas hus även för 20 år sedan – ja det finns det ingen tvekan om.

 

tbt8

Men även Kårhuset – och Asplunds som stora dansgolvet heter – har genomgått vissa förändringar. Tänk er själva: Kombinationen av dansgolv och stege…

 

tbt9

Även på baksidan kan man se… En del förändringar.

 

tbt10

När en idag lämnar Kåren och stadigt (förhoppningsvis) tar sig hemåt så är det ju Novatorget en först ser. Av årtalet på den nu färdiga fasaden att döma så stod huset Bågen klart 1999. Här är det krokiga huset under uppbyggnad.

 

 

Känner du igen något eller någon på bilderna och kan berätta mer? Har du egna bilder som kan visas upp för dagens studenter eller som till och med kan komplettera vårt arkiv? Maila gärna chefredaktor@losnummer.se

Foton: Örebro studentkårs och Lösnummers arkiv

Lösnummer söker ny bildredaktör!

26 november, 2019, 12:21 Föreningsliv, Maxa studierna, Styrelseval, Lämna en kommentar

Är du kreativ, har ett gott bildsinne och vill ha en ny utmaning vid sidan av studierna? Samt söker efter något att briljera med på ditt CV? Om svaret är ja på dessa två frågor, så borde du absolut ta och söka till posten som bildredaktör i Lösnummers styrelse!

Posten som bildredaktör innebär framförallt att du ser till att tidningens innehåll har passande och kompletterande bilder, samt fotar under event som Lösnummer täcker eller själva anordnar. Du blir därmed högst ansvarig för Lösnummers bildmaterial, samt bidrar genom din styrelseroll till att organisationen fortsätter att växa. Här nedan kan du se ett klipp med Amanda, nuvarande bildredaktör, där hon berättar om sin tid på Lösnummer och vad denna post innebär för henne.

Om du blev taggad på att söka, så släng iväg ett mail till vice@losnummer.se och berätta lite om dig själv. Sista ansökningsdagen är söndagen den 1 december.

Lösnummer söker ny International Editor!

26 november, 2019, 12:21 Föreningsliv, Maxa studierna, Styrelseval, Lämna en kommentar

Är du språkkunnig, driven och vill ha en ny utmaning vid sidan av studierna? Samt söker efter något att briljera med på CV:et? Om svaret är ja på dessa två frågor, så borde du absolut ta och söka till posten som International Editor i Lösnummers styrelse!

Posten som International Editor innebär framförallt att du har hand om tidningens engelska sektion, och att du ansvarar för att även internationella studenter regelbundet ska kunna vara med i Lösnummers redaktion. Du kommer att bli den högsta ansvariga när det gäller utvecklingen av det engelska innehållet som helhet, samt bidra genom din styrelseroll till att Lösnummer som organisation fortsätter att växa.

Här nedan kan du se ett klipp med Emma, vår nuvarande International Editor, där hon berättar om sin tid på Lösnummer och vad denna post innebär för henne.

Om du blev taggad på att söka, så släng iväg ett mail till vice@losnummer.se och berätta lite om dig själv. Sista ansökningsdagen är söndagen den 1 december.