Author Archive

Studentkåren är hoppfull trots medlemstappet

13 maj, 2021, 10:55 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Kårsektionsrummen som vanligtvis brukar vara fyllda av liv har nu länge stått med fördragna gardiner på ett livlöst campus. Pandemin bär givetvis skulden för det men hur står det egentligen till med kårsektionerna och engagemanget inom Örebro studentkår? Lösnummer har frågat runt och ger dig här en lägesrapport från kårlivet.

Coronapandemin har slagit hårt på studentlivet i alla delar av Sverige och Örebro är inget undantag. Introduktioner har ställts om, Örebro kårhus har stått igenbommat och det har varit svårt att hålla engagemanget uppe. Katarina Kristoffersson och Kristin Törnqvist, som är ordförande och vice ordförande för Örebro studentkår, berättar: – Engagemanget bland våra befintliga kårmedlemmar är stort, likväl är det bristande i andra aspekter. Örebro studentkår har minskat medlemsantalet under de gångna året.

Under höstterminen 2019 hade studentkåren 3 985 medlemmar och under vårterminen 2020 var antalet 3 520, men i skrivande stund har Örebro studentkår endast 2 187 registrerade medlemmar.

I kårsektionerna, där den studiesociala verksamheten helt har behövts ställas om, vittnas det om sviktande engagemang under det senaste året. – Man märker att det generella engagemanget i sektionen har sjunkit avsevärt, detta har nog mycket med att det är svårare att skapa bra kommunikation när man inte kan ha den ”fysiska” kontakten som tidigare. Dessutom tror jag att det finns en stor skepsis mot studiesociala evenemang som är digitala, berättar Niklas Jansson, ordförande för kårsektionen TekNat.

Ellika Jansson, ordförande för Serum, berättar om en liknande situation i hennes kårsektion. Hon säger: – Det har varit lite upp och ner med engagemanget. Gällande våra medlemmar har engagemanget varit rätt lågt nu under covid. Alla i styrelsen har gjort så gott dom kan och kämpat på för att få upp engagemanget igen men det har varit svårt när allt har varit digitalt och på distans.

“EN POSITIV UTVECKLING”

Trots att alla kårsektioner har haft ett mycket annorlunda år, har upplevelsen av engagemanget sett lite olika ut för olika kårsektioner. Wilma Sabelström, ordförande för Sobra, är nöjd med året. – Engagemanget i Sobra under corona har varit över förväntan skulle jag säga. Vi hade ett väldigt lyckat verksamhetsår 19/20 där många blev sugna på att engagera sig i Sobra. Det året tror jag la grunden till att engagemanget har hållit i sig bra även under corona, berättar hon.

Även Corax har nått framgångar i att lyckas hålla intresset för studiesociala aktiviteter högt. – Under årets gång har det skett en positiv utveckling både vad gäller engagemang hos de ideellt engagerade samt övriga medlemmar som deltar på aktiviteter och liknande. Vi har inom kårsektionen arrangerat flera olika typer av aktiviteter, berättar Lisa Alm, ordförande för kårsektionen. – Kreativiteten och informationsflödet har genererat god uppslutning och deltagande från medlemmarnas sida och vi hade bland annat högre uppslutning på vårt valmöte den här våren jämfört med vad vi har sett tidigare år.

Lisa Alm beklagar sig dock över de initiala svårigheterna med att fånga upp nya studenter. – Tråkigast i höstas blev det faktum att vi fick svårt att engagera alla nya studenter då vi blev lite stillastående ett tag innan inspirationen för digitala aktiviteter kom i gång. Många av de studenterna har dessvärre därför blivit svåra att fånga upp även i efterhand och jag beklagar att vi inte lyckades ställa upp bättre för dem när deras introduktion blev inställd, berättar hon.

HALVFULLA STYRELSER

Viktigt i en kårsektion är att vissa nödvändiga poster fylls. I och med att engagemanget inom studentkåren sviktar är det lätt att förstå att det skulle vara svårare att hitta engagerade personer som vill ta på sig en större roll inom sin kårsektion. Så vad händer om en kårsektion inte lyckas fylla alla poster? – Vissa styrelseposter måste finnas enligt Örebro studentkårs stadga, exempelvis ordförande och utbildningsbevakare. Om kårsektionsstyrelser inte fyller de obligatoriska posterna kommer organisationen gemensamt komma fram till den bästa lösningen, berättar ordförande Katarina Kristoffersson och vice ordförande Kristin Törnqvist.

De nuvarande ordföranden för kårsektionerna presenterar blandade resultat när det kommer till att fylla styrelsen inför kommande verksamhetsår. – Inför det kommande valet till verksamhetsåret 21/22 har vi inte fått så många sökanden till posterna i styrelsen, vilket såklart är jättetråkigt, berättar Wilma Sabelström, Sobra.

– Vi hade omval den 22 februari, det gick väldigt bra, de viktiga posterna hade sökande och vissa poster hade till och med fler sökt. Rekryteringen var inte allt för svår, många ville engagera sig mer i skolan och hoppas på bättre dagar snart (att corona ska vara över), säger Odessa Hansson, ordförande för Grythyttans kårsektion.

I kårsektionen Corax har rekryteringen varit över förväntan. – På ett par av de obligatoriska posterna fanns fler än en person nominerad. När mötet sedan var över hade vi tillsatt alla styrelseposter och även alla FUM. Det är första gången på många år som vi i Corax lyckas tillsätta alla poster redan på valmötet vilket jag såklart är väldigt stolt över med tanke på de omständigheter vi arbetar under för tillfället, berättar Lisa Alm.

BLICK MOT FRAMTIDEN

På ett generellt plan har verksamhetsåret 20/21 sett väldigt annorlunda ut och det är lätt att börja blicka framåt med en viss oro, men stämningen inom studentkåren är i stora drag optimistisk. – Jag tycker att den nya styrelsen känns väldigt taggad och redo och det är kul att de flesta av dem är nya och inte har suttit i styrelsen tidigare. Det tror jag kommer ge dem en fördel då de har nya perspektiv och infallsvinklar på saker. Det ska bli jätteroligt att följa deras arbete nästa år, säger Lisa Alm som är ordförande för Corax. – Vi är säkra på att Sobra har en framtid efter corona, berättar Wilma Sabelström.

Även nuvarande ordförande och vice ordförande tror på en ljus framtid för Örebro studentkår: – Vi ser ljust på framtiden och ser fram emot att inom en snar framtid kunna återgå till en mer ordinarie verksamhet, där vi kan träffas på campus igen. Vi ser ingen anledning att oroa sig för studentkårens framtid, berättar Katarina Kristoffersson och Kristin Törnqvist.

Fotnot: Lösnummer kontaktade alla nio kårsektioner, men Doksek, GIH, Qultura och Sesam återkom inte med svar.

Replik från universitetsledningen

27 april, 2021, 13:58 Debatt, Lämna en kommentar

Det här är en replik på Liberala studenters debattartikel Ojämnt fördelade lärarledda timmar. Åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.


Universitetsledningen vill tacka debattörerna för deras engagemang kring finansiering av högre utbildning. Detta är förstås en fråga som också engagerar oss och som är en källa till ständig diskussion inom sektorn.

Tilldelningen till olika utbildningsområden är mycket olika, som debattörerna korrekt noterat. Storleken på vad vi kallar för ”prislapparna”, dvs. den peng som lärosätet får för att en student registrerat sig på en kurs och den peng som lärosätet får för att en student klarar sina studier, har framförallt historiska förklaringar. Det finns dock även omständigheter i hur man bedriver undervisningen idag som förklarar skillnader mellan olika prislappar. Så kallade laborativa ämnen, till exempel inom medicin och naturvetenskap, kräver speciallokaler och särskild utrustning. Det finns ingen annan peng än den som kommer till just utbildningarna som bekostar detta. Därför är också prislappen för exempelvis utbildning i musik högre. Den kräver dyra instrument och enskild undervisning. Eftersom vi vet att utbildningar som betraktas som HSTJ-utbildningar ibland har undervisningsinslag som liknar andra områden, t.ex. psykologprogrammet som är ett samhällsvetenskapligt program med inslag som betraktas som tillhörande medicinområdet, så är det möjligt för oss att besluta om kombinationer av prislappar, som i det här exemplet innebär en högre ersättning. Den typen av beslut, som alltså innebär en sådan omfördelning av resurser som debattörerna efterfrågar, fattas på rektorsnivå efter ansökan från institutionerna. Vi gör med andra ord redan det som debattörerna efterfrågar.

De ”kvalitetsmiljoner” som debattörerna nämner används idag till ökad undervisningstid, men också till annat utvecklingsarbete som höjer kvaliteten på våra utbildningar, t.ex. tid och metoder för handledning och återkoppling till studenterna. Vi redogör varje år i vår årsredovisning för hur dessa pengar används för den som önskar fördjupa sig ytterligare.

Det enskilt största problemet med finansieringssystemet för högre utbildning idag är det produktivitetsavdrag som drabbat sektorn sedan mitten av 1990-talet. Avdraget görs från alla anslag till svenska myndigheter för att man tänker sig att vi successivt kan effektivisera vårt arbete, t.ex. genom digitalisering, etc. Kruxet för universiteten är att det finns en inneboende svårighet i att undervisa och forska snabbare. Vi kan också anta att en students lärande inte går fortare idag än för 15 år sedan. Avdraget innebär att våra pengar för utbildning och forskning successivt urholkas. Lärosätena har tillsammans påtalat detta problem ända sedan avdraget infördes, men vi har ännu inte fått gehör för våra synpunkter. Vi vill därför uppmana debattörerna att öppna en dialog på nationell nivå kring finansieringsvillkoren för högre utbildning. Det är där vi gemensamt kan göra en reell skillnad.

Universitetsledningen genom
Anna-Karin Andershed, prorektor

Debatt: Ojämnt fördelade lärarledda timmar

26 april, 2021, 11:51 Debatt, Lämna en kommentar

Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.

Sverige är i botten här får studenten minst tid med lärare. Svensk högskola har i snitt 11 lärarledda timmar. Inom vissa utbildningsområden är siffran högre och inom andra betydligt lägre. Det kan variera från 6 till 15 timmar mellan utbildningsområden. Studenter har rätt till lärarledd undervisning, utan undantag. Universitetsledningen är de som fördelar resurserna och det är de som har makten att jämna ut skillnaderna.

Universitetsstudier är till för att vara en klokare människa efter examen inte bara ta sig igenom den. Staten lägger mycket resurser på universitet och högskolor, men till vilket pris? PISA-undersökning efter PISA-undersökning visar samma sak – Sveriges grundskolor och gymnasium presterar inte. Är de som söker sig in på universitet och högskolor kvalificerade för att göra det? Många program har stort antal avhopp och underkända elever. Fler lärarledda timmar behövs för att fler elever ska klara sin utbildning.

Inom HSTJ (humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik – Lösnummers anmärkning) är nio timmar minimum, men för det mesta inte uppnås inte detta minimum. Tiden studenter får med vetenskaplig kompetent personal är viktig. 2016 höjdes ersättningsbeloppet för HSTJ i syfte att öka antalet lärarledda timmar. Dessa ”kvalitetsmiljoner” har tyvärr inte gett mer lärarledd tid till studenterna. Vart tog dessa kvalitetsmiljoner vägen kan man då fråga sig.

Syftet med universitetsstudier är att kvalificera sig för arbete i framtiden. Antalet lärarledda timmar på universitet och högskolor varierar stort då humanioraämnen får betydligt färre lärarledda timmar än till exempel ämnen inom medicin och vård. Som student måste man få möjlighet till ett bollplank. En lektor eller professorn måste finnas där för att stötta och intressera studenten för ämnet.

UKÄ har rapporterat om stora skillnader mellan lärarledd tid mellan ämnen och program. Oavsett vilket ämne man studerar i har man rätt till en jämlik utbildning. Lärosätena har möjlighet att omfördela resurser mellan de olika utbildningarna. Vilket de också utnyttjar.

Studenter som läser nationalekonomi och företagsekonomi har nästan dubbelt så många lärarledda som socionomer trots att båda tillhör HSTJ, ämnen och erhåller samma ersättning. Det skiljer 5 läroledda timmar i veckan mellan de som studerar ekonomi och de som studerar sociologi.

Sverige är ett av de länder som har minst antal lärarledda timmar i Europa. Det har gjorts flertal satsningar för att utjämna lärarledda timmar mellan program och kurser men inga förändringar har skett. Någon förändring måste ske. Studenter har rätt till lektorer och lärare. Det är personer som tagit lån och kanske till och med flyttat till en annan ort för att utbilda sig högre.

Staten har gjort sitt och skjutit in mer pengar till de utbildningsområden som saknar lärarledda timmar. Det är universitetsledningen som fördelar dessa pengar ojämnt. Vi studenter bör inte acceptera detta, vi har rätt till lärarledd undervisning. Varför ska vi ens gå en utbildning om vi bara ska läsa böcker och googla oss fram? Vad är det då universitetet får pengar för och vart går pengarna? Lektorer och professorer finns där för studenternas skull ingen annans.

Liberala studenter

Läs universitetsledningens svar här!

De valdes på gårdagens kårval

22 april, 2021, 15:54 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Så var det då avklarat – Kårvalet 2021. I går valde fullmäktige in nya personer som ska arbeta heltidsarvoderat inom Örebro studentkår, men också studentrepresentanter på universitetsnivå. Här är hela listan på de som valdes!

HELTIDSARVODERADE

Ordförande 2021/2022
Emilia Malm

Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar 2021/2022
Kristin Törnqvist

Vice ordförande med studiesocialt ansvar 2021/2022
Ida Björklund

Chefredaktör Lösnummer 2021/2022
Attessa Nilsson

STUDENTREPRESENTANTER

Universitetsstyrelsen
Katarina Kristoffersson (studentrepresentant)
Linda Eriksson (doktorandrepresentant)

Disciplinnämnden
Emil Larsson
Carolina Olsson
Stefan Bumbulovic (suppleant)

Skyddskommittén
Emma Glännström
My Hansson (suppleant)

FUM-rapport: Högt tempo, spikad framtid och Wolt-koder

21 april, 2021, 14:12 FUM-rapport, Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Igår var det dags för det sista fullmäktigemöte för terminen och hela verksamhetsåret. Som brukligt innebar det att i stort sett allt ljus låg på framtiden, där flera nödvändiga dokument för de kommande två terminerna fick FUM:s godkännande. Nedan följer en rapport från mötet. 

Mötesordförande Nicolaie Kattah tog till orda kl 17:15 och öppnade det digitala mötet för de 26 röstberättigade ledamötena. Man påminde alla att kolla skräpposten på sina mailkorgar för att hitta utskickade Woltkoder som skickats ut som tack för engagemanget under året. Det var tyvärr inte det första av studentkårens mailutskick som verkar ha den dåliga vanan att hamna där.

Några som gick miste om en hemlevererad måltid var DokSek, men övriga kårsektioner hade representanter i mötet fördelade på följande mandat:

Mötets rutinärenden började rulla på. Sesams ledamot William Kroon ställde några frågor gällande kårstyrelsens rapporter. Den första berörde hur arbetet fortskridit utan en vice ordförande med studiesocialt ansvar då posten varit vakant sedan 10 mars.

Kristin Törnqvist, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar, svarade på frågan och berättade att arbetet gått ”bättre än förväntat” men att det samtidigt märkts av att positionen är vakant. Däremot kunde hon också berätta att två deltidsanställningar gjorts för att täcka upp arbetet med introduktionen samt personalansvaret över studentkårens anställda.

William Kroons andra fråga undrade om temaveckan #sjuktvanligt – hur ser kårstyrelsen på genomförandet och hur gick det att genomföra den med en post vakantsatt? Kristin Törnqvist svarade även här, och berättade att all nödvändig planering hann genomföras innan posten blev vakant. Däremot var medlemsdeltagandet under temaveckan ganska lågt, samtidigt som det var något man kunde förutse. Inga fler frågor ställdes av någon ledamot och kårstyrelsens samt Lösnummers styrelserapporter, styrelsebeslut och tidsrapporter ansåg därefter godkända av fullmäktige.

Näst på agendan var punkten ”rapporter från bolagsstyrelser”. Joakim Fernandez, kårstyrelseledamot från Teknat kunde här berätta att man sökt ett antal bidrag för studentkårens bolag Örebro Kårhusrestaurang AB (ÖKAB). Men man hade ännu inte kunnat sammanställa utfallet av dessa, därför förklarade han att en skriftlig bolagsrapport skulle skickas ut till fullmäktige vid ett senare tillfälle.

Så småningom var det dags för mötets alla ärenden och tempot skruvades snabbt upp. Fullmäktige verkade väl inlästa på alla ärenden, och på bara några minuter spikade man en ny verksamhetsplan och budget för studentkårens kommande verksamhetsår. I slutet av dagens möte hade även Lösnummer fått samma klartecken för 2021/2022 – en verksamhetsplan och budget godkändes även för oss tillsammans med en uppdaterad redaktionell policy.

Däremellan hann man också anta vissa förändringar i några av studentkårens styrdokument. Valordningen har nu uppdaterade riktlinjer kring val av studentrepresentater, dokumentet Fullmäktiges arbetsordning reglerar nu också digitala omröstningar och Kårstyrelsens uppdragsbeskrivning har genomgått förändringar i vem som har ansvar för bl.a. Unisex (rådet där alla kårsektioners studiesocialt ansvariga möts) och projektgruppen för hållbar utveckling.

Även uppdateringar i Ägardirektiven för ÖKAB var uppe för fullmäktige att fastslå. Fullmäktige röstade också för att de förslagna ändringarna skulle godkännas, trots att det innebar att de själva förlorade kontrollen över delar av det utgående dokumentet. Dessa avsnitt – bolagsstämma, styrelsen i ÖKAB och intern rapportering – ska nu förflyttas till ett dokument som ÖKAB:s styrelse förfogar över.

Byråkratin och planeringen är därmed att anses som genomförd – nu är det upp till alla engagerade nästa verksamhetsår att arbeta efter alla dessa fastslagna dokument.

Mötet avslutades klockan… Nej, vänta nu. Mötet är i skrivande stund pausat då man under onsdagseftermiddagen inleder Kårvalet på samma protokoll. En ny ordförande, nya vice ordföranden, ny chefredaktör, nya studentrepresentater med mera. 18:12 var iallafall klockslaget då man sade adjö till varandra för denna första dag. Imorgon kan du läsa här om hur Kårvalet fortgick och vilka som blev valda – men du kan också följa vår Instagram för uppdateringar under kvällen!

“SAKUPPLYSNING!” | Avsnitt 4 – Hur är Lösnummer “fristående”?

19 april, 2021, 12:15 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

Lösnummer släpper idag det sista avsnittet av “Sakupplysning!” för verksamhetsåret. “Sakupplysning!” är ett studioprogram inriktat på Örebro studentkårs fullmäktigemöten.

Mötena kallas ibland för “studentkårens riksdag” och imorgon är det dags för FUM 4! Det är det avslutande mötet för verksamhetsåret 20/21, och innefattar också det stora Kårvalet!

Du kan läsa våra intervjuer med kandidaterna till de heltidsarvoderade posterna här!

Man behöver innan terminen är slut spika förutsättningarna för nästa verksamhetsår. Budgetar och verksamhetsplaner för både Örebro studentkår och Lösnummer måste godkännas tillsammans med ett antal andra styrdokument. Även kårhuset och studentkårens bolag ÖKAB är uppe på tapeten igen!

Lyssna på Oskar Geijerssons och Hanna Swingborgs uppsnack här:

Imorgon med start kl. 17:00 kan du även följa en liverrapportering från mötet via vår Instagram: @losnummer

På samma kanal kommer även uppdateringar från Kårvalet ges på onsdagens kårval. Även då startar vi kl 17:00!

Se också de tidigare avsnitten på vår Youtubekanal!

Vi träffar kandidaterna i Kårvalet

16 april, 2021, 14:59 Örebro studentkår, Lämna en kommentar

På onsdag, alltså 21 april, är det äntligen dags för Kårvalet. Örebro studentkår ska bland annat välja en ny ordförande, två nya vice ordföranden och en ny chefredaktör för studenttidningen du just nu läser.

Dessa poster kallas för heltidsarvoderade poster, just för att de som söker sig till dem avslutar eller tar en paus i sina studier för att ta sig an ett betalt studentkårsuppdrag på heltid.

Posten som vice ordförande med studiesocialt ansvar står utan kandidat, men det finns möjlighet att frinominera sig på valmötet – vilket Örebro studentkår skrivit om på sina sociala medier. Till de andra posterna finns det varsin kandidat och Lösnummer har kontaktat dessa tre personer. Här får du lära känna dem lite mer!

EMILIA MALM

Söker till posten som ordförande.

Ålder: 20 år
Hemort: Borlänge
Bor: Universitetsområdet
Pluggar: Fjärde terminen på programmet Offentlig förvaltning och ledning
Intressen: Träning, matlagning och hänga med vänner

Varför vill du vara ordförande 2021/2022?
Jag vill blir Örebro studentkårs nästa ordförande för att jag brinner för påverkansarbete och att hjälpa andra människor. Studentinflytande och studentpolitik är superviktigt och någonting som ligger mig varmt om hjärtat. Jag drivs av att lära mig nya saker och att ständigt utvecklas i mitt arbete, där jag ser positivt på möjligheten att leda Örebro studentkårs organisation. Jag flyttade till Örebro för två år sedan och studentkåren har gett mig så mycket så nu vill jag ge tillbaka så mycket jag kan. Under det senaste året har jag suttit som vice ordförande i Corax och har på så sätt fått vara med delvis operativt i kårsektionen, men även sett det större perspektivet i kårstyrelsen. Efter många år av ideellt arbete känns det naturligt för mig att ta mig an utmaningen att leda Örebro studentkår. Att arbeta i en politisk styrd organisation är en stor del av vad min utbildning handlar om. Att få äran att vara ordförande skulle betyda en chans där jag får kombinera mina teoretiska kunskaper från utbildningen med den praktiska erfarenhet från tidigare ideellt arbete. Jag hoppas och tror att mina teoretiska och praktiska kunskaper inom bland annat ledarskap och organisation kommer stärka mig i rollen som ordförande.

Vad kommer du lägga ditt största fokus på om du blir vald?
Mitt fokus kommer vara att ständigt och effektivt arbeta för att studenterna ska få en bättre studietid. Bortsett från att verkställa den verksamhetsplan som organisationen kommer att arbetas utifrån, vilket är en stor del kommer mitt fokus att vara på att vara en stöttade och hjälpande funktion till alla inom organisationen. Kårsektionerna har kommit igång bra nu under våren med att hitta nya sätt att driva studentinflytandet och det studiesociala framåt trots distansen. Jag vill fortsätta hjälpa kårsektioner och finnas nära behjälplig och synlig så att organisationen får en gemensam samhörighet och trygghet. Det vill jag göra genom bland annat regelbundna avstämningar med kårsektioner och ett välutvecklat kommunikationsflöde.

KRISTIN TÖRNQVIST

Söker till vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar. Innehar redan posten och kandiderar nu alltså för ett andra år.

Ålder: 23 år
Hemort: Grängesberg, en ort i södra Dalarna
Bor: Centrala öster
Pluggar: Jag studerade programmet Offentlig förvaltning och ledning, men tog examen vårterminen 2020.
Intressen: Hockey är svårslaget

Varför vill du vara vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar 2021/2022?
Den första anledningen till att jag väljer att söka detta uppdrag är för att det är ett väldigt roligt uppdrag, där man alltid arbetar för den enade studentrösten. Jag vill vara med och skapa det bästa förutsättningarna för alla studenter vid Örebro universitet under deras studietid.

Men jag söker även den här posten eftersom jag anser att det finns många saker som behöver förändras och jag hoppas jag kan åstadkomma några av dem. En sak är förutsättningarna för studentrepresentation. I dagsläget finns det mycket att utveckla, studentrepresentanterna behöver en grundläggande utbildning för sitt uppdrag och förtjänar att bli arvoderade för det.

Vad kommer du lägga ditt största fokus på om du blir vald?
Till nästa verksamhetsår anser jag att det är viktigt att vi syns mer på de offentliga arenorna, att nätverka med olika aktörer bidrar till en ökad påverkan. Detta år har varit begränsat i både synlighet, samverkan och i att nätverka, så de är någonting jag vill arbeta med kommande verksamhetsår. För mig är de viktigt att aktörerna i Örebro regionen vet vilka Örebro studentkår är och inom vilka områden vi är verksamma.

Jag kommer, om jag blir vald, även att lägga fokus på att arbeta vidare med de frågor jag drivit under verksamhetsåret 2020/2021 som förväntas fortlöpa under kommande verksamhetsår. En sådan fråga är den tillgängliga undervisningen, studenterna ska ha goda förutsättningar för att klara den högre utbildningen, oavsett funktionsvariation.

ATTESSA NILSSON

Söker till Lösnummers chefredaktör.

Ålder: 22 (blir 23 om en vecka!)
Hemort:
Stockholm
Bor:
I en två med min sambo 
Pluggar:
Retorik och kommunikativt ledarskap för tillfället
Intressen: Mitt största intresse är definitivt litteratur, älskar att läsa!

Varför vill du vara Lösnummers chefredaktör 2021/2022?
Från VT20-nu har jag suttit som vice chefredaktör på Lösnummer. Arbetet har varit väldigt givande och utvecklande. Samtidigt känner jag att det finns mer att bidra till. Så när möjligheten att söka sig till positionen som chefredaktör öppnade upp kändes det som ett naturligt steg att ta på sig en ny utmaning. Där jag kan bygga vidare på den utveckling som jag bidragit till som vice chefredaktör. 

Dessutom är Lösnummer en rolig och kul arbetsplats där jag träffat många av mina nuvarande vänner!

Vad kommer du lägga ditt största fokus på om du blir vald?
Om jag skulle välja att lyfta den största punkten så skulle det vara givande engagemang. Lösnummer rullar på ideellt engagerade studenter som söker sig till oss för att få skriva, fota eller marknadsföra. Arbetet på Lösnummer görs framför allt för Örebrostudenterna men också med hjälp av dem. Så att säkerställa att vi är tillgängliga och synliga för nya och gamla studenter är väldigt viktigt.

Ny inriktning i Grythyttefrågan – två program kan flyttas

15 april, 2021, 17:26 Universitetet, Lämna en kommentar

Frågan om Restaurang- och hotellhögskolans lokalisering fortsätter. Universitetsstyrelsen ger nu besked om vilket alternativ Örebro universitet ska ta sig an på ett djupare plan – ett alternativ som flyttar vissa utbildningar från Grythyttan till Örebro. Enligt universitetsstyrelsen hoppas de ta beslutet senare i sommar.

Beskedet om en ny inriktning ges av universitetsstyrelsen, där bland annat Örebro studentkår är representerade.

I ett pressmeddelande på universitetets hemsida säger universitetsstyrelsens ordförande Lars Haikola: – Styrelsen har nu efterfrågat ett fördjupat underlag av det som kallas alternativ 2b. Att forskning och utbildning till kulinarisk kock och sommelier blir kvar i Grythyttan och att vi förlägger två program till Örebro.

Programmen som enligt alternativet flyttas till Örebro är Hospitality management-programmet och måltidsekologprogrammet.

Studenterna som påbörjat dessa program kommer att få slutföra dem enligt den ursprungliga planeringen. Men detta är bara en ny inriktning i arbetet, och vilka studenter som faktiskt påverkas är omöjligt att säga förrän det slutgiltiga beslutet är taget. Målet är enligt universitetsstyrelsen att ta det slutgiltiga beslutet i juni 2021.

Frågan om Grythyttans vara eller icke vara har tagit ett antal turer. Förra sommaren meddelade Örebro universitet att man baserat på en utredning dragit slutsatsen att Restaurang- och hotellhögskolans verksamhet helt och hållet bör flyttas till Örebro.

Då hade redan en långdragen medial diskussion förts där en del kritiserade beslutet att ens utreda frågan. När utredningen till slut publicerades under sommaren 2020 fick också den kritik från vissa håll. Studenter, politiker, branschfolk och universitetspersonal är några aktörer som visat intresse för frågan.

I pressmeddelandet på Örebro universitets hemsida som publicerades idag som skickar projektledare Agneta Blom en signal till alla inblandade aktörer i diskussionen:

– Under vintern har diskussionen ofta fått vara lite mer hypotetisk. Det har haft sina fördelar för vi har kunnat arbeta brett och prövande en tid, men nu är det dags att ta steg mot mer konkretion.

Foto: Jan-Peter Lahall (Pressbild)

Debatt: Fler cykelställ vid Novahuset

13 april, 2021, 13:09 Debatt, Universitetet Lämna en kommentar

Följande text är en insändare och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. 

Många studenter vid Örebro universitet väljer att ta cykel till campus. För den student som vill ställa cykeln i närheten av Novahuset finns det inte många cykelställ tillgängliga. Många tvingas ställa cykeln utan möjlighet att låsa fast den i något. Många cyklar välter i vinden som sveper förbi. Det är inte kul att behöva ta ut sin cykel i ett kluster av cyklar efter en dag på campus.

Cyklar står i största oordning och många cyklar ligger på marken. För den som vill ställa cykeln vid ett cykelställ måste gå till Kårhuset eller Långhuset vilket blir en omväg för de allra flesta.

Det behövs fler cykelställ vid Novahuset. Alla ska kunna cykla till campus även om de studerar vid Novahuset.

/Novastudent

Vill du svara på denna text? Skicka då din replik till chefredaktor@losnummer.se!


Du kan använda samma mailadress om du själv vill skicka in en debattartikel eller insändare kring något du har åsikter om. Din text får vara max 4000 tecken inklusive blanksteg.

Lösnummer ska enligt vår redaktionella policy bland annat verka för att “ge personer och organisationer möjlighet att använda tidningen som ett forum för debatt och åsikter kring universitetsvärldens olika företeelser.”

Inget bestämt än kring Campushälsans regeringspengar

25 mars, 2021, 15:05 #sjuktvanligt, Örebro studentkår, Universitetet, Lämna en kommentar

Örebro studentkårs temavecka #sjuktvanligt närmar sig sitt slut. Några som deltar under veckan är företaget Feelgood, där Peter Lithovius arbetar som beteendevetare. Feelgood driver universitetets företags- och studenthälsovård som går under namnet Campushälsan. Här berättar Peter för Lösnummer om arbetet.

Campushälsan tar emot studenter, men också personal på universitetet. Peter Lithovius berättar att de erbjuder professionellt samtalsstöd och fysioterapi samt kurser inom stresshantering och att våga tala inför publik. Under studentkårens temavecka håller Feelgood också i en föreläsning på fredag den 26 mars kl. 11:00, där man kan få lära sig om hur man anpassar studiemiljön hemma.

Fördelat på universitetets olika campus ser personalresurserna för Campushälsan ut så här:

Utöver dessa finns samma professioner tillgängliga på Feelgoods mottagning på Radiatorvägen i Örebro. Man har också möjlighet till videosamtal med dessa när man söker sig till Campushälsan.

Möter studenters efterfrågan

Lösnummer har erfarit att en del studenter är kritiska mot Campushälsans begränsade resurser och öppettider, men Peter Lithovius menar att Feelgood har tillräckligt med personal för att möta den efterfrågan som i nuläget finns från Örebrostudenterna. – Idag har vi även en stor digital leverans vilket gör att vi kan anropa kollegor över hela Sverige om vi skulle ha behov av fler tider i ett kort perspektiv, säger han.

Peter Lithovius. Foto: Feelgood

Peter berättar även att 490 personer besökte Campushälsan förra året, fördelat på 1171 besök. 300 av personerna har besökt beteendevetare och psykologer i stödjande samtal medan övriga 190 besökt eller haft kontakt med sköterska eller fysioterapeut.

Örebro studentkår släppte tidigare under året en rapport som bland annat vittnar om att hela 86% av studenterna menar att den digitala omställningen i pandemins spår påverkat deras hälsa negativt eller mycket negativt. Peter Lithovius känner igen sig i rapportens resultat. – Rapporten stämmer väl överens om hur vi uppfattar vad som är en stor förändring för studenterna gällande digitala miljön, isolering, upplevd ensamhet och hur den påverkar deras mentala hälsa.

I studentkårens rapport gick det också att utläsa att flera av de studenter som sökt hjälp för sitt mående inte vänt sig till Campushälsan, utan istället valt vårdcentraler eller ungdomsmottagningar. För att söka sig till Campushälsan gäller det att hälsoproblemen är relaterade till studierna.

Ekonomisk satsning

För att stärka studenthälsan i Sverige berättade regeringen i december att de tillsätter ekonomiskt stöd om totalt 25 miljoner till Campushälsan på Örebro universitet och alla dess motsvarigheter över landet. De största lärosätena får 2,1 miljoner kr (ex. Uppsala och Lund) medan mindre och mer inriktade lärosäten som Kungliga konsthögskolan och Försvarshögskolan får omkring 50 000.

Örebro universitet tilldelas 750 000 kr för att satsa på Campushälsan. Hur ser planerna för dessa pengar ut? Peter Lithovius, beteendevetare på Feelgood berättar: – Det pågår en dialog kring hur pengarna ska användas. Information kommer att komma från universitetet när allt är klart.

Läs mer om Campushälsan och hur du kan få hjälp med studierelaterade hälsoproblem här (öppnas i ny flik)

Läs om #sjuktvanligt och Feelgoods föreläsning på fredag 26/3 kl. 11:00 här (öppnas i ny flik)