Author Archive

Så kan introduktionen genomföras på plats i höst

18 juni, 2021, 08:56 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

På onsdagens kårstyrelsemöte lades grunderna för hur introduktionen för nya studenter kan utformas till hösten. Blir allt som alla hoppas så kommer en blandning mellan digitala aktiviteter och begränsade aktiviteter på plats att ske. Men allt beror givetvis på regeringens beslut och pandemins utveckling. – Det är fortfarande väldigt viktigt att vi har förståelse för läget och att faran inte är helt över, berättar Kristin Törnqvist i kårstyrelsen.

Efter en helt inställd introduktion för ett år sedan och en helt digital dito i våras kan man nu anta att längtan är stor efter en terminsstart och medföljande introduktion på plats.

Även om pandemin kvarstår är läget förhållandevis gott och flera restriktioner har lättats från regeringens håll. Därför bör också Örebro studentkår utreda möjligheterna till att lätta på verksamhetens restriktioner. Ungefär så menar kårstyrelsen i det ärende som behandlades under onsdagskvällens möte.

Förslagen som utgör ärendet godtogs av kårstyrelsen, men det innebär inte att en introduktion på plats är spikad. I praktiken gäller beslutet nämligen inte förrän regeringen gör fler lättnader i restriktionerna och Sverige befinner sig i steg 2 i den avvecklingsplan som presenterades för snart en månad sedan.

Beslutet gör dock att ett “vanligt intro” likt de som skedde före pandemin inte kommer att hända oavsett lättnader. Introgrupperna kommer till exempel behöva träffas utomhus, inte få dricka alkohol när man träffas fysiskt, inte beblanda sig med andra kårsektioner eller introgrupper och givetvis undvika trängsel.

Lösnummer har pratat med Kristin Törnqvist, vice ordförande för Örebro studentkår:

Hur känns det att förbereda för att öppna upp, något som alla studenter längtat efter?
– Det är något vi alla har väntat på. Det känns fantastiskt kul att få ge denna nyhet i slutet av ett verksamhetsår som varit kantat av mycket regleringar och begränsningar. Det är fortfarande väldigt viktigt att vi har förståelse för läget och att faran inte är helt över. Även om det är roligt och spännande att besluta detta så krävs det fortfarande mycket planering, bollande och diskussioner för att få det så bra så möjligt och för att få det smittsäkert.

Hur har arbetet med att få fram det här förslaget varit?
– Vi har pratat med de aktörer som vi velat ha inspel från och de som faktiskt är en del av introduktionen. De har alla fått komma med input och åsikter för att få en så bra och smittsäker introduktion som möjligt – universitetet, smittskyddet i Region Örebro län och generalerna i kårsektionerna.

Det ju ett förslag som fortfarande hindrar ett “vanligt intro”. Det är begränsningar i alkoholkonsumtionen, man får inte hänga med andra introgrupper eller andra sektioner. Vad säger ni till de som tycker att det här fortfarande är ganska hårda restriktioner?
– Samhället håller ju på att öppna upp, men det är inte helt öppet än. Vi har vidtagit de åtgärder som vi tycker är lämpliga. På det här sättet kan våra medlemmar ses fysiskt men ändå känna sig säkra och trygga.

Besluten som kårstyrelsen tog under mötet ser ut så här i sin helhet:

Bild höger: Lösnummers arkiv

Sommarhälsning från nya styrelsen

4 juni, 2021, 12:11 Lämna en kommentar

Solen har tittat fram, de sista tentorna är (förhoppningsvis) skrivna och terminen är snart officiellt slut. Vi i Lösnummer vill tacka er, alla fantastiska studenter och övriga läsare, för att ni har engagerat er under detta något märkliga år. Vi ser tillbaka på året med stolthet och blickar framåt mot nya äventyr i höst. Här nedan bjuder Lösnummers fotografer på lite sommarbilder och önskar er en fantastisk sommar. Klicka på dem och njut av dem i full storlek!

Ät mycket glass, upptäck nya badställen och ta med kameran eller pennan ut i naturen!

Varma sommarhälsningar önskar Lösnummers styrelse, verksamhetsåret 21/22.

Attessa Nilsson, chefredaktör
Vera Henriksson, vice chefredaktör
Linnéa Nyängen, bildredaktör

Foton av Vera Henriksson och Linnéa Nyängen.

Avgående chefredaktören: “Jag har flera fina minnen”

2 juni, 2021, 12:22 Lämna en kommentar

Lösnummers chefredaktör Oskar Geijersson slutar till sommaren och drar vidare mot nya äventyr. Han gick med i Lösnummer 2018 på grund av sitt intresse för foto och bild och blev då bildredaktör. När platsen som chefredaktör blev ledig tog han chansen och sökte den. Här berättar han om sin tid i Örebros studenttidning!

Hur kommer det sig att du gick med i Lösnummer?
Främst var det att jag var sugen på att göra något utöver studierna. Jag hade läst flera av Lösnummers artiklar och det var flera kursare som jag visste var engagerade i tidningen. Jag brukade också ofta snegla på alla anslagstavlor och föreningsrum runt campus och jag hade ganska bra koll på vilka föreningar som fanns! Men mitt intresse för foto och bildspråk gjorde att Lösnummer lockade allra mest.

Jag sökte faktiskt direkt som bildredaktör, vilket är en styrelseroll! Så från höstterminen 2018 var jag igång och sedan dess har jag varit en del av tidningen. Eftersom jag då fick en förståelse för styrelsen och chefredaktörens roll så lockades jag när jag förstod att jag kunde söka till chefredaktör redan efter ett år i tidningen. Att utveckla Lösnummer i styrelsen var jätteroligt och nu kunde jag få göra det på heltid! Jag tog också examen sommaren 2019 så jag tänkte att det vore ett spännande första jobb samtidigt som jag inte skulle lämna studentlivet helt!

Snart slutar du som chefredaktör, hur känns det?
Det känns rimligt på något sätt, det är en post som ska gå vidare till nya personer. Jag känner att jag gjort mitt och det känns bra att nu lämna över till Attessa Nilsson.

Har du något bra tips till Attessa Nilsson och andra framtida chefredaktörer?
Mitt tips är att tillåta sig själv att göra sin egen grej och sätta sin egen prägel. Sedan ska man inte vara rädd för att ta hjälp av alla duktiga, engagerade studenter och studentkårens olika verksamheter.

Vad har varit roligast med att vara chefredaktör?
Att få berätta historier om studentengagemang, studentkårens verksamhet samt att vara med och rapportera om beslut som tagits som berör studenter. Det är roligt att få vara den som sprider info och som kan berätta saker för en bred publik.

Har du något speciellt minne från tiden med Lösnummer?
Jag har flera fina minnen men ett extra fint minne är Vårkårgalan 2019. Det var en jätterolig gala där vi firade året som varit och allt arbete som Lösnummer gjort. Det var livet innan pandemin det! Jag kommer också såklart minnas när vi tillsammans vann Årets prestation förra våren för vårt arbete!

Chefredaktörsposten lämnar du som sagt men vad händer nu framöver?
Jag har fått jobb på en industrihandel i Gnosjö i Småland. Där kommer jag jobba med marknadsföring och deras webbshop. Ner till Småland tar jag mina kreativa lärdomar med mig för att hjälpa företaget. Eftersom jag är en lantis har jag längtat tillbaka till en mindre ort. Det ska bli spännande!

OSKARS AVSKEDSHÄLSNING:

Det har varit en fantastisk ära att vara Lösnummers chefredaktör i två år! En studenttidning har alltid stor potential och jag är stolt över att ha hjälpt till med att uppnå delar av den potentialen. Jag hoppas verkligen att Lösnummer fortsätter frodas och blir självklar för Örebrostudenterna att hålla koll på. Tack alla läsare och alla er som är engagerade i Örebros studentvärld. Tack till alla som hjälpt mig hitta rätt i den här rollen – främst min företrädare Jenniina och mina gamla pluggkompisar. Ett extra tack till alla duktiga och roliga kollegor jag haft på studentkårens kansli och det största tacket går såklart till alla fantastiska medarbetare i tidningen!

Krönika: Tack för mig, Lösnummer!

1 juni, 2021, 11:03 Krönika, Lämna en kommentar

För fem år sedan satt jag nervös med en nyskriven krönika som jag ville skicka till Lösnummer. Det tog ett tag men till slut skickade jag in den med något ursäktande meddelande där jag ville betona att den kanske inte var tillräckligt bra och att det inte gjorde något om den inte publiceras. Lösnummer publicerade den och jag ville skriva fler och fler krönikor. Jag skickade in fler och mina medskickade ursäktande meddelanden blev kortare.

Där mitt i tentaångest och tråkig kurslitteratur fick jag ett fritt rum att uttrycka mig i. Ett utrymme där varken källhänvisning eller vetenskapliga begrepp varit obligatoriska. Under fem år har jag fått skriva krönikor för Lösnummer och det är mycket man hinner med då. Jag har hunnit flytta sex gånger, skaffa tre katter, köpa en bil, hoppa av sjuksköterskeprogrammet och påbörja en ny utbildning. Små glimtar av livet som finns bevarat i form av krönikor som jag kan gå tillbaka till och läsa. En digital minnesgång att gå i tack vare att Lösnummer tagit emot och publicerat mina krönikor.

Om ungefär en vecka tar jag min examen och eftersom min sista tid på Örebro universitet har präglats av en pandemi så har det varit extra tacksamt att ha Lösnummer där. En fin gemenskap vid varje redaktionsmöte på tisdagar 16:15 via Zoom, en bit av studentlivet trots att det är i videoformat.

Nu fem år senare sitter jag nervös och försöker få ner en sista krönika för Lösnummer. Ett hejdå, ett tack, en sista fanfar. Det känns märkligt tomt och svårt att få ner orden. Hur ska jag kunna beskriva fem år i en kort krönika? Hur ska jag kunna beskriva hur fint det har varit att få det här fria rummet som jag fick av Lösnummer under fem år?

Det får bli något så simpelt som ett tack. Tack för mig och tack för att jag fick vara en del av er, Lösnummer!

Stor rektorsintervju – Om studenternas isolering, vaccin och en hösttermin på campus?

31 maj, 2021, 11:18 Lämna en kommentar

Man är trött på att konstatera det. Men pandemin har satt tydliga spår i Örebros studentliv likväl som den satt tydliga spår över hela världen. Att plugga på ett universitet har sedan våren 2020 inte varit sig likt för någon. Högst upp i universitetets organisation finns rektor Johan Schnürer. Lösnummer har haft ett långt samtal med honom och har tillsammans försökt se både tillbaka och framåt på den nya verkligheten för Örebrostudenter. 

Det är tidig mars månad 2020 och Örebro universitet meddelar på sin hemsida att man bland annat ställer in stora arrangemang och att man börjar undersöka möjligheterna för distansutbildning. En krisgrupp är aktiverad. Ett virus som sveper över världen har nått Örebro. 

Drygt 14 månader senare är Zoom-föreläsningar sedan länge vardag, fester på Kårhuset smärtsamt avlägsna och situationen för alla studenter är totalt omvandlad. 

Detsamma gäller universitetspersonalen, där det högst upp naturligtvis finns en rektor. 64-årige Johan Schnürer är mikrobiolog i grunden och är dessutom vid sidan av rektorsarbetet styrelseordförande i Ultupharma AB, ett företag som arbetar med att leta nya antibiotika. Denna bakgrund gjorde att det blev extra naturligt att han noggrannt följde alla initiala nyheter om viruset och dess spridning över världen. 

– Jag gjorde mitt första vetenskapliga arbete om antivirala läkemedel så jag hade bakgrundstänket, berättar Johan i vårt Zoomsamtal. – Jag vill hävda att jag ganska tidigt noterade vad som höll på att hända.

AVDELNINGARNA REDO

En dryg timme efter att intervjun är avslutad möter vi honom på campus för en smittsäker fotografering utomhus i vårvädret. Det är betydligt fler människor här än i våras. Örebro universitet har omkring 1 600 anställda och den stora organisationen behövde förberedas på vad som var på väg. Man behövde bland annat se till att vissa avdelningar var extra förberedda. – Vi säkerställde att IT-avdelningen fick extra resurser, för de skulle ha en nyckelfunktion i allt detta. Det var också viktigt att vi skulle behöva ett välutvecklat Högskolepedagogiskt centrum där de har arbetat med digitalisering ganska länge och de var på tårna, minns Johan. 

Och vi alla minns de snabba omställningar som kom att prägla hela samhället och inte bara universitetsvärlden. En osäker ny tid påbörjades där olika besked löste av varandra. Inte ens experter på virus och mediciner visste hur länge detta skulle bli det nya normala. Utan att fortfarande veta allt blir nu allt fler vaccinerade även om många i den typiska studentåldern fortfarande väntar på sin tur. Johan, med sin bakgrund i området, berättar: 

– Jag trodde att det skulle ta väldigt lång tid innan vi skulle få vaccin mot covid-19. Det är en triumf för vetenskapen att vi hanterade detta och nu har vaccin. Jag trodde att det kanske skulle ta tre år innan ett nytt vaccin skulle funka, erkänner han.

ISOLATION OCH STUDENTFEEDBACK

Men våren 2020 var en annan tid. Studenterna och universitetspersonalen flyttade in i det digitala rummet och campus blev skrämmande tomt. Johan Schnürer är bosatt i Uppsala och har varit högsta hönset på Örebro universitet sedan sommaren 2016. Då för snart fem år sedan intervjuade Lösnummer honom och han berättade då om sina fritidssysslor som involverade svampplockning, läsning samt skidor och skridskor. Perfekt för hemarbete och isolering kanske? 

– Ja, i Uppsala hade vi några veckor i februari när det var fantastiskt skidföre. Att då kunna bege sig ut på en tur kring lunchen eller en sen eftermiddag var fantastiskt och viktigt när man tvingas jobba hemifrån. Man har kunnat konstatera att många mer människor än normalt är ute i naturen! Naturen har vi alla haft glädje över! 

Men hur mycket naturen än kan ge blev vardagen givetvis tuff ute i många av studentlägenheterna. Frågan är, hur har Johan reflekterat kring studenternas situation? Får han den feedbacken han behöver för att förstå läget och kan han ta med sig de perspektiven när han fattar sina beslut? 

– Samarbetet med studentkåren har över tid fungerat väldigt bra. Sen får jag vissa studenters spontana synpunkter direkt till mig och så får jag även rapporterat från Jesper Mattsson på kommunikationsavdelningen kring frågor och synpunkter som kommit till deras kännedom. Med honom går jag igenom “veckans skörd” en gång i veckan, berättar Johan. 

Studenterna reagerade givetvis olika och Johan berättar om tre olika kategorier. – Dels var det de som var väldigt ledsna över allt de går miste om. Sen var det en liten grupp som tyckte att det här passar perfekt och hoppades på digital undervisning även i framtiden. Sen fanns det de som var oroliga och hade mycket farhågor kring tentor och sin VFU, säger Johan. 

ÖKAT FUSK OROAR

Johan påpekar dock snabbt att studieprestationerna trots all oro hållt sig på samma nivå som tidigare, men med en tydlig baksida: – Vi undrade “kommer vi klara att behålla kvaliteten i undervisningen”? Kommer studenterna lära sig lika mycket och visa det på de olika examinationerna? Det har de gjort men baksidan är antalet fall i disciplinnämnden som ökat här och i hela landet. 

Hemma i sin egna trygghet blev det enklare att fuska och när fysiska salstentor kom på tal väcktes en förhållandevis stor debatt om smittorisk kontra rättsäkerhet. Det ledde till att studentkåren anordnade en frågestund med rektorn där osäkra studenter kunde få svar om vad som gällde. Hur mycket man än smittsäkrade salarna så kom det från vissa håll högljudda protester. Lösnummer ställer idag frågan till Johan om en del studenter kanske missförstår vikten av rättssäkerhet på examinationer? 

– Vissa studenter hade nog aldrig reflekterat över rättssäkerhetsperspektivet för det är självklart för dem att göra det de ska och göra det på rätt sätt, funderar Johan. – Andra kanske tyckte att de var en jobbig diskussion som kom för nära de själva och så finns det de personer som är väldigt oroliga. Både bland medarbetare och studenter har man visat oro kring sin egna eller anhörigas situation. 

Det var alltså många parametrar att ta hänsyn till samtidigt som examinationerna behövde genomföras och fylla sin självklara funktion – att testa och därefter godkänna studenters kunskaper. Det blev väldigt tydligt att studenterna är beroende av tydlig information från sitt universitet av vad som gäller. – Vi kunde säkert gjort saker bättre men jag tycker att vi som helhet fick ut informationen kring den situationen, säger Johan. Idag menar han att de mest högljudda protesterna över att behöva bege sig till en salstenta avtagit. 

HJÄLPER KÅRHUSET

Medan vissa studenter kanske nöjer sig med själva plugget så är det många studenter som under sin studietid också försöker fylla den med ett socialt föreningsliv och engagemang inom studentkåren. Det som kanske var ett svårdefinierat begrepp tidigare blev åtminstone lättare att sätta fingret på när man märkte vad som försvann – studentlivet har förändrats i grunden de senaste 14 månaderna. Örebro Kårhus har inte haft öppet på väldigt länge och får inga intäkter. Digitala aktiviteter anordnas, men vem tycker det är lika nytt och spännande som första gångerna? Det blir lätt dystert att tänka på det som tidigare kännetecknade studietiden, samtidigt som man inte får glömma de eldsjälar som fortsätter göra förgyllande insatser för alla som är intresserade. 

Men detta kanske är något som inte är i universitetsledningens fokus alls? Tvärtom, menar Johan. – Jag och mina kollegor tänker mycket på detta. Vi har tillsatt särskilda seniora personer med ekonomikompetens som hjälper studentkåren och kårhusstyrelsen att ta sig igenom detta. 

Johan konstaterar också att hela studentlivet fungerar lite som en färskvara där dess utformning överförs från årskull till årskull. – Blir det så här en för lång tid så finns risken att vissa utformningar av studentlivet förloras för alltid medan det finns “förvaltare” under kortare perioder. 

Introduktionen som är en återkommande stor händelse blev helt inställd höstterminen 2020 och genomfördes helt digitalt vårterminen därpå. Om det säger Johan så här: – Generellt tycker jag att studentkåren agerat väldigt moget. Introduktionen är viktig och betyder mycket för kvaliteten för nya studenter men det betyder också mycket för universitetet att ha glada och engagerade studenter som känner varandra. 

EN HÖST PÅ CAMPUS?

Kring själva undervisningen planerar Örebro universitet nu för en gradvis öppning av sina campus inför hösten. Nya studenter kommer prioriteras precis som för ett år sedan men det kommer finnas kvar en stor flexibilitet enligt rektorn. – Vi vet inte hur smitt- och insjuknande kurvorna kommer se ut i höst, säger Johan. – Men vi kan hoppas och tro att det går neråt, men med tanke på att virus muterar så kommer vi ha en beredskap för att snabbt gå tillbaka till distans igen. 

Vi kan alla hoppas att det värsta är bakom oss och en ljusare framtid är på väg. Oavsett så är Johan Schnürer imponerad över hur lärare och studenter hanterat pandemin hittills. – Vi var oroliga att det inte skulle fungera. Kanske att lärarna inte skulle klara att hålla kvalitén eller att studenterna inte skulle orka hålla motivationen uppe. Jag är också väldigt glad över allt det vi har lärt oss under pandemin. Vetenskap och forskning har bidragit till att vaccin nu är på plats. Man pratar ibland om “a twenty-year overnight success story” – alltså att något som ser ut att ha gått fort bygger på decennier av forskning. Centralt kring allt detta står universiteten och forskningsorganisationer och vi ser hur vi är en del i ett globalt samspel.

Johan avslutar vårt samtal väldigt sammanfattande: – Det har gått bättre än vi trodde. Det har också varit tråkigt. Det är fantastiskt att se hur vi svarat upp och jag ser fram emot att träffa studenter i det “riktiga” livet framöver!

Folkhälsomyndigheten: “Ni kan gå tillbaka till campus”

28 maj, 2021, 12:27 Lämna en kommentar

Idag på en presskonferens meddelande Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, att Folkhälsomyndigheten ändrar sina rekommendationer. Rekommendationen om att högre utbildning, kommunal vuxenutbildning och annan utbildning för vuxna sker på distans som utgångsläge tas bort redan 1 juni.

På bilden: Matilda Ernkrans när Lösnummer träffade henne på Örebro Kårhus hösten 2019.

– Jag är glad att kunna meddela att studenter, forskare, universitet och högskolor kan förbereda sig för att övergå till mer campusbaserad verksamhet. Lärosätena behöver göra bedömningar av hur detta ska ske utifrån sina förutsättningar i dialog med Folkhälsomyndigheten och det regionala smittskyddet, säger Matilda Ernkrans i ett pressmeddelande.

– Studenter förtjänar att faktiskt få vara de som är först att få sina arbetsplatser öppnade igen, sa ministern på en presskonferens på fredagsmorgonen.

Hur förbereder sig då Örebro universitet? Håll utkik efter en längre intervju med rektor Johan Schnürer nästa vecka. Vi pratade länge med honom om bland annat universitetets planer för hösten!

En inblick i tekniken bakom distansundervisningen

27 maj, 2021, 12:15 Universitetet Lämna en kommentar

Örebro universitet gick över till distansundervisning i mars förra året. Denna omställning resulterade i stor efterfrågan på digitala resurser och digital kompetens från universitetets lärare och personal. Därmed sattes stor press på dem som jobbade på universitetets IT-avdelning. En av de medarbetarna är Anders Liljenbring som bidragit med ett stort stöd. Lösnummer har satt sig ner med Anders för att få en större insikt om vem han är och vilka utmaningar han tyckte var dem mest utmanande under omställningen.

FAKTARUTA:

Namn: Anders Liljenbring
Arbetsroll: AV-tekniker. AV står för audiovisuell. På svenska blir det då ljud- och bildteknik. Tillhandahåller teknik till personal och studenter, samt hör- och lärosalar.
Ålder: 58 år
Intressen: Målning och teckning. Medlem i en ateljéförening som tecknar modell en gång i veckan. Men nu under pandemin har de inte kunnat ses.

– – – – – – – – – – – – – – – –

Vi möter Anders över Zoom en aprilförmiddag. Han konstaterar att han inte är så bekväm med att intervjuas men verkar ändå väldigt glad och entusiastisk. Efter lite småprat tar vi oss tillbaka lite mer än ett år i tiden, till mars månad 2020 när distansundervisningen tillkännagavs för Örebro universitet. – Det var över en natt kan man väl säga att det förändrades, anger Anders. När distansundervisningen då skulle genomföras så var det Zoom som gällde. Stora delar av IT-avdelningens personal anger Anders hade inte ens varit inne i Zoom. Det blev ett stort tryck både lokalt, och via supporten på telefon och via IT-avdelningens ärendehanteringssystem. Därtill blev det mycket bokningar av utbildningar för lärarlag där Anders beskriver det som att de fick gå ut och träffa ett antal lärare i grupp för att se till att de kommer i gång med Zoom.

En ytterligare aspekt som Anders belyser är att antalet förinspelade föreläsningar ökade efterfrågan på teckenspråkstolkning. – Det är en del jobb med det faktiskt, säger Anders. Det kunde både vara de fallen när en teckenspråkstolk fick vara med under föreläsningen eller att dem fick spela in teckenspråkstolken i efterhand.

Till frågan om Anders tycker att det var lättare att lära upp studenterna än lärarna så svarar han ja. Anders har lagt mycket fokus på att få lärarna att komma i gång rent tekniskt. – Det har ändå gått förvånansvärt bra måste jag säga. Man var ju faktiskt väldigt stressad i våras när det hände för hur det skulle gå men det har gått väldigt bra, i alla fall den känslan vi har. Han tillägger att han tror studenter är yngre och därmed har enklare att komma in i det tekniska.

Kring frågan om det skett någon överbelastning av systemet så anger Anders att det blev en överbelastning väldigt tidigt inpå omställningen. – Det var någon dag det var väldigt kritisk i mars, säger Anders. Men relativt snabbt så fixade NorduNet en ökning av sin serverkapacitet. NorduNet beskrivs av Anders vara den gemensamma digitala plattform som alla universitet och högskolor är anslutna till.

På Anders avdelning, IT-support, har även stora förändringar skett. När vi pratar med Anders jobbar han hemifrån. Han anger att de halverat antalet som befinner sig på campus så att ifall någon är sjuk smittas inte alla ner. – Många på IT har jag inte sett fysiskt på över ett år utan vi träffas via teams eller Zoom på möten och det är ganska stor förändring.

En ytterligare ny utmaning har varit hybridsalarna som inleddes lite i höstas. Hybridsalar innebär att vissa studenter befinner sig på plats under en föreläsning samtidigt som vissa studenter sitter på hemmaplan. Anders nämner att hans kollegor har tagit fram ett stativ med en kamera som är kopplad till en så kallad konferenspuck. Denna kombination möjliggör att ljudet kan ta sig till alla deltagarna. Detta är enligt Anders en billig och enkel lösning som funkar tillräckligt bra. Men olika varianter håller för tillfället att testas och till höstterminen 2021 är tanken just nu att terminen ska starta med detta upplägg på föreläsningar till en början.

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 3

20 maj, 2021, 12:01 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 3.

LÄS DEL 1 HÄR
LÄS DEL 2 HÄR

Katarina Kristoffersson och Kristin Törnqvist är ordförande respektive vice ordförande för Örebro studentkår. Tillsammans leder de också kårstyrelsen som var de som lyfte MFÖ:s situation till FUM 1 i höstas. – Förslaget skulle ge dem en ärlig chans. Kunde vi då som kårstyrelse lägga fram ett förslag som gör det möjligt för dem att bli en kårsektion så ville vi gärna lägga tid på att göra det och ta det till vårt högst beslutande organ, berättar Kristin. – Grunden för oss är att det handlar om att inkludera läkarstudenter i Örebro studentkår. 

Hur det gick vet ni redan. FUM röstade med en rösts marginal ja till förslaget och gav grönt ljus till kårstyrelsen att specificera de villkor som gäller för att MFÖ ska förklaras som den tionde kårsektionen. Men varför är det svårt för studentkåren att nå läkarstudenterna från början? Och vice versa – varför söker sig inte läkarstudenterna till sin kårsektion Serum?

– Det har ju funnits en spänning mellan Serum och läkarstudenterna och de har valt sin egna förening, konstaterar Katarina. – Vi ser den problematiken och ville sträcka ut en hand. När det handlar om MFÖ:s kritik mot studentkårens närvaro på sjukhusområdet svarar hon så här:

– Den procentuellt största delen av våra medlemmar finns på campus Almby och det gör att vi kommer spendera den procentuellt största delen av tiden där, dessvärre för läkarstudenterna. Vårt mål är ju att vår närvaro ska märkas på alla campus. Katarina poängterar dessutom att om läkarstudenternas engagemang i Serum blir tillräckligt starkt så väcks frågan naturligt om sektionsrum och annan fysisk närvaro på sjukhusområdet.

Frågan om vilka som ska stå för studentkårens närvaro på satellitcampuset kan verka svår att definiera. Från centralt håll gör man vissa insatser kring marknadsföring och i förlängningen medlemsrekrytering. Katarina och Kristin menar också att de i sina roller inte är de enda som ska stå för just synligheten på något campus.

Handen som Katarina menar sträcktes ut tog under hösten formen av att kårstyrelsen författade kriterier för att MFÖ skulle kunna bli en kårsektion. MFÖ menar att man under vintern och början av våren kom fram till att kriterierna var missriktade och inte möjliga att genomföra. Bland annat fanns funderingar kring alla styrelseposter man behövde fylla.

– Syftet med det kriteriet var inte att personer redan skulle vara valda, utan att personer skulle finnas redo att bli valda, svarar Katarina. – Detta diskuterade vi också med MFÖ på vårt möte i december och jag vill säga att vi var tydliga med kriterierna redan då. Kristin Törnqvist fortsätter: – Kriterierna går helt i linje med våra stadgar och vi kan inte tumma på dem.

Idag är arbetet på is från båda parternas sida och i del 2 kunde vi höra om Simon Ghanems, Oscar Lundbergs och Felix Pomos missnöje. – Det är synd att MFÖ upplever att det inte låg i deras händer och att det blivit missar i kommunikationen. Vi i presidiet menar att de fått förutsättningarna för att tillhöra Örebro studentkår, säger Katarina och upprepar att man vill fortsatt inkludera läkarstudenterna fast via kårsektionen Serum.

– En stor eloge till MFÖ:s arbetsgrupp och det arbete de lagt ner. Men det funkade inte denna gången. Att engagemanget finns för att studenter ska närma sig Örebro studentkår är positivt. Studenter ska engagera sig för en bättre studietid och vi vill att studenterna på Institutionen för Medicinska vetenskaper ska känna sig inkluderade i studentkårens verksamhet. Att de inte känner det i dagsläget är ett problem som måste hanteras, frågan är hur det ska hanteras vidare nu, avslutar Katarina Kristoffersson.

——————————————

FAKTA

Vilka studenter omfattas egentligen av Serum och läser de på samma institutioner? Nja, nästan! I Serum finns studenter som läser arbetsterapeutprogrammet, audionomprogrammet, biomedicinsk analytikerprogrammet, läkarprogrammet eller något av sjuksköterskeprogrammen.

Alla de här programmen utom ett tillhör Institutionen för Hälsovetenskaper (HV) som är baserad i Prismahuset på campus Almby. Läkarprogrammet tillhör nämligen Institutionen för Medicinska vetenskaper (IMV) som är baserad på campus USÖ.

Källor: serumsektionen.se & oru.se

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 2

19 maj, 2021, 10:22 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 2.

LÄS DEL 1 HÄR

Under slutet av hösten 2020 när Simon Ghanem, Oscar Lundberg och Felix Pomo först fick ta del av kårstyrelsens kriterier var läget fortfarande optimistiskt. Även det omständiga kriteriet att lägga ner föreningens organisationsnummer, och i praktiken avveckla hela organisationen, verkade till en början genomförbart. – Vi insåg ganska snabbt att MFÖ inte behöver något organisationsnummer och vi kan bedriva vår nuvarande verksamhet även som kårsektion. Vi skulle inte förlora något just idag på att följa kriterierna, berättar Simon som tillsammans med Oscar och Felix utgör arbetsgruppen med ansvar för MFÖ:s framtid och som drivit arbetet mot att bli en egen kårsektion.

Drivet hos arbetsgruppen är stort men man är missnöjd med att drivet inte har varit lika stort tillbaka från Örebro studentkår. – Nu sökte vi oss till dem, men de borde också sökt sig till oss. Vi är studenter som omfattas av studentkåren men som inte känner att vi får ta del av förmånerna av studentkåren här på campus USÖ. Det är sällan någon från Örebro studentkår syns här, säger Oscar. 

Faktumet är dessutom tydligt – studentkåren går miste om medlemmar som väljer MFÖ istället för Serum. – Det tar vi som det stora beviset på hur situationen drabbat Örebro studentkår, säger Felix. Samtidigt är arbetsgruppen noggrann med att påpeka att generationer av läkarstudenter samtidigt själva valt det lättillgängliga MFÖ före Serum och Örebro studentkår. – Det är ju inte så att vi “inte fått vara med och leka”, skrattar Felix.

Det var nu 2021 och arbetet med att uppfylla kriterierna var igång. Simon, Oscar och Felix visste då att utmaningen var stor. Man visste att organisationsnumret inte var nödvändigt för verksamheten, men även att själva borttagandet av numret är en process. – I praktiken innebär det att lägga ner föreningen, säger Felix. – Men att ta bort ett organisationsnummer är en process som sköts av Skatteverket och något som MFÖ själva inte har full kontroll över. Alltså är nedläggandet av ett organisationsnummer en naturlig följd av en förenings upplösning, men sköts helt och hållet av Skatteverket. Därav är kriteriet missriktat.

De inser nu även att det skulle bli svårt att genomföra nödvändiga förändringar och samtidigt bevara MFÖ:s identitet, bland annat då kriterierna innefattar att byta namn och färg. – Det är inte ett beslut vi ska ta, utan vi ska ju bara tala för våra medlemmar, konstaterar Oscar.

Även andra dilemman dök upp. – Det står i kriterierna att MFÖ ska ha en ordförande, en vice ordförande, kassör och utbildningsbevakare, och vi insåg att det kan vi omöjligt ha inför ett fullmäktigemöte. Vi kommer omöjligt kunna fylla dessa poster innan medlemmarna får rösta om det, menar Felix. – Det är svårt att hålla ett kårsektionsmöte innan kårsektionen existerar.

För att få översikt och tydlighet i de här frågorna påbörjade man i slutet av februari en dialog med Örebro studentkårs presidium via mail. Funderingarna växte hos arbetsgruppen, samtidigt upplevde de att svaren från presidiet kom mer och mer sällan. – Vi ville verkligen få igenom den här förändringen som vi har jobbat med i snart två år, men den här väldigt långsamma svarsfrekvensen försvårade det jättemycket, berättar Simon.

Processen började kännas mer och mer hopplös för MFÖ. Man ansåg att kriterierna inte var möjliga att genomföra samtidigt som kårstyrelsen stod på sig och menade att kriterierna var det som studentkårens stadgar krävde. Våren anlände och det stod snart klart att Medicinska Föreningen Örebro skulle inte bli en kårsektion, åtminstone inte denna vår.

Simon, Oscar och Felix minns idag tillbaka på allt arbete de lagt ner – parallellt med studierna har många timmar gått åt till att forma upplägget om MFÖ:s framtid. – Det låg inte i våra händer i slutändan, det är främst det som får oss att bli ledsna och frustrerade, säger Oscar.

Efter sommaren kommer inte arbetsgruppen finnas mer. – Vi kommer göra en slags slutsats med fingervisningar till våra medlemmar om hur man kan arbeta vidare, berättar Felix. – Vi tre har lagt extremt mycket tid på det här i två år och det har gått åt skogen två år i rad. Vi ser det som en väldigt svårgenomförd process, fyller Oscar i.

Simon Ghanem, Felix Pomo och Oscar Lundberg ser inte sitt arbete som misslyckat, utan menar att de gjort en grundlig utredning, sett ett problem och kommit fram till en lösning som inte i slutändan blev en lösning i praktiken. – Jag är extremt stolt över det arbete som har gjorts, hur vi har utfört det och att vi har tagit oss an något så kontroversiellt, säger Felix. – Vi har tagit upp den här frågan och faktiskt fått Örebro studentkår, och samtliga inblandade, att ta ställning för den. Det har vi gjort väldigt bra tycker jag.

LÄS DEL 3 HÄR!

Vad hände med den tionde kårsektionen? – del 1

18 maj, 2021, 11:54 Föreningsliv, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Oktober 2020 fick Medicinska Föreningen Örebro grönt ljus från fullmäktige för att arbeta mot att bli en egen kårsektion, för bara läkarstudenter. Mer än ett halvår senare är kårsektionen fortfarande inte på plats. Vad har hänt egentligen? I tre delar utreder Lösnummer turerna kring vad som kunde blivit Örebro studentkårs tionde kårsektion – här är del 1.

Medicinska Föreningen Örebro (MFÖ) är en populär förening för läkarstudenter på campus USÖ. Trots att dessa studenter i Örebro studentkårs mening tillhör kårsektionen Serum sker större delen av engagemanget hos MFÖ. En stark bidragande faktor till detta uppges vara den geografiska närheten till MFÖ som bedriver sin verksamhet på campus USÖ, en plats Serum ska ha haft svårt att nå till. Representanter från MFÖ vittnar om en ansträngd relation och en ofördelaktig konkurrens mellan dem och kårsektionen och idén om att själva bli en egen del av Örebro studentkår har funnits under flera år.

Simon Ghanem, Oscar Lundberg och Felix Pomo är alla läkarstudenter och engagerade i MFÖ. – Vi alla tre har varit väldigt studiesocialt aktiva inom MFÖ, men även som faddrar i Serum. Vi satt en dag och tänkte att det har varit lite för mycket bråk emellan MFÖ och Serum och skulle gärna vilja lösa det här permanent, berättar Oscar. – Det har inte varit en eller två konflikter utan det har varit bestående över flera år, fyller Felix i. – Egentligen hela min tid som engagerad, alltså sedan 2017, har det varit mycket diskussioner och samtal mellan just Serum och MFÖ om hur man ska lösa problemen.

Frågan hade alltså lyfts flera gånger tidigare inom flera studentgenerationer i både Serum och MFÖ. Men hösten 2019 gavs Simon, Oscar och Felix uppdraget av MFÖ att ta tag i detta på riktigt. De tre utgjorde en arbetsgrupp som tillsammans vände och vred på situationen. Den färdiga utredningens slutsats blev enkel: MFÖ borde bli en ny kårsektion för enbart läkarstudenter medan sjuksköterskor, arbetsterapeuter, audionomer och biomedicinska analytiker förblir i Serum.

Arbetsgruppen berättar om fördelarna med att bli en egen kårsektion: – Idag är vi läkarstudenter indirekt utanför den studentpolitiska rösten i Örebro. Detta eftersom vårt engagemang ligger hos MFÖ och vi lägger inte samma tid och engagemang hos Serum, säger Simon. – Här på USÖ är vi läkarstudenter distanserade fysiskt och engagemangsmässigt från övriga studenter. Då uppkommer känslan av att läkarstudenter inte är en del av Serum utan tillhör MFÖ, tillägger Oscar.

Gruppen vill därmed att det organet som läkarstudenterna väljer att engagera sig i skulle falla under Örebro studentkår. – Skulle vi få en kårsektion skulle vårt engagemang tillhöra den centrala kraften, alltså Örebro studentkår, och vi skulle mer naturligt få en koppling dit, säger Felix. – Vår bedömning var att det skulle öka samarbetet med och förbättra relationen till det resterande universitetet.

Simon, Oscar och Felix satt våren 2020 dessutom som FUM-ledamöter för Serum. Detta var deras chans att påverka i Örebro studentkårs högst beslutsfattande organ och presentera utredningen. De la en motion baserad på den åtta sidor långa utredningen, men FUM sa nej – MFÖ blev inte en kårsektion den aprilkvällen.

På första FUM i höstas valde den nyligen tillträdda kårstyrelsen att lyfta frågan på nytt – man ville nu sträcka ut en hand till MFÖ. Då, ett halvår senare, blev resultaten annorlunda. För att en ny kårsektion ska inrättas krävs det enligt Örebro studentkårs stadgar två tredjedelars majoritet och med endast en rösts marginal godtogs förslaget. Där lades grunden för MFÖ:s arbete mot att bli en kårsektion, men inte utan att vissa kriterier tillkom. Dessa kriterier skulle formuleras av kårstyrelsen, åtgärderna skulle genomföras av MFÖ och FUM skulle sedan rösta om huruvida kriterierna uppfyllts.

Drygt en månad senare, den 25:e november 2020, var kriterierna formulerade genom ett beslut från kårstyrelsen. De formulerades enligt kårstyrelsens protokoll så här:

De hade nu till 20:e april på sig, då terminens sista fullmäktigemöte ägde rum. Då skulle FUM besluta om MFÖ hade lyckats efterleva dessa kriterier. Men den 20:e april kom och gick, och frågan lyftes inte i FUM igen.

LÄS DEL 2 HÄR!