Amanda Ankarhem: Att prata om nedstämdhet eller depression är tabu

16 oktober, 2014, 10:08 Krönika Lämna en kommentar

Ett mörker är på väg och jag kan inte skydda mig. Tröttheten börjar ta över och hopplösheten kryper i hela kroppen. Tankarna virvlar i huvudet, stressen och förtvivlan lurar runt hörnet och jag hoppas att jag i år kan finna en lösning, finna glädje.

Medan höstterminen är i fullgång närmar sig vintern med stormsteg. Både julmust och juldekorationer har redan börjat dyka upp i affärerna. Personligen längtar jag efter snön och julen. Tyvärr kommer denna underbara tid även med ett dystert mörker. Ett mörker som för många innebär nedstämdhet och depression.

Jag bävar inför mörkret. Jag bävar inför den trötthet och hopplöshet mörkret för med sig. Jag hoppas innerligt att det i år kommer mängder med snö, som kan göra världen lite ljusare. Jag hoppas att nedstämdheten blir lite lättare denna vintern. Det känns som att jag prövat allt. Extra D-vitamin, sola, regelbundna tider, träning samt att vara utomhus så mycket som möjligt och framför allt när det är ljust. Jag har pratat med psykologer, kuratorer och terapeuter av olika slag men ingenting hjälper.

Att prata om nedstämdhet eller depression är tabu. Jag har flera gånger möts av attityden att jag ska lära mig leva med saker och ting, eller helt enkelt bara sluta tänka på allt som gör mig så ledsen och trött. Det spelar ingen roll att jag förklarar att det inte finns något jag hellre önskar än att få vakna på morgonen och känna att livet leker, känna att glädjen sprudlar och bubblar i hela kroppen. De negativa tankarna är helt enkelt för många ibland. De tar över min kropp och min själ.

Trots det biter jag ihop och går oftast upp ur sängen ändå. Tar mig till skolan och hoppas på en bra dag. Det är det enda jag kan göra. Jag finner stöd i nära och kära. Det handlar inte om att muntra upp eller att få mig att tänka på annat. Det handlar om att finnas där och visa att jag är okej precis som jag är, vilket inte alltid är det lättaste.

Men ännu är inte vintern här. Några dagar med solens strålar och varma höstdagar är fortfarande kvar. Jag njuter och försöker ta till vara på dem innan mörkret tar över. Jag klarar en vinter till. Jag är glad. Jag lever. Jag är stark.

Dela artikeln:
Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Krönika – Sara Salavati: ”Ett missförstånd eller en omedveten önskan?”

14 mars, 2019, 11:38 Krönika Lämna en kommentar

När en individ väljer att leva som utbytesstudent under en viss period behöver denne småningom en dag komma tillbaka till…


Krönika – Nicole Palm: “Mörka ögon och utsmetat smink”

28 februari, 2019, 12:11 Krönika Lämna en kommentar

Alkohol dricks och spills ur alla glas i det dunkla rummet. Till och med jag som aldrig har smakat stinker…


Fiction: A Dream Within A Dream

14 februari, 2019, 13:41 International, Krönika Lämna en kommentar

The second I opened up my eyes I regretted it. I started gazing at my ceiling as I numbered the…


Krönika – Rebecca Stråhle-Wolke : ”Det är vår tid att skriva historia nu”

7 februari, 2019, 11:59 Åsikt, Krönika Lämna en kommentar

Har du hört om vem Tarana Burke är, vad Grupp 8 gjorde eller vem som var det första kvinnliga statsrådet…


Krönika – Nicole Palm: “Det är under introduktionen man lever”

1 februari, 2019, 12:27 Föreningsliv, Krönika, Örebro studentkår, Uteliv Lämna en kommentar

Jag tvekade verkligen inför introduktionen och visste inte ens om jag skulle våga gå dit, trots att jag så gärna…


Chronicle – Sara Salavati: ”A Surreal Reality Across the Atlantic Ocean”

24 januari, 2019, 13:47 International, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

”Hollywood was only a dream“ – is how a chapter ends in an autobiography about Marilyn Monroe. I remember how…


Krönika – Ulrika Winge: ”Vice chefredaktör. Det låter rätt flådigt va?”

16 januari, 2019, 11:53 Föreningsliv, Krönika, Maxa studierna Lämna en kommentar

Ja, så flådigt att jag inte alls kunde tänka mig att söka när tillfället kom för ett år sedan. Jag…


KRÖNIKA – Nicole Palm: ”Gamla traditioner är till för att brytas”

21 december, 2018, 13:56 Krönika Lämna en kommentar

Snöflingor dalar ned i kylan utanför det frostbelagda fönstret, men där inne sprider sig värmen och omger alla de skrattande…


KRÖNIKA – Rebecca Stråhle-Wolke: “If you like going places we can’t even pronounce.”

18 december, 2018, 12:19 Krönika Lämna en kommentar

Jag sitter på ett hotellrum i Reykjavik, Islands huvudstad. På TV:n går ett musikprogram som spelar Perfect med One Direction….


KRÖNIKA: Amanda Karlsson ”Sjung ut”

30 november, 2018, 11:43 Krönika, Lämna en kommentar

När jag var yngre bestod mina fredagskvällar av Mix Megapols 90-talsfredag. Jag broderade in “Musik hjälper mig genom livet” med…



Instagram


Twitter